Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2007-02-07, 16:32
  #1
Medlem
Har nyligen efter mycket om och men fått diagnosen panikångest.
Jag fick då och då väldiga attacker och varje gång tror man det är ens sista minuter i livet.

I vart fall har jag börjat tagit Cipralex 10mg, en per dag.
De sa liksom inte halv sju om några allvarliga biverkningar till mig, jag bara fick ut tabletterna och blev hemskickad.

Jag upplever starkt att jag blivit sämre av dem, jag mår illa nästan hela tiden, det susar i skallen och panikattackerna kommer flera gånger om dygnet, ibland värre ibland något lugnare.

Är det så att jag får räkna med att bli sämre innan medicinen börjar verka som den ska?

Jag mår hemskt dåligt av dem, men det är givetvis värt det om jag kan räkna med att dessa negativa effekter avtar?

Har nån här någon info om detta, hur länge måste jag må pyton innan jag vet om tabletterna fungerar eller inte?

Jag blir vansinnig av att inte få sova mer än 2-3 timmar o sen skaka och ha andnöd i cykler.

Jag ber om ursäkt om detta är en vanlig fråga men jag är rätt körd i botten nu.
Citera
2007-02-07, 19:17
  #2
Medlem
Man mår i regel alltid skit och får ökad ångest, depression och annat som man redan har när man börjar äta tabletterna. Jag låg inne i två veckor och har aldrig mått så kasst som jag gjorde då, när jag började äta cipralex. Efter ett tag släppte det och jag blev jättebra på den. Det var en medicin som fick bort i princip alla mina symptom.

Ge det bara lite tid och lycka till!
Citera
2007-02-07, 20:00
  #3
Medlem
Tack, skönt att höra att man inte är ensam.

Jag mår hejdlöst dåligt av dem, men det blir att bita ihop tills de börjar verka.
Jag vet ju att jag inte kommer dö, men när paniken sätter in blir man helt oresonlig.
Citera
2007-02-07, 20:27
  #4
Medlem
herrmickes avatar
Klantigt av läkaren att inte informera om biverkningarna. Ibland kanske de inte vill sätta någon fokus på detta problem eftersom det finns folk som blir rädda för medicinen då. Men men... Vad vet jag. Har du inget återbesök inplanerat? Diskutera då biverkningarna och fråga varför du inte blev informerad om dem.

Själv led jag av en djävulsk panikångest förra året. Skulle inte önska min värsta fiende att uppleva det (eller värsta fienden skulle jag nog önska det...). Jag har ätit Efexor mot detta och är fortfarande väldigt förvånad över hur effektivt det var mot panikångesten. Jag hade också biverkningar, men de var ingenting jämfört med panikångesten.

Mitt tips är: Kämpa på! Du är inte den första som lidit av det här. Vi är fler som vet precis vad du går igenom. Men fortsätt med medicinen. Om inte cipralex hjälper så är det bara att pröva någon annan. Ge dig inte!!!
Citera
2007-02-07, 20:37
  #5
Medlem
Jag gissar att han antingen inte visste om det eller att han som du säger hoppades på det bästa.

Jo jag ska tillbaka igen och då kommer jag förstås säga som jag känner, jag ville bara höra från andra att detta kan anses "normalt" hur än jobbigt det är.

Just nu har jag väldigt negativa tankar och begriper inte hur jag ska klara av att genomlida detta, men å andra sidan kan jag heller inte leva normalt med panikångesten.

Det är bara så fruktansvärt jobbigt att få attackerna så ofta, jag lyckas iofs bryta en del av dem genom att försöka lugna mig, men flera ggr per dygn går det över styr tyvärr, jag skrämmer mig själv och de runt mig.

Jag kan nu helt förstå att folk kan bli inlagda på sjukhus för ett sånt här problem, hade jag varit ensam så hade jag förmodligen redan blivit det.
Jag blir iaf lugnad av era inlägg.

Tyvärr har jag ju gått hos de lokala alläkarna hela tiden och det har dröjt månader innan någon förstod var det egentliga problemet var (och då var det på akuten), jag har ingen depression utan känner mig normal när jag inte har ångest vilket gjorde att jag trodde jag hade ett fysiskt problem.

Under tiden blev jag förstås bara sämre, men jag hade ju iaf ork att ligga på läkarna, jag kan ju tänka mig vad illa det kan gå för de som inte har ork att ta sig ur sängen ens.
Citera
2007-02-07, 22:39
  #6
Medlem
herrmickes avatar
Jag tror inte att det finns en enda människa som blir inlagd för panikångest. Det tjänar ingenting till. Snarare riskerar symptomen bara att förvärras eftersom den drabbade då tar det som ett kvitto på att det är något farligt som händer.

Här kan du läsa mer om cipralex:

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/...18&DocTypeID=5

Scrolla ner på sidan och läs om biverkningarna. Då ser du att det finns en mängd sådana kopplade till medicinen. Men det innebär inte att de på något sätt är farliga. Bara obehagliga.

Som jag skrev tidigare. Vi är många som genomlidit det du gör. Du är inte den första och tyvärr inte heller den sista. Själv hade jag så svår och outhärdlig panikångest att jag trodde den skulle bli min död. Om 10 mg inte funkar kanske det finns anledning att höja dosen. Vad vet jag? Lita på din läkare och följ dennes instruktioner.

