Skolministern vill införa betyg från åk 1 i höst

Rimligen fungerar olika individer olika, även om forskning (nu är jag inte helt övertygad om hur kvalitativ den forskningen var, men kan läsa på lite bättre senare) visar att elever generellt inte svarar på bokstavs- eller sifferbetyg så måste ju vissa elever svara positivt på betyg, även om det enbart är en minoritet. Och varför då inte låta dessa få sådana betyg?

Dessutom, hur relevant är den forskningen för mitt förslag om det handlade om påtvingad betygsättning? Jag föreslår ju frivillig betygsättning, och då måste ju forskning också grundas på just frivilliga betyg för att ha någon relevans. Fram med så'n forskning, Methos!

Däremot tycker jag att det vore utmärkt om elever får fortlöpande omdömen på det de gör, men det tror jag väl de flesta får idag, även om det kunde bli bättre på den punkten förmodar jag.

Jag förespråkar generellt en mer individanpassad utbildning, mer föräldrainflytande och lokala beslut, jag tror nämligen att när människor gör aktiva val och kan påverka sin situation så blir de mer engagerade än när saker påtvingas uppifrån, blir likformigt och konformt. Eller har du någon forskning på det området som motsäger min tes?

wow, du är ju överallt och härjar i din text. Först av allt. Lekmän måste lära sig att göra en åtskillnad på bedömning och certifiering. En människa bedömer andra människor hela tiden, en lärare bedömer sina elever i en ständigt pågående process. En formell bedömning såsom planering av kunskapsutvärdering är första steget i sk "betygsättning". Du kan bedöma en elev utan att sätta betyg eller omdöme på bedömningen!

Betyg däremot är enbart ett certifikat på den bedömning som läraren har gjort. Certifikatet talar bara om att du har nått den ribba som staten eller läraren har satt upp, den talar inte om bedömningen.


Du skriver om bedömning samtidigt som du skriver om betyg/omdömen. Dessa går som sagt inte in i samma mening då de är helt olika processer. Självklart ska vi ha en individanpassad utbildning, även fast skolan i dagsläget vill gå in på klassrumsanpassad utbildning och "inkludering".

Det jag menar är att forskning tyder på att eleverna lär sig mer av att jag säger till dem vad som de behöver förändra, än att de får ett konstigt kvitto på sitt arbete:
"Fröken, hur kan jag förbättra min litteracitet?"
"Du får betyg B!"

Svaret "Du får betyg B" säger ingenting om hur eleven ska förbättra sin litteracitet. B är ett betyg, ett certifikat som enbart talar om att eleven har nått B kriteriet som staten har satt upp.

Det blir dessutom missvisande när läraren ger betygsliknande omdömen på prov. För dessa är inte betyg enligt skolverket/skollagen. Betyget säger dessutom inte vad eleven behöver träna på för att förbättra provresultatet.

Så, jag fortsätter med mina små kommentarer som jag skriver på arbeten. Mina elever är så invanda med att de inte får några bokstäver på sina arbeten, utan de får frågor och kommentarer som utmanar eleven att tänka på vad denne har skrivit och inte skrivit. Däremot sker det ju naturligtvis en kunskapsutvärdering i bakgrunden då jag själv behöver försäkra mig om att eleverna når målen som är uppsatta, men denna utvärdering skriver jag inte på elevens näsa (mer än vid vissa fall av situationer såsom utvecklingssamtal etc).

Det är väl allmänt känt att skolor i områden med mycket invandrare kräver mer resurser för att försöka få rätsida på problemen (vilket de inte får). Du nämner ju dessutom själv språket som ett problem. Att MENA-människor generellt skulle vara mer högutbildade men framför allt mer lämpade (vilket är det viktigaste) i vårt samhälle trodde jag knappt att någon trodde på längre. Varför tar vi hit alla deras raketforskare och hjärnkirurger då? Då har de ju inga kvar i sina egna länder. Haha vilket trams. Jag förstår inte vad problemet är. Invandringen kostar enormt mycket och bidrar till stora sociala problem. Skolans nivå är bara ett av områdena som har blivit sämre. Det finns dessutom statistik på att blattar klarar sig sämre än vita. (Annars förstår varje tänkande människa det ändå. Det är ju nog så jobbigt för dem att ens prata språket). Det finns ingen vettig motivering till att sätta landet i onödiga ekonomiska kostnader och sociala problem. En indirekt orsak (inte bara att blattarna är dumma i huvudet och inte kan språket) är som sagt att mer resurser läggs i områden där eleverna inte klarar sig lika bra (blatteområden) vilket gör att det skärs ner i andra områden, varför resultaten där möjligtvis också blir sämre. Det spelar liksom ingen roll vilken skolpolitik man har sålänge man tänker undervisa folk som inte ens förstår vad man säger.

Visserligen är vi inne i PI, systern till I&I, men du kunde väl ändå försöka hålla dig till ämnet, BETYG.

JAg ska försöka bena ur din textvägg som knappt är läsbar (styckindelning vad är det?).

"Du nämner ju dessutom själv språket som ett problem."

