2006-12-11, 21:47
#1
FORSKNINGEN som KULLKASTAR HJÄRNAN som JAGET !!!
Professor Ian Stevensson, psykiater vid University of Virginia i Charlottesville, USA, är den internationellt ledande auktoriteten och pionjären i världen i det vetenskapliga studiet av reinkarnation. Han har träffat och samlat på sig mer än 3000 fall av reinkarnationsminnen hos barn och som han mycket seriöst och vetenskapligt har dokumenterat i sina digra arkiv under sin drygt 40-åriga forskartjänst...
Man kan kanske diskutera slutsatserna av hans material, men knappast ifrågasätta grundligheten i hans empiriska metod som ligger till grund för hans forskningsmaterial.
De flesta som har tagit del av hans unika material, inklusive skeptiker och akademiker, kan inte annat än att medge att dessa fall erbjuder de bästa bevisen som finns kring reinkarnation...
"Encyklopediskt" är det första ord man kommer att tänka på när man studerar Ian Stevensons arbeten om reinkarnation. Stevenson har i sin forskning samlat de delar som har anknytning till födelsemärken och medfödda missbildningar, dels i form av en komplett vetenskaplig presentation, dels också i en för gemene man mer lättillgänglig populärvetenskaplig översikt.
Enligt Stevenson är det uppenbart att många som under sina första år minns en tidigare existens har en våldsam död bakom sig, och att de födelsemärken de nu har stämmer väl överens med dödliga skador som dokumenterats i sjukhusjournaler, röntgenbilder m.m.
Här kan ni ta del av ett antal otäcka fotografiska illustrationer kring detta fascinerande vetenskapliga fenomen:
http://www.near-death.com/experience...rnation01.html
Här kan ni läsa mer om Stevensons forskning kring sambandet mellan födelsemärken och reinkarnation:
http://www.sokaren.se/INDEX31.HTML
"En genomsnittsamerikan har 15-18 födelsemärken, skriver professor Ian Stevenson (bilden) i nr 4, 1993 av Journal of Scientific Exploration. Men, tillägger han, vi vet mycket litet om deras orsak, frånsett när de är förknippade med någon ärftlig sjukdom. Ännu mindre vet vi varför födelsemärken sitter just där de sitter. (I ett fåtal fall är en genetisk faktor troligen förklaringen.) Likaså saknar vi kunskap om orsaken till många medfödda kroppsliga missbildningar.
Stevenson har träffat ett stort antal människor där födelsemärken eller missbildningar tycks ha samband med dödliga sår hos tidigare levande personer.
Bland 895 undersökta fall, där barn säger sig minnas ett tidigare liv, finns 309 fall (35%) med födelsemärken eller medfödda missbildningar, som kan ha samband med det tidigare livet. Ian Stevenson har tillsammans med medarbetare studerat 210 sådana fall.
Barn som säger sig minnas tidigare liv, har påträffats i alla delar av världen, där man sökt efter sådana fall, men det är lättast att finna dem i södra Asien. Typiskt är att ett barn börjar prata om ett föregående liv nästan omedelbart efter att det börjat tala, vanligen mellan 2-3 års ålder, för att sedan sluta med detta mellan 5-7 års ålder.
Fastän en del av barnen endast gör vaga uttalanden, berättar andra om namn och händelser, så att man ibland kan hitta en person vars liv och död stämmer med vad barnet säger. Ibland är denna person känd av barnets familj, men i många fall är det inte så. Flera av dessa barn har också ett uppträdande som är ovanligt i deras familj men stämmer med hur den döde uppträdde.
Födelsemärkena hos dessa barn brukar vara rynkiga och ärrliknande, ibland litet nedsänkta i jämförelse med huden runt omkring, och hårlösa.
Stevenson undersökte dessa fall genom samtal med barnen och medlemmar av deras familj och med den dödes familj. Dödsattester och andra dokument studerades. Naturliga förklaringar till barnens uttalanden söktes, exempelvis att barnet fått sin kunskap om den döde genom någon gemensam bekant till de båda familjerna, i de fall där familjerna inte kände varandra.
Ian Stevenson arbetar strikt vetenskapligt kritiskt. Han har inte accepterat något kroppsmärke som ett födelsemärke om inte ett förstahandsvittne försäkrat att märket blivit upptäckt omedelbart efter födelsen eller några veckor därefter.
Naturliga förklaringar till missbildningar vid födelsen har eftersökts.
Överensstämmelse mellan födelsemärke och sår på den dödes kropp bedömdes vara tillfredsställande om båda befann sig inom ett område av 10 kvadratcentimeter. Men många av födelsemärkena och de dödliga såren var mycket närmare varandra än så. Medicinska dokument kunde studeras i 49 fall.