Lite kuriosa förresten: Här är ett inlägg jag gjorde på FB i maj förra året. Det var då helvetet började för min del. Sen blev det bara värre och värre under sommaren.

http://www.flashback.org/showthread.php?t=330541
Citera
2007-02-08, 05:08
  #7
Medlem
Man lär så länge man lever, före detta så skulle jag aldrig ha begripit hur jäkla illa en sån här sak käns och hur okontrollerbart det är.

Men som sagt jag har bara tagit medicinen en knapp vecka ännu.

Ditt gamla inlägg påminner väldigt mycket om hur det startade för mig, svimningskänslor osv.

Jag försöker hålla fast vid det possitiva att jag ju inte har en allvarlig fysisk sjukdom, vilket ändå käns lugnande, det förbättrade ju inte saken att gå i månader och inte fatta vad felet var.

Jag känner mig iaf inte rädd för folksamlingar eller för att gå och handla tex., ser att sånna problem ofta hänger ihop med detta.

Nu är jag klarvaken efter ytterligare en attack, man vänjer sig inte direkt vid dem.
Citera
2007-02-09, 00:45
  #8
Medlem
herrmickes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nezan
Jag känner mig iaf inte rädd för folksamlingar eller för att gå och handla tex., ser att sånna problem ofta hänger ihop med detta.

När jag led av panikångest så blev jag snarare mer beroende av att befinna mig bland folk. Jag tänkte hela tiden att om jag ändå höll på att dö var det lika bra att ha mycket folk runtomkring mig så att de snabbt kunde ringa en ambulans.

Nu skall du ju som jag skrev tidigare lita på din läkare och följa dennes råd. Men om cipralexen inte funkar, fråga om du inte kan prova Efexor. Dët är vad jag åt, och det funkade så djävla bra för mig. Men alla har vi olika hjärnor med olika kemiska sammansättningar.
Citera
2007-02-09, 12:13
  #9
Medlem
Det är verkligen så som någon skrev tidigare. Man vill inte att nån annan ska råka ut för detta-hur rutten personen än är!
Jag fick min diagnos för 3 år sedan och fick äta Zoloft. Innan jag började med tabletterna kunde jag inte för min värld tänka att man kunde må sämre... jag hade fel... ... MEN jag dubblade dosen och ångesten försvann lite i taget.. tog ett par veckor... Visst, själva "ångest tänkandet" försvann inte och jag hade förväntnings ångest ganska länge-vilket kan vara minst lika jobbigt.
Jag tog långa promenader när jag började med medicinen. Skippade kaffe helt och hållet. Ciggen hade jag skippat om jag kunnat.... drack ingen alkohol. En dag märkte jag att jag inte tänkt på ångesten alls och bara varit "lugn" hela dagen. Otroligt befriande. Att kunna gå på stan kändes som att vara 3 år och få köpa godis på en onsdag...

Lite tips vad som hjälpt mig. Så fort jag känner att ngt är fel så försöker jag hitta andra förklaringar till varför jag mår som jag mår. Jag kan t ex ha vätskebrist, sovit lite dåligt, ha för varmt i lägenheten, knäppa upp jackan osv. Försök att tänka på annat tillslut har hjärnan "glömt" att en ångest attack varit på G. Iaf inbillar jag mig det. Jag går ingenstans utan att ha en vattenflaska med mig och tar en klunk om det är ngt som känns fel. klär mig hellre för kallt än för varmt...
Det hela handlar ju om att leda in hjärnan på andra spår- jag vet att det är oootroligt svårt och jag blev svinförbannad på alla som sa "men tänker du på det HELA tiden nå fan mår du dåligt" jag svarade "klart jag tänker på det hela tiden för jag mår ju skit hela tiden"... när jag fick höra... "tänk på ngt annat när du mår dåligt" blev jag också helt galen för det gick ju inte... trodde jag. Jag är idag pillerfri och någorlunda ångestfri.
Alla har vi olika lösningar till ett bättre mående och du kommer att hitta dina ska du se-även fast det kanske inte känns så just nu.!
Lycka till!
Citera
2007-02-10, 11:34
  #10
Medlem
Mår fortfarande illa av medicinen och ska höja dosen nästa vecka.
Har fått en remiss till nån slags kognitiv inlärnings terapi, vet inte vad det är men det skulle tydligen vara bra.

Lär väl dröja månader innan det blir nåt av med den iofs.

Fick vänta en halvtimma på läkaren i ett proppfullt väntrum, det var på håret att jag inte fick en attack hehe, fy fasen det var så när att jag måste gå ut.

vanlig nervöshet får löjligt stor verkan, kan inte resonera klart alls när de sätter in.
Citera
2007-08-31, 14:42
  #11
Medlem
Tjenare ! va precis inne på apoteket å köpte ett gäng me Cipralex 10mg´s .
Ska bli intressant va dessa små sötsaker kommer att ge för nån verkar
Frågan återstår om man kommer bli små skön på dom eller inte. . tyckte inte Cipramil va nått skoj så dom lades på hyllan snabbt. . Efter ett 1000pack Seroxat som istort sätt är dom tyngsta inom SSRI klassen så ska det jämföras med Cipralexen va dom kan ge en. . Det trevliga är ju att man är redan helt frisk men vill få en skönare vardag helt enkelt. . återkommer me lägesrapport sen ska slänga i mej min första nu innan kvällen fylla. . ha de fint gubbar.
Citera
2008-02-13, 17:36
  #12
Medlem
Prinsessan_s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nezan
Mår fortfarande illa av medicinen och ska höja dosen nästa vecka.

Hur länge har du ätit dom och har illamåendet gått över? Har också börjat äta cipralex och mår fruktansvärt illa och hela kroppen skakar så det känns som jag ska gå sönder...
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback