2006-12-13, 21:33
#1
Är jämställdhet att med tvång, och med statliga pekpinnar kvotera- in 50 procent kvinnor till det mansdominerade yrket sopbilsförare?
Eller är jämställt att både män och kvinnor tillåts köra sopbil om de har lastbilskörkort, och har en önskan att arbeta som sopbilspilot.
Jag tycker mig se att vissa missförstått allt. Eller har de inte missförstått? Det kanske är jag som har missförstått dem? De kanske i realiteten vill tilltvinga 50/50- dogmen på alla med sitt kommunist-kollektivistiska och feministiska myrstacks-tänk. Där alla med hjälp av feministiska pekpinnar skall ”vilja” lika enligt senaste planekonomiska sexårsplanen. Där 50/50 är dogmen. Oavsett individens egna medfödda talanger och preferenser. Där man låtsas att män är samma sak som kvinnor, och att kvinnor är samma sak som män.
Man låtsas att vi är lika. Trots att vi alla vet att män och kvinnor inte är samma sak, och att vi vet att kvinnor och män istället dras till varandras olikheter. Heterosexualitet kallas det. Den fundamentala basen för inte bara djuret – människans – fortlevnad, från generation till generation.
Är verkligen jämställdhet att med kommunist-feministiskt tvång och statliga pekpinnar tillse 50/50 i alla yrken, i hemmen, och på fritiden? Eller har vi jämställdhet redan? Där vi redan idag faktiskt kan välja yrke efter kompetens, talang, och önskemål - oavsett kön?
Ja, vad är egentligen jämställdhet? Duger inte rättvisa? Är det verkligen ett problem att många kvinnor har talang för, och faktiskt väljer ”si”, och att många män har talang för, och faktiskt väljer ”så”? Och som dessutom säger sig trivas utmärkt med det.
Ska feminist-tanter tillåtas tvinga oss att ”välja” 50/50?
Eller är verklig jämställdhet att vi oavsett kön är fria att välja, efter talang, önskemål och kompetens.
Eller är jämställt att både män och kvinnor tillåts köra sopbil om de har lastbilskörkort, och har en önskan att arbeta som sopbilspilot.
Jag tycker mig se att vissa missförstått allt. Eller har de inte missförstått? Det kanske är jag som har missförstått dem? De kanske i realiteten vill tilltvinga 50/50- dogmen på alla med sitt kommunist-kollektivistiska och feministiska myrstacks-tänk. Där alla med hjälp av feministiska pekpinnar skall ”vilja” lika enligt senaste planekonomiska sexårsplanen. Där 50/50 är dogmen. Oavsett individens egna medfödda talanger och preferenser. Där man låtsas att män är samma sak som kvinnor, och att kvinnor är samma sak som män.
Man låtsas att vi är lika. Trots att vi alla vet att män och kvinnor inte är samma sak, och att vi vet att kvinnor och män istället dras till varandras olikheter. Heterosexualitet kallas det. Den fundamentala basen för inte bara djuret – människans – fortlevnad, från generation till generation.
Är verkligen jämställdhet att med kommunist-feministiskt tvång och statliga pekpinnar tillse 50/50 i alla yrken, i hemmen, och på fritiden? Eller har vi jämställdhet redan? Där vi redan idag faktiskt kan välja yrke efter kompetens, talang, och önskemål - oavsett kön?
Ja, vad är egentligen jämställdhet? Duger inte rättvisa? Är det verkligen ett problem att många kvinnor har talang för, och faktiskt väljer ”si”, och att många män har talang för, och faktiskt väljer ”så”? Och som dessutom säger sig trivas utmärkt med det.
Ska feminist-tanter tillåtas tvinga oss att ”välja” 50/50?
Eller är verklig jämställdhet att vi oavsett kön är fria att välja, efter talang, önskemål och kompetens.