Brian De Palma eller Dario Argento?

Två tunga lirare med en del gemensamt.

Vem väljer du?

Och varför?

- F.G

För min del har de två saker gemensamt. Det första är att det är två filmtekniskt skickliga regissörer, men ofta tycker jag att det stannar där, och det räcker inte för mig.

Det andra är subjektivt, och det är att jag inte gillar deras filmer nämnvärt - undantaget är Carlitos Way som med lite tur kan komma med på min nomineringslista över bra 90-tals film.

Visst. Båda två är extremt Hitchcock-influerade, och båda två har valt mycket likartade banor utifrån sin Hitchcock-mani -- dvs en väldigt stark orientering mot det rent tekniska regi-arbetet, med kameraåkningar, långa komplicerade scener utan klipp, flashiga montage osv.

Samtidigt har de tappat en sak gentemot Hitch, nämligen att skriva manus som är logiska och trovärdiga, och få skådisar som passar för rollerna. Slutresultatet blir ganska egendomligt, filmer som kan likna kalkoner på ett plan, och samtidigt är så extremt drivet regisserade att de ändå är kul att kolla på. Bägge två är också förtjusta i ganska extremt våld.

De Palmas fördel är att han med jämna mellanrum får ett manus av mycket hög kvalité och en fet finansiering som tillåter honom att hyra A-liste-skådisar. Carlito's Way och De Omutbara är ett par exempel. Däremellan gör han mängder av osammanhängande filmer där han får leva ut sina filmskole-excesser, ofta med skumma och festliga resultat... t ex "Raising Cain", "The Fury", osv.

Argento är jämnare på så sätt att alla hans filmer är ganska lika varandra, och dessutom är frågan om inte hans kameraåkningar knäcker t o m De Palma. Tyvärr jobbar han sällan med amerikanska top level-skådisar vilket är synd, slutresultatet vore kul att se.

Svaret på frågan blir: både och

I slutet av "Raising Cain" finns för övrigt en scen som kan vara plankad från Argentos "Tenebrae", vilket vore rätt coolt. Antingen det, eller så har både De Palma och Argento plankat samma källa.

- F.G

Jadu. Eftersom bada ar kompetenta filmskapare och eftersom Hitchcock ar hogst narvarande i badas filmer sa valjer jag den vars filmer gett mig mest genom aren. Det blir da Argento. Ett beslut jag inte kan forsvara med mer an min egen magkansla.

Argento och De Palma är de två regissörer som, vilket redan tagits upp, mest ohämmat plagierat eller inspirerats av Hitchcock. Ok, Hitch har satt sin prägel på generationer filmskapare men i dessa båda fall är det ju väldigt lätt att se hans påverkan.

Jag tycker att båda tappat stilen rejält de senaste 10-15 åren. De Palma har gjort sömnpiller som "Mission to Mars" och "Snake Eyes" medan Argento gjorde den femtioelfte kassa filmatiseringen av "Phantom of the Opera" och i övrigt väldigt få titlar.. som jag sett i alla fall. Han producerade väl mest och skrev manus vad jag vet...

"Do you like Hitchcock?" som Argento gjorde för några år sen var ok, men inte mer. Ungefär som De Palmas "The Black Dahlia" som gick att se men,som fått brottas med jämförelserna med "L.A. Confidential"; vilket inte tålde göras...

Tittar man längre bakåt i tiden så hittar man De Palmas storverk; "Carlito's Way", "Untouchables", "Scarface" och sorgligt bortglömda "Dressed to kill" och "The Fury". Men även floppar som "Raising Cain", "The Bonfire of the Vanities". Han känns lite ojämn i sina filmer men när han väl levererar så gör han det bra, det är täta, tunga filmer med skärpa.

Dario Argento gjorde sina bästa filmer på 1970-talet, "Suspiria", "Deep Red", "The Bird with the Crystal Plumage", allihopa finfina skräckisar/giallo - handsbeklädda mördare och skön ångest. Men sen gör han en rad riktigt dåliga filmer på 1980-talet. Ok, alla har någon slags höjdpunkt som lyfter filmerna men som helhet håller få måttet rakt igenom - förutom kanske Opera som jag gillar.

Är nästan beredd att också säga 50/50... "Suspiria" är i mitt tycke en av de bästa skräckfilmer som någonsin gjorts. Men De Palma vinner med knapp marginal med tunga titlar som "Untouchables", "Scarface" och mästerverket "Carlito's Way".

Och sen får man inte glömma hans "Phantom of the Paradise"... vilken jäkla kultrulle det är...