Utomjordingarnas anatomi och samhälle

En mer praktisk förklaring är att det av ekonomiska skäl var billigare om de flesta utomjordingarna var lika oss. Forehead-of-the-week blev ett begrepp då ofta det enda som skilde var ett veck i pannan

Men. Det där är ju den uppenbara förklaringen när man ser till produktionen men det som var roligt är att de försökte väva in förklaringen i själva star trek-världen också. Vilket är ganska unikt.

Jag tog upp det då trådstartaren nämnde hur människolika utomjordingar var inom sci-fi. För övrigt fann jag förklaringen till varför klingonerna såg olika ut i TOS och de andra serierna mycket underhållande.

För att återgå till ämnet, jag finner den populära sinnebilden av utomjordingar (små grå) mest som en tänkt evolverad människa. Någon var inne på hur framgångsrika insekter har varit här på jorden. Läste att det skulle finnas en miljon olika arter på vår planet, det är rätt många. Men finns det inte begränsningar av hur stora de kan bli? Detta borde ju begränsa hur intelligenta de kan bli.

Ok, jag ser din poäng, men det är inte nödvändigt att ta till intelligent design, finns det säg 10^(18) stjärnor och sannolikheten är 10^(-1000) kommer det ändå aldrig att hända.

Insekter kan ju inte bli så speciellt stora på grund av deras andningsystem. De andas via trakéer som är en sorts rör som släpper in syre direkt i organ och vävnader. Blir man för stor så kan inte dessa rör leverera de syremängder som behövs.
Dock skulle ju insekter kunna utveckla lungor eller liknande och då försvinner det problemet. Dessutom är det ju fullt möjligt att tänka sig samhället av lågintelligenta insekter som besitter någon form av stor kollektiv intelligens, som myrstackar. Enskilda individer är dumma men när de arbetar i grupp blir de "intelligenta".


Vi vet ju inte speciellt mycket om sannolikheten. Men med universala naturlagar så borde chansen vara stor om det bara är rätt förhållanden. Allt trams om att sannolikheten är liten är ganska obefogat med tanke på att kol, syre, vatten och järn är bland universums vanligaste ämnen och dessa är vad som behövdes för att skapa liv på jorden.

Ack, jaha. Det var ju värre.

Fast det finns några springande punkter som är väldigt svåra att förklara, och så vitt vi vet också osannolika. Evolutionen kan inte börja agera förrän det finns

- Ett genetiskt minne (DNA)
- Ett proteinmaskineri som kan interagera med minnet (transkriptions-, replikations- och translationsmaskineriet)
- En ämnesomsättning som kan driva proteinmaskineriet
- Ett cellmembran som innesluter maskineriet .

Problemet är att utvecklingen av en av de här delarna är beroende av alla andra, och vi vet ingen spontan process som kunnat ge detta i nuläget.

Det vi vet fanns tillgängligt var nuklein- och aminosyror, men vägen därifrån till den första cellen är mycket längre än den från den första cellen till oss. Och här har vi inte hjälp av evolutionsteorin.

Så det kan mycket väl handla om en otroligt osannolik händelse att vi har liv på jorden överhuvudtaget.

Cellmembran är väldigt enkla konstruktioner som uppstår spontant av lipider så dessa kan knappast vara ett problem. Att det senare tillkommit en massa mer avancerade varianter med olika slussar och annat är ju bara vidareutvecklingar. Dessa är knappast något problem.

Det genetiska minnet DNA är bara en vidareutveckling av RNA som i sin tur är mycket enklare kedjor av nukleinsyror. Så DNA är inget krav för cellernas uppkomst utan sannolikt bara en vidareutveckling av mer primitiva minnen.

Ämnesomsättningen och proteinmaskineriet har jag inte stenkoll på, men jag tvivlar på att dessa är lika komplicerade som du framhäver. Ämnesomsättningen är ju i regel baserad på enkla kemiska processer, exempelvis svavelreaktioner. Det är lätt att tänka sig hur dessa absorberades av primitiva urceller. Istället för att bara kunna leva på vissa ställen där energin kunde absorberas direkt så kunde de urceller som skapade egna inbyggda motorer sprida sig mer. Proteinmaskineriet är ju till stor del en del av ämnesomsättningen och även här så lär urceller ha upptäckt att det var mer praktiskt att generera de nödvändiga ämnena själva än att absorbera dem från omgivningen.

Problemet är ju att vi inte har speciellt mycket att jämföra med så vi kan inte uttala oss om sannolikheterna med någon trovärdighet. Det vi vet är att liv uppstod på jorden. De biokemiska processerna är inte heller speciellt komplicerade och det är enkelt att hitta scenarios där dessa växelverkar och bildar urceller. Oftast så försöker folk framhäva livet som alldeles för komplicerat så att steget från organiska ämnen till de första cellerna blir alldeles för stort.
Sedan lär de första organismerna som uppstod inte vara dagens bakterier utan snarare protobakterier eller ännu primitivare varelser. Dessa i sin tur lär ha blivit utkonkurrerade av mere avancerade livsformer senare och med tanke på hur svårt det är att hitta fossil från mikroorganismer är saknas det väldigt mycket material från livets uppkomst. Så givetvis kommer evolutionen in här då det är "avkommor" och reproduktion som spelar roll. Faktum är att man även kan använda evolutionsteori på självorganiserande oorganiska kristaller med lite fantasi, de mest anpassade kristallerna växer sig störst medan de sämre blir mindre, alternativt inte växer alls.

Men framför allt så ställer jag mig kritisk till varför man ska framhäva livets uppkomst som så väldigt osannolik. Vad är poängen med det? Någon form av försök att ge livet en mer unik status? Vi har ju inte ens undersökt Månen och Mars tillräckligt noggrant för att kunna utesluta liv där, ej heller jordliknande planeter kring andra solar. Med en enda observation kan man inte dra några vettiga slutsatser...

Du ekar delar av the RNA world hypotesen, som utgår ifrån att katalytiskt RNA var först på scenen. Nu har det visat sig att den katalytiska förmågan hos RNA är ganska begränsad och RNA är väldigt instabilt, vilket rimmar illa med att den här processen förväntas ha pågått under väldigt lång tid.

http://www.panspermia.org/rnaworld.htm#%2021.5ref

Så det finns egentligen ingen vetenskaplig grund till att förutsätta att DNA utvecklats ur RNA.


Ja, då får du antingen tro mig på mitt ord eller ta en kurs i molekylär cellbiologi.

Nu är det inte svår att hitta överblickar av de här maskinerierna via google.


Nej, vi kan ju inte det, så vad har vi för vetenskapliga grunder att tro att det finns liv på andra ställen om vi inte ens vet hur det har uppstått på jorden?

Om vi inte känner till mekanismerna bakom en process måste vi ju, iallafall tills vi vet bättre, förutsätta att den skett slumpmässigt.


Du får gärna visa ett sånt trovärdigt scenario.


Jag tror att om du stannar upp och tänker efter vad evolution är, så kommer du också fram till att de maskinerier jag bekrivit ovan är nödvändiga för att evolution ska kunna äga rum. Det går inte att tänka sig någon kvasi-levande organism som var för sig evolverat de här funktionerna, för att de inte faller inom evolution förrän alla de funktionerna finns på plats.

Eller omvänt, kan du peka på en hypotetisk organism som har bara något av de där avancerade maskinerierna som kan utsättas för evolutionärt tryck?

Kristaller faller ganska långt utanför vad vi betraktar som levande.


Livets uppkomst kan vara väldigt osannolik, eller visa sig vara en spontan process. Vilket det är vet vi inte idag, men att tro att det finns på andra ställen förutsätter att livet uppkom genom en spontan process, vilket vi inte har några som helst vetenskapliga belägg för.

To go from a bacterium to people is less of a step than to go from a mixture of amino acids to a bacterium. — Lynn Margulis

Och vad vet vi om de kemiska förutsättningarna som fanns vid den tiden? Vi vet ju inte ens om livet uppstod i atmosfären eller i skyddade platser under jorden. De kan mycket väl ha varit sådana att RNA inte bröts ned. Dessutom kan det ha existerar andra primitiva kemiska strukturer före RNA som gav upphov till mer avancerade genetiska kodstrukturer som RNA och DNA senare.
Att DNA är dubbelsträngat och använder RNA i sin replikation är ju en god indikation på att DNA kom till senare än RNA. Annars är det ju lite svårt att få ihop det flitiga användandet av rna i cellens mest basala processer.