Ibland har det funnits två eller flera födelsemärken som motsvarat olika sår hos den döde. Hos en thailändsk man fanns en stor missbildning i huden på baksidan av huvudet. Denne hade som barn erinrat sig ett tidigare liv som sin farbror, vilken blivit huggen i huvudet med en stor kniv och nästan omedelbart avlidit. Mannen hade också en deformerad nagel på högra stortån, vilket motsvarade en kronisk infektion i samma tå, som farbrodern hade lidit av.
Hos 18 personer, som undersöktes, fanns två födelsemärken som motsvarade två olika ställen på den dödes kropp där en kula gått in i och ut ur kroppen. Hos 14 av dessa personer var det ena födelsemärket större än det andra, och hos 9 av de 14 motsvarade det mindre märket, som vanligen var runt, det ställe där kulan gått in i kroppen, medan det större, som vanligen hade oregelbunden form, motsvarade det ställe där kulan gått ut ur kroppen. Detta stämmer med det faktum att ingångshålet för en kula vanligen är mindre än utgångshålet..."
Sedan så har vi hypnoterapeuten och den före detta skeptikern Peter Ramsters digra forskningsarbete kring reinkarnationsminnen. Under 1983 blev han världsberömd för sin reinkarnations-dokumentär, där han utförde regression på fyra kvinnor från Sydney (som aldrig hade varit utanför Australiens gränser), och som under hypnos gav detaljerade minnen från sina tidigare liv.
Sedan, åtföljda av TV-team och oberoende vittnen, togs de till de länder där de utgav sig för att ha levat tidigare, och chockerande nog överensstämde deras minnen med dokument och historieböcker från platserna de åkte till...
http://www.victorzammit.com/book/chapter24.html
Sorgligt nog har hans fantastiska forskning och dokumentation TOTALT IGNORERATS av det vetenskapliga "etablissemanget", men vad annat kan man vänta sig...
Här kan ni sedan ta del av ett extremt intressant fall som klart indikerar på reinkarnationsminnen; det är en redogörelse kring 6-årige James Lafayette och hans minnen när han dog i en flygkrasch nära den japanska kusten som pilot under det 2:a Världskriget:
http://www.ntcsites.com/acadianhouse...ature_24_3.htm
För er alla er som vill fördjupa er i ämnet, ta del av de senaste rönen och samtidigt aktivt kunna ta del av givande diskussioner kring detta alltför negligerade forskningsfält, så har ni här ett mycket lärorikt reinkarnationsforum:
http://www.childpastlives.org/vBulletin/index.php
Ni som efter all denna dokumentation längtar efter att få se på någon sjysst film om reinkarnation kan med fördel titta på den här från Google-Video:
Reincarnation = Fact or Fiction?:
http://video.google.com/videoplay?do...arnation&hl=en
Professor Ian Stevensson, psykiater vid University of Virginia i Charlottesville, USA, är den internationellt ledande auktoriteten och pionjären i världen i det vetenskapliga studiet av reinkarnation. Han har träffat och samlat på sig mer än 3000 fall av reinkarnationsminnen hos barn och som han mycket seriöst och vetenskapligt har dokumenterat i sina digra arkiv under sin drygt 40-åriga forskartjänst...
Man kan kanske diskutera slutsatserna av hans material, men knappast ifrågasätta grundligheten i hans empiriska metod som ligger till grund för hans forskningsmaterial.
De flesta som har tagit del av hans unika material, inklusive skeptiker och akademiker, kan inte annat än att medge att dessa fall erbjuder de bästa bevisen som finns kring reinkarnation...
"Encyklopediskt" är det första ord man kommer att tänka på när man studerar Ian Stevensons arbeten om reinkarnation. Stevenson har i sin forskning samlat de delar som har anknytning till födelsemärken och medfödda missbildningar, dels i form av en komplett vetenskaplig presentation, dels också i en för gemene man mer lättillgänglig populärvetenskaplig översikt.
Enligt Stevenson är det uppenbart att många som under sina första år minns en tidigare existens har en våldsam död bakom sig, och att de födelsemärken de nu har stämmer väl överens med dödliga skador som dokumenterats i sjukhusjournaler, röntgenbilder m.m.
Här kan ni ta del av ett antal otäcka fotografiska illustrationer kring detta fascinerande vetenskapliga fenomen:
http://www.near-death.com/experience...rnation01.html
Här kan ni läsa mer om Stevensons forskning kring sambandet mellan födelsemärken och reinkarnation:
http://www.sokaren.se/INDEX31.HTML
"En genomsnittsamerikan har 15-18 födelsemärken, skriver professor Ian Stevenson (bilden) i nr 4, 1993 av Journal of Scientific Exploration. Men, tillägger han, vi vet mycket litet om deras orsak, frånsett när de är förknippade med någon ärftlig sjukdom. Ännu mindre vet vi varför födelsemärken sitter just där de sitter. (I ett fåtal fall är en genetisk faktor troligen förklaringen.) Likaså saknar vi kunskap om orsaken till många medfödda kroppsliga missbildningar.
Stevenson har träffat ett stort antal människor där födelsemärken eller missbildningar tycks ha samband med dödliga sår hos tidigare levande personer.
