Ställ era frågor om kvantmekanik

Den är linjär och en sådan hade väl en unik lösning?

Håller dom inte på att forska på det här nu med den enorma partikel acceleratorn dom byggde i europa ? Vad jag har förstått är man fortfarande helt blind när det gäller gravitation i det mycket lilla....


Och det enda alla vetenskapsmän har i sina böcker om kvantmekanik är ju ju knappt teorier snarare ideer om hur teorierna ska byggas ...

Alla linjära diff. ekva. kan bevisas ha "entydig lösning och existens", krävs i allmänhet inga större beräkningskrafter heller.
Men Schödinger ekv. är tyvärr icke-linjär i sin fulla form med klotytfunktioner och skit, den är dessutom ett icke-linjärt egenvärdes problem.

Man är tämligen lost när det gäller gravitationen även i det mycket stora.

Kvanten är nog en utav teorierna som är mest testad och teorin visar sig stämma, problemen är toknings frågorna, exempelvis schrodingers katt mm.

Nä, Schrödinger ekvationen är linjär. Den innehåller exempelvis inga potenser av vågfunktionen. Sedan finns det modifikationer av den, som inte är linjär, men det är inte den ursprungliga Schrödinger ekvationen.

Alla egenvärdesproblem är icke-linjära (ja förutom då dimensionen är 1). Det handlar om att finna rötterna till ett polynom av grad n, som bestäms av dimensionen på matrisen i fråga.

MMmmm du har förmodligen rätt i båda fallen dessutom .
Får komma ihåg bättre nästa gång jag frågar, blev så upphetsad när jag såg att det fanns en tråd med mitt gamla favorit ämne


Med andra ord är svaren ja på min fråga, om man betraktar ursprungliga Schrödinger ekvationen.

Ett av "problemen" med gravitationen, är väl just det, att den beter sig så annorlunda på kvantnivå, i jämförelse med hur den beter sig på universell nivå. Kanske vi fundamentalt måste omformulera frågan om gravitationens inneboende tillstånd? Vad "är" egentligen gravitation?

Vet Schrödingers katt, om den skall dö eller inte, även om inte vi (observatörerna) känner till det? Kan information överföras ögonblickligen, eller t.o.m. i förtid? Varför skickar elektronpar - trots deras avstånd i förhållande till varandra - information om deras respektive spinn och ögonblickligen 'beordrar' tvillingen att inta motsatsspinnet?

Kan man egentligen välja att antingen separera eller interagera en observatör ifrån/med ett synbarligen till synes slutet system?

Några snabba:

Vad är kvantmekanik?

Är kvantfysik samma sak?

Förklara som om ni förklarade för en femåring. Jag har ingen som helst erfarenhet utav just kvantfysik / dyl

Ledsen om detta redan besvarats men orkar inte läsa genom 40 sidor (kommer iofs säkert göra det nån gång men har inte tid nu).

När man beräknar vilka energinivåer som partiklar får anta får man diskreta lösningar. Jag undrar om dessa lösningar är rent matematiska hjälpmedel eller om det finns någon fysisk tolkning av dem.

Ta elektronen som exempel. Det finns diskreta energinivåer den kan hoppa runt mellan, motsvarar det på något sätt elektronskalen?

Jag klarade kursen i Statistisk Fysik genom att plugga typtal så jag vet hur man räknar på fördelningar, Fermisfärer och Pauli principer men pinsamt nog har jag ingen aning om vad det innebär.

Tacksam för svar.

De är i någon mening matematiska förenklingar av verkligheten. Om du tar 1p-orbitalen av väte. Den har energin < 0, således bunden, och tillhör det diskreta spektrat, d.v.s. den har en exakt energi. Den är det dock för att man struntat möjligheten att skicka ut en foton som gör att orbitalen breddas p.g.a. ändlig livstid.
Det kan man säga.

Tack för ett snabbt svar.

Följdfråga:

Vad är isf tolkningen av He3 som också är en fermion? Vad är fysiska tolkningen av dess energinivåer?

De energiskal du talade om tidigare var alltså energinivåer för elektronerna i en atom. He3 är en atom med två elektroner och har alltså energinivåer av denna typ. Den fysiska tolkningen är exempelvis att dess emissionsspektrum kommer att uppvisa diskreta linjer som motsvarar övergångar mellan de olika energinivåer.

Att He3 är en fermion påverkar främst dess egenskaper vid växelverkan med andra atomer, exempelvis andra He3. Under 1 K är He3 en intressant vätska som delar en del egenskaper med elektronerna i en metall och vid ännu lägre temperatur så blir vätskan supraflytande där He3-elektronerna paras ihop ungefär som i en supraledare.