Vetenskapliga studier ger belägg för att andlighet har en positiv effekt på hälsan...

Empiriska data som bejakar andligheten!


Fann det följande mycket intressant och anmärkningsvärt:

http://www.godandscience.org/apologe...ionhealth.html

"Scientific studies over the last four decades have examined the role of both public and private religious expression on health and longevity. The studies have shown that the practice of religious activity improves health and increases longevity. The effect is seen even when other social/psychological differences are taken into account.

For example, one 16-year study examined mortality rates in 11 religious vs. 11 secular kibbutzim in Israel. Although both communities were demographically-matched and provided similar levels of social support, three time more people died in the secular kibbutzim compared to the religious kibbutazim.

The following is a short list of some recent studies that have shown the positive influence of religion on health and longevity:..."



Vad sägs om dessa forskningsresultat?

Åtgärder att anamma för att höja den dåliga folkhälsan i Sverige...?

Skulle vara intressant att läsa artikeln. Dock visar den ju inte att generell andlighet ger längre liv, utan praktiserande judendom. Ni kristna och muslimer som brukar se ned på ursprungsreligionen, slutsatsen kanske är att judarna, trots allt, har rätt?

Skulle även vara intressant att läsa författarnas analys, samt kritikerna till artikeln. Min kunskap om kibbutzer är alldeles för liten för att uttala mig. Det kan ju finnas andra anledningar till avvikelserna. Tre gånger så många dödsfall verkar ju vara en rejält signifikant siffra, dock.

Äh.
Handlar väl om att religösa lever nyttigare helt enkelt. Gud finns inte, i så fall hade de inte byggt höghus på min favoritgräsmatta.

Innebörden av begeppet andlighet kan verkligen diskuteras. Innefattas den reflekterande humanstiskt inriktade människan, för vilken människors sociala och fysiska välmående har stor betydelse? Ja. natutligtvis! Andlighet innebär, enligt min uppfattning, det som sker i den enskilda människans psyke - inget som styrs av utanförstående samfund (religiösa eller ej). Den mest värdefulla och givande andligheten går inte ut på egocentricitet, som man ofta uppfattar många religiösa utveckla, utan på omtanke om andra. Den som t.ex. uppfattar sig själv som guds tjänare (eller t.o.m. slav) kan ju inte engagera sig särskilt mycket för andra. I de odemokratiska, muslimska länderna kommer därför centrala sociala samhällssystem inte i fokus. I de kristna däremot har de sociala systemen i hög grad utvecklats. Från religiös synpunkt ligger orsaken till skillnaden naturligtvis i huvudbudskapen mellan de olika religionerna. Överlägsenheten i de kristna, avspeglas också i västvärlden i vilken människor därför lever i en helt annan trygghet än i muslimska länder - i varje fall statistiskt klart belagt.

Låter inte konstigt alls - tvärtom!
En människa som ser mening och sammanhang i sitt liv mår ganska så naturligt bättre än en som tycker att mycket är meningslöst.

Om man läser böcker om krig, koncentrationsläger och sjukdomar, så är det inte de fysiskt starka som har högst överlevnadsgrad, utan de andligt starka. De som tror på något.
I ärlighetens namn, så behöver detta något inte nödvändigtvis vara gud, utan lika gärna familjen, viljan att vittna eller tanken på något man vill uppleva.

De som tror på en gud har ju en enorm känslomässig fördel framför andra i svåra situationer. De är inte ensamma, de litar på att det finns en mening med lidandet och de är trygga inför det okända.

Det är säkert så att den som har en stark tro har stora fördelar rent hälsomässigt sätt.

Exempelvis torde den som ser en djup mening med livet vara mindre utsatt risken att begå självmord, vilket i yngre åldersklasser är en betydande dödsorsak.

Detta faktum kan naturligtvis inte ses som ett "gudsbevis", däremot är det ett argument för det rationella i att själv har en tro, samt för det rationella i att uppfostra sina barn i en tro.

De flesta studier i sambandet hälsa - tro är tendensiösa och helt enkelt dåligt genomförda rent metodologiskt. Finns ofta fler bakomliggande variabler som inte undersöks.

T.ex. är verksamhet i ett religiöst samfund ofta positiv ur en ren social aspekt. Ensamhet bland exemplevis äldre är en av de mest negativa influenserna på hälsa så ett tätt socialt nätverk är givetvis positivt.

Samt huruvida man har en generell positiv/negativ livssyn, hur empatisk man är etc.

Du har just argumenterat på ett sätt som tyder på att utförda studier (oavsett "tendensiös" grad) ändå sannolikt ger en korrekt bild!

andlighet kanske har positiv effekt på din hälsa. Men den har en negativ effekt på icke-troende omgivning som upplyses om att den kommer brinna i helvetet. Dessutom är det helt omöjligt för vissa att tro på saker de aldrig märker några konkreta effekter av.

Var inte en egoist!

Hur? Jag påpekade att de bakomliggande variabler oftast styr resultatet och inte nödvändigtvis den undersökta variabeln (religiös/icke-religiös).

Ett medlemskap i en sällskapsklubb kan ge exakt samma fördelar hälsomässigt.

Nu förutsätter du att personen är någon extremkristen sekterist som tror att alla Judar, muhammedaner och ateister kommer att pinas i all evighet, om och om igen, i helvetet. Ytterst få kristna (nuförtiden) går omkring och lär ut att de som inte omvänder sig kommer att straffas av Gud.

Slutresultatet representerar en multifaktoriell verklighet. Studier i andra grupper med annan multifaktoriell verklighet ger uppenbarligen inte lika bra utfall - inget märkligt med det. Om det kan visas att ansvariga för gjorda studier inte utfört dessa på ett neutralt sätt, kan naturligtvis resultatens allmängiltighet diskuteras. Har du närmare info om sådan bristande neutralitet?