Citat:
Ursprungligen postat av
Smeso
Klargörande: Jag menade de följeslagare som Paulus skriver till. Ingen av dem hade ju själva träffat Jesus och inte Paulus själv heller.
OK. Det är klart att förr eller senare kommer vi till en punkt i den tidiga kristendomens historia när det inte längre fanns några förstahandsvittnen kvar som själva träffat Jesus.
Men det innebär inte att Paulus kunde fabulera i sina brev. Det fanns som sagt förstahandsvittnen i Jerusalem under hans livstid och även på andra platser. Folk reste ganska mycket i Romarriket, särskilt judarna som ofta sysslade med handel.
Brevet till romarna - Paulus kanske viktigaste brev - lär både Petrus och andra förstahandsvittnen i Rom ha läst. Paulus brev cirkulerade dessutom tidigt mellan de olika församlingarna, inklusive den i Jerusalem. Hebréerbrevet var riktat till den församlingen, även om det är oklart om Paulus eller någon annan skrev just det brevet.
Paulus hade en enorm betydelse för den tidiga kristendomens utveckling, men inte därför att han hittade på saker utan därför att han var en demagog som kunde övertyga andra - inte minst den urkristna församlingen i Jerusalem - om hur man skulle tolka Jesu ord. De hade aldrig accepterat Paulus om denne ägnat sig åt att sprida myter som de själva visste var osanna.
Frågan om Jesus var en historisk person kan vi nog lägga till handlingarna som tämligen okontroversiell och med ja besvarad. En betydligt intressantare fråga är vem Jesus egentligen var, och hur han själv såg på sin roll.