Bland 895 undersökta fall, där barn säger sig minnas ett tidigare liv, finns 309 fall (35%) med födelsemärken eller medfödda missbildningar, som kan ha samband med det tidigare livet. Ian Stevenson har tillsammans med medarbetare studerat 210 sådana fall.
Barn som säger sig minnas tidigare liv, har påträffats i alla delar av världen, där man sökt efter sådana fall, men det är lättast att finna dem i södra Asien. Typiskt är att ett barn börjar prata om ett föregående liv nästan omedelbart efter att det börjat tala, vanligen mellan 2-3 års ålder, för att sedan sluta med detta mellan 5-7 års ålder.
Fastän en del av barnen endast gör vaga uttalanden, berättar andra om namn och händelser, så att man ibland kan hitta en person vars liv och död stämmer med vad barnet säger. Ibland är denna person känd av barnets familj, men i många fall är det inte så. Flera av dessa barn har också ett uppträdande som är ovanligt i deras familj men stämmer med hur den döde uppträdde.
Födelsemärkena hos dessa barn brukar vara rynkiga och ärrliknande, ibland litet nedsänkta i jämförelse med huden runt omkring, och hårlösa.
Stevenson undersökte dessa fall genom samtal med barnen och medlemmar av deras familj och med den dödes familj. Dödsattester och andra dokument studerades. Naturliga förklaringar till barnens uttalanden söktes, exempelvis att barnet fått sin kunskap om den döde genom någon gemensam bekant till de båda familjerna, i de fall där familjerna inte kände varandra.
Ian Stevenson arbetar strikt vetenskapligt kritiskt. Han har inte accepterat något kroppsmärke som ett födelsemärke om inte ett förstahandsvittne försäkrat att märket blivit upptäckt omedelbart efter födelsen eller några veckor därefter.
Naturliga förklaringar till missbildningar vid födelsen har eftersökts.
Överensstämmelse mellan födelsemärke och sår på den dödes kropp bedömdes vara tillfredsställande om båda befann sig inom ett område av 10 kvadratcentimeter. Men många av födelsemärkena och de dödliga såren var mycket närmare varandra än så. Medicinska dokument kunde studeras i 49 fall.
Ibland har det funnits två eller flera födelsemärken som motsvarat olika sår hos den döde. Hos en thailändsk man fanns en stor missbildning i huden på baksidan av huvudet. Denne hade som barn erinrat sig ett tidigare liv som sin farbror, vilken blivit huggen i huvudet med en stor kniv och nästan omedelbart avlidit. Mannen hade också en deformerad nagel på högra stortån, vilket motsvarade en kronisk infektion i samma tå, som farbrodern hade lidit av.
Hos 18 personer, som undersöktes, fanns två födelsemärken som motsvarade två olika ställen på den dödes kropp där en kula gått in i och ut ur kroppen. Hos 14 av dessa personer var det ena födelsemärket större än det andra, och hos 9 av de 14 motsvarade det mindre märket, som vanligen var runt, det ställe där kulan gått in i kroppen, medan det större, som vanligen hade oregelbunden form, motsvarade det ställe där kulan gått ut ur kroppen. Detta stämmer med det faktum att ingångshålet för en kula vanligen är mindre än utgångshålet..."
Sedan så har vi hypnoterapeuten och den före detta skeptikern Peter Ramsters digra forskningsarbete kring reinkarnationsminnen. Under 1983 blev han världsberömd för sin reinkarnations-dokumentär, där han utförde regression på fyra kvinnor från Sydney (som aldrig hade varit utanför Australiens gränser), och som under hypnos gav detaljerade minnen från sina tidigare liv.
Sedan, åtföljda av TV-team och oberoende vittnen, togs de till de länder där de utgav sig för att ha levat tidigare, och chockerande nog överensstämde deras minnen med dokument och historieböcker från platserna de åkte till...
http://www.victorzammit.com/book/chapter24.html
Sorgligt nog har hans fantastiska forskning och dokumentation TOTALT IGNORERATS av det vetenskapliga "etablissemanget", men vad annat kan man vänta sig...
Här kan ni sedan ta del av ett extremt intressant fall som klart indikerar på reinkarnationsminnen; det är en redogörelse kring 6-årige James Lafayette och hans minnen när han dog i en flygkrasch nära den japanska kusten som pilot under det 2:a Världskriget:
http://www.ntcsites.com/acadianhouse...ature_24_3.htm
För er alla er som vill fördjupa er i ämnet, ta del av de senaste rönen och samtidigt aktivt kunna ta del av givande diskussioner kring detta alltför negligerade forskningsfält, så har ni här ett mycket lärorikt reinkarnationsforum:
http://www.childpastlives.org/vBulletin/index.php
Ni som efter all denna dokumentation längtar efter att få se på någon sjysst film om reinkarnation kan med fördel titta på den här från Google-Video:
Reincarnation = Fact or Fiction?:
http://video.google.com/videoplay?do...arnation&hl=en