Språket är inte ett problem om du inte gör det till ett problem. Folk som är flexibla kommunikatörer kan sända ut till personer med annat språk också.

"Det finns dessutom statistik på att blattar klarar sig sämre än vita."

Intressant, jag skulle gärna få ta del av den statistiken som visar att "blattar" är sämre för att de är "blattar" och inte för att skolan och dess omgivning vägrar att vara flexibel.

Jag kan gott och väl ta fram forskning på att knallvita ariska barn med bristande litteracitet är sämre i skolan än barn som har bra litteracitet. För det är just litteraciteten det handlar om.
(forskningen och statistiken finns redan överallt på detta forum, bara att söka)

Jag undrar hur dina ariska små barn (inte småbarn) klarar sig i skolan om de får utsättas för Isländska, alternativt Engelska (som alla barn i Svensk skola ska kunna). Jag kan garantera dig att studieresultaten sjunker snabbare än Nasse i ett träsk. Det roliga är att det har enligt dig med att göra att barnen är dumma i huvudet, tänk dig, ariska vita barn är dumma...

"Det spelar liksom ingen roll vilken skolpolitik man har sålänge man tänker undervisa folk som inte ens förstår vad man säger."

Du har alltså inte träffat någon med en språkstörning? Ohkej då vet vi det.


Vill du återgå till vad topic handlar om nu? Dvs BETYG, inte skrönor om "blattar".

Det är inte mitt problem om du har lässvårigheter. Styckeindelning finns inte för att det är kul eller för att det ska vara lättare (för dig) att läsa.

Varför håller du på och flummar omkring? Vadå gör det till ett problem? Det ÄR ju ett problem när man inte kan kommunicera med de personer som vistas i samma land som en själv. När de inte kan språket.

Givetvis finns det statistik. Det finns statistik på att negrer har lägre IQ än vita också. Du hittar dock inte den informationen från svenska institut naturligtvis.

Varför skulle de lära sig isländska?

Inte skrönor, fakta. Skolpolitiken är som sagt irrelevant och meningslös innan man har tagit itu med de verkliga problemen.

(Det jag inte svarade på var så tramsigt att det inte var värt att bemöta).

Jag kommer ursprungligen från Ungern och där fick jag betyg redan från årskurs 1. Jag ser inget fel med det, tvärtom. När jag hörde att i Sverige får man inga betyg innan 6-an blev jag väldigt överraskad.(o inte positivt förstås) Jag anser dessutom att tidig betyg hjälper elever mer än det skadar eftersom elever som har olika inlärningssvårigheter får hjälp så tidigt som möjligt för att sedan bli en del av det svenska samhället. När det gäller invandringen håller jag med om att det är ganska svårt att lära ut språket och matematiken till viss invandrarelever. Lösningen till problemet är nedskärningen av invandringen samt tillsättningen av speciallärare på skolorna så att invandrare och svenskar som har inlärningssvårigheter kommer igång med sina studier.

Måste bara fråga:

Vad fan är det för fel på Ulf Nilsson? Han låter som han svalt en kolsyrepatron.

Och vad har det med den här tråden att göra?

Låt oss rent hypotetiskt anta att ett barn kommer till Sverige som invandrare i 12-årsåldern. Vederbörande talar inte språket och kanske rentav är analfabet. Hur goda tror du chanserna är att det barnet ska få godkänt i kärnämnena tills dess att denne går ut ur nian?

När det gäller invandring från instabila regioner, såsom exempelvis Somalia, så finns det knappast något skolsystem att tala om, alla är inte ens läs- och skrivkunniga. Det är enkel logik att en elev som är invandrare har svårare i skolan än en elev som inte är det.

Isåfall blir eleverna som väljer att inte få betyg stämplade som dåliga i gruppen, alla andra kommer då att skryta om sina betyg framför allt om man inför betygen i lågstadiet då barn har en tendens att skrika och tjuta hejvilt om de flesta framgångar, den sortens press skulle antagligen göra att fler väljer att skaffa betyg då de inte vill framstå som fega eller dåliga. Sen är risken stor att just de eleverna sedan får relativt dåliga betyg, med allt som följer av det. De skulle läggas in i ett fack från en oerhört tidig ålder vilket inte gynnar någon.

Nej, mindre betyg och valmöjligheter innan gymnasieålder säger jag, ett barn vet inte vad han eller hon vill göra med sitt liv innan gymnasieåldern, det vet de flesta knappt då heller, även om man kanske vill tro det. Att införa betyg från tidig ålder skulle direkt lägga in folk i fack, ett fack som säger att man inte duger till vidare studier, och ett annat som säger att man är en A-elev. Att bli A-elev behöver inte heller behöver vara positivt för den eleven. Pressen och lusten till inlärning kommer endast att minska om det inte är lusten att lära som styr, och då slås stora grupper ut även där, jag har själv erfarenheter av det i livet och inte gjorde det mig gott att det enda som räknades var vissa tillfällen att få betyg, inte vad jag faktiskt kunde.

Sammanfogade ämnen.
/Mod