2007-01-28, 13:47
#1
Inte så ofta jag startar trådar, men denna debatt-artikel utgör diskussionsunderlag så gott som något; http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=610901
Jag skulle gärna få läsa lite hur ni övriga tolkar ovanstående. Jag tolkar onekligen budskapet som att kvinnor självmant söker sig till underordnade positioner i förhållande till mannen. Något som instinktivt känns helt i linje med min ostrukturerade empiriskt grundade uppfattning. I slutet av artikeln lämnas lite brasklappar till förmån för det fortsatta feministiska projektet. D.v.s. att det handlar om omedveten kompensation gentemot en diskriminerande arbetsmarknad. Eller att det handlar om att undvika konkurrens inom förhållandet. Jag antar att ett flertal vid sidan av mig även spekulerar i biologiskt grundade hypoteser som kan bringa lite ljus över detta fenomen.
Kvinnan förväntar sig att bli uppbjuden, uppvaktad och åtrådd av en man. Mannens grad av aktivitet inom detta område och andra områden (karriär ses ju som den största markören) är vad som ger honom sitt marknadsvärde. Med begreppet aktivitet avser jag just hans handlingskapacitet, initiativförmåga och kraft att agera och uppfylla sina målsättningar. I denna ekvation utgör lyhördhet, empati och ödmjukhet direkta motsättningar (därmed inte sagt att det är dåliga egenskaper).
Sedan formuleras det feministiska idé-komplexet som just misstänkliggör honom på basis av hans kvalificerande egenskaper. Sett ur kvinnans perspektiv. Snacka om att kvinnan både vill äta kakan och behålla den!
F.ö. är det tacksamt med en professor i Sverige med sådan integritet och respekt för sitt ämnesområde, som på basis av sitt kunnande förmår skingra lite av de PK-dimridåer som lagt ut framför folkets ögon. Ett lysande exempel på kritiskt samhällsvetenskaplig forskning!
Citat:
Ursprungligen postat av DN Debatt
Bo Rothstein ger Tiina Rosenberg oväntat eldunderstöd: Familjeforskning inget för vekhjärtade romantiker. Den avhoppade Fi-profilen Tiina Rosenberg har otvetydigt rätt: den svenska heterosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt. Påståendet att ojämlikheten är en generationsfråga har föga stöd i forskningen. Däremot visar en internationell studie att kvinnorna fäster stor vikt vid mannens status på arbetsmarknaden när de väljer partner. För en man som står utanför arbetsmarknaden är möjligheterna att träffa en kvinna och bilda familj därför begränsade. Den empiriska forskningen på detta område är således ingenting som vekhjärtade romantiker bör sysselsätta sig med. Det skriver statsvetarprofessor Bo Rothstein, verksam vid Göteborgs universitet.
Jag skulle gärna få läsa lite hur ni övriga tolkar ovanstående. Jag tolkar onekligen budskapet som att kvinnor självmant söker sig till underordnade positioner i förhållande till mannen. Något som instinktivt känns helt i linje med min ostrukturerade empiriskt grundade uppfattning. I slutet av artikeln lämnas lite brasklappar till förmån för det fortsatta feministiska projektet. D.v.s. att det handlar om omedveten kompensation gentemot en diskriminerande arbetsmarknad. Eller att det handlar om att undvika konkurrens inom förhållandet. Jag antar att ett flertal vid sidan av mig även spekulerar i biologiskt grundade hypoteser som kan bringa lite ljus över detta fenomen.
Kvinnan förväntar sig att bli uppbjuden, uppvaktad och åtrådd av en man. Mannens grad av aktivitet inom detta område och andra områden (karriär ses ju som den största markören) är vad som ger honom sitt marknadsvärde. Med begreppet aktivitet avser jag just hans handlingskapacitet, initiativförmåga och kraft att agera och uppfylla sina målsättningar. I denna ekvation utgör lyhördhet, empati och ödmjukhet direkta motsättningar (därmed inte sagt att det är dåliga egenskaper).
Sedan formuleras det feministiska idé-komplexet som just misstänkliggör honom på basis av hans kvalificerande egenskaper. Sett ur kvinnans perspektiv. Snacka om att kvinnan både vill äta kakan och behålla den!
F.ö. är det tacksamt med en professor i Sverige med sådan integritet och respekt för sitt ämnesområde, som på basis av sitt kunnande förmår skingra lite av de PK-dimridåer som lagt ut framför folkets ögon. Ett lysande exempel på kritiskt samhällsvetenskaplig forskning!