Jag har läst molekylär cellbiologi även om det var ett tag sedan. Ska skumma igenom mina gamla läroböcker när jag kommit hem från jobbet.

Vi har mycket goda anledningar att tro på att det finns liv på andra platser, med tanke på universums enorma uträckning och det enorma antal världar som finns. Det skulle vara ytterst orimligt om liv inte uppkommit på andra platser givet de enorma antalet möjliga platser som existerar.

Beträffande de trovärdiga scenariona så är det bara att studera vilka kemiska reaktioner som är inblandade i liv. Ingen av dem är speciellt komplicerad eller orealistisk. Det är bara kombinationer av kvävebaser, nukleinsyror och sockermolekyler som behövs. Ingen av dessa processer är speciellt svår att tro på.

Då vill jag att du ifrågasätter din bild av evolutionen och vidgar vyerna. Bevisligen fungerar evolutionära algoritmer vid problemlösning och datorprogram är ju knappast levande. Det handlar bara om att den sak som fungerar bäst sprider sig mest medan mindre bra grejer inte sprids lika mycket. Du kan använda evolution på musikmarknaden, kristaller, datavirus också om man vill, det viktiga är principen, inte själva detaljerna som du snöar in på.
En organisk förening som man föröka sig kommer att sprida sig mer än en förening som inte kan göra det. Så enkelt är det.

Beträffande citatet så vill jag säga att det är ett typiskt missförstånd och en radikal förenkling av bilden. Varför bygga upp denna enorma komplexitetsbarriär om man inte har en hemlig agenda bakom sig? Det finns mer primitiva saker än bakterier som kan tjäna som mellansteg. Att gå direkt från aminosyror till bakterier är ett stort steg, att få från aminosyror till självreplikerande icke-levande proteiner och från dessa till bakterier är två mycket enklare steg som är mer logiska. Man behöver inte göra allting i ett och samma steg om man inte måste och något tvång finns det inga belägg för.

Precis, och för att ett protein ska kunna föröka sig krävs det DNA, en genetisk kod, och ett translationsmaskineri.

För att DNA, eller för all del RNA, ska kunna föröka sig krävs det proteiner i form av ett replikationsmaskineri.

För att replikations- och translationsmaskineriet ska fungera krävs det energi i form av ATP, som måste genereras av ett metaboliskt maskineri.

Innan man har detta kan man inte tala om ett konstrukt som kan replikera sig överhuvudtaget, till skillnad från en datoralgoritm som har allt detta implicit via hårdvaran.

Energin kan produceras externt och sedan absorberas av det replikerande systemet. Tänk dig en naturlig värmekälla, som en hot vent, där det uppkommer ATP eller annan energibärare spontant tack vare kombination av olika ämnen i närheten. Denna energibärare i sin tur kan absorberas av det replikerande systemet.

Likaså kan man tänka sig enkla organiska föreningar, liknande protein, som kan replikera andra protein, inte nödvändigtvis sig själva. Ett protein eller protoenzym som kan slå ihop olika byggstenar till mer komplexa konstruktioner när det tillförs energi. Enkla proteiner kan byggas upp av sig själva om det bara finns aminosyror närvarande.

Tänk dig slutligen att en genetisk kod, typ rna eller dna, cirkulerar på samma plats som där de två tidigare nämnda grejerna inträffar. Dessa kan också bildas om rätt ämnen i form av nukleinsyror och ribos finns närvarande.

Då är det inte speciellt svårt att tänka sig att dessa tre växelverka med lite tur och skapar självreplikerande proteiner som därefter kan evolvera till mer komplexa objekt som celler. Det viktiga är att konstruktet inte är speciellt mycket komplexare än sina bestånddelar och kombineras dessa bara så uppstår det självreplikerande konstruktet vi är ute efter.

Senare så kanske dessa replikerande proteiner upptäcker att de trivs ned rna/dna och inleder ett samarbete. De symbiosplatser som är omgivna av ett lipidskal löper ju givetvis mindre risk att splittras och gynnas därmed eftersom de kan sprida sig mer. Med tiden inplanteras en mekanism för att skapa energi innanför lipidskalet och vips så har man en cell.