Skvaller om Henrik Arnstad?

Nej, jag nämnde det innan att man inte kan tvångsvårda någon som inte är en risk för sig själv - han verkar dessutom klara sig ekonomiskt vilket gör allt svårare.

Men om man ska ingripa på någon så är det bäst att göra medan denne finner sig i ett maniskt skede, vilket jag tror Arnstad gör nu. Man kanske inte kan få någon tvångsvårdad, men kanske kan det bli ett uppvaknande. Om Arnstad befinner sig i ett maniskt skede så lär han typ kunna vara uppe två nätter och sedan krascha på tredje dagen.

(Jag säger inte detta för att vara elak, för övrigt, psykiska sjukdomar är inget som ska använda som ett slags argument mot en person, däremot så tror jag mer och mer att någon är fel på karln)

Du förutsätter att han skulle lida av bipolaritet, vilket jag inte kan se att man kan utgå ifrån, även om symptom på det inte saknas helt.

Jag menar att han snarare (som så många andra idag) lider av narcissism, som kan ha en rad symptom som stämmer in på andra allvarligare mentala sjukdomstillstånd, som t.ex. paranoia och megalomani. Men i grunden för narcissismen ligger ett självförakt, som den drabbade inte kan hantera utan försöker komma över genom att bara fokusera på – och överdriva – sina goda egenskaper och förtränga alla de tillkortakommanden som kan förvärra känslan av att vara värdelös.

Just i Arnstads fall, så kan man se ursprunget i en misslyckad skolgång, vilket märks i gymnasiebetygen, kombinerad med krav från fadern, som lyckats rätt bra i karriären. Han märkte då på teknis att han kunde glänsa och få uppskattning genom att skriva och fick för sig att bygga en karriär den vägen, trots att han inte har själsförmågor att kunna producera något av värde. Dussinjournalist i kvällspressen kunde han eventuellt duga till.

I sin känsla av värdelöshet har han velat åstadkomma något stort som får honom att komma över självföraktet en gång för alla. Därför har han uppfunnit ett stort samhällsproblem som han kan föreställa sig ensam förstå och se allvaret i – väderkvarnarna.
Eftersom han i sin vanföreställning är ensam om att se hotet, kan han inbilla sig stå över alla andra, som inte klarar av att se lika bra som han. Men för att underbygga sin vanföreställning om att vara unik, utvald och smord, så måste han överdriva sina meriter, åtminstone upp till en nivå av en normal prestation för en 50-åring. Därav lögnerna/glidningarna om styrelseuppdrag, redaktörskap, militära meriter och akademisk examen.

Att han då utnämner till fascister och blockar dem som sticker hål på hans ballonger, är inte konstigt. Det självförakt han i grunden lider av hotar att tränga sig på om han påminns om att han är misslyckad i karriären såväl inom som utanför akademin, och det är alltså något som han inte klarar av att handskas med. Paranoian kryper fram när han ideligen utsätts för befogad kritik han tvingas slå ifrån sig p g a sitt sjukdomstillstånd. Han tolkar istället alltihop som avundsjuka och attacker han utsätts för från människor som är avundsjuka på honom eller har avslöjats (enligt honom) som fascister eller bara okunniga om sakernas och forskningens tillstånd. Hans maniska utbrott mot dem (inom etablissemanget) som inte håller med om, kommer sig av att han tror sig veta bättre och kommer med viktig information som han förväntar sig att den som vill väl (dvs. inte är fascist) bara ska tugga i sig.

Det är i alla fall min generella tolkning av de tydliga tecken på mentala tillkortakommanden hans agerande visar upp.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Narciss...sst%C3%B6rning

Grejen är att folk kan ha rätt konstiga idéer om saker och ting utan att vara psykiskt sjuka. Faktum är, till Arnstads fördel, så finns det massor av forskare som håller hårt i sina idéer trots att de är totalt korkade!

Och personlighetsstörningar är en annan femma.

Det som jag konstant reagerar är Arnstads sätt att argumentera och försvara sig. Eller ja, han försvarar ju sig inte för att han verkar helt tappat förmågan att faktiskt lyssna. Sedan kommer hans bilder in i allt - han ser antingen jättestirrig ut eller helt utmattad. Han verkar inte ha det där mellanläget, även när han visar "avslappnade" bilder.

Att Arnstad skulle ha maniska episoder förklarar allt för mig. Att klara av en termin i skolan går väl, men tre-fem år? Det går inte.

Och man behöver inte vara bipolär för att ha maniska episoder förresten.

Kriterierna ovan stämmer kusligt bra in på honom.

För att citera Arnstad själv: Han är ett skolexempel på.. Narcissistisk personlighetsstörning.

Hur lång är han? Har han en uppenbar kulmage eller är det bara så det ser ut på vissa bilder?

Är det någon som känner honom privat, har han humor? Han verkar så kolerisk att det är svårt att föreställa sig att han skulle kunna skämta eller ta ett skämt?

Han hade ett klipp upplagt på sin där han sjöng McDonalds-jingeln men den är borttagen nu. Hans privata umgänge verkar lite halvalkoholiserat och putslustigt: https://www.youtube.com/watch?v=OZTA6PKIbSI


Tills vidare får vi skratta åt sådana här skojiga saker som andra knåpat ihop: https://www.youtube.com/watch?v=OnsvqyfLA44

Henrik Arnstad skröt nyligen om att han måste beställa fler exemplar av Älskade Fascism efter att kamrat Jonas Gardell hyllat alstret. Av ren nyfikenhet. Hur mycket har Älskade Fascism sålt? Om man jämför med Invandring och Mörkläggning, vilken bok har sålt mest? Jag kan kolla upp själv om jag får veta vars man kan se statistiken.

Det finns ingenstans där man kan kolla upp den officiella statistiken.

Men frågan är ju hur många exemplar Älskade fascism trycktes upp i till att börja med? Med tanke på att det är en "faktabok" utan någon knytning till högskolekurser så är det svårt att tänka sig att det trycktes upp i över 5000 ex, om ens det. Troligtvis mindre.

Sedan så är det klart - Arnstad är en skrävlare av högsta rang.

Jag är nyss klar med "Älskade fascism". En otroligt innehållsrik bok av en helt uppenbart mycket kompetent författare! Man känner riktigt hur det vänder sig i magen av den skuld som varje vit man med den minsta empati i kroppen måste känna. Vi står i stor skuld och måste hela tiden lära oss och förbättra det vi har gjort fel.

Hens FB indikerar på att Arnstad är ett förvuxet barn, omogen och obildad.

https://www.facebook.com/henrik.arnstad

Igår försökte journalister på Nordfront att få till en intervju med David Baas och hans kollegor på Expressen. Idag har människor skadats och dött i ett terrorattentat i Köpenhamn. Detta är händelser som enligt Henrik Arnstad går att jämföra med varandra:

https://twitter.com/arnstad/status/566625678788141057

Bra text! Jag tror också att Arnstad lider av en allvarlig narcissistisk personlighetsstörning , eller rättare sagt så är jag helt övertygad om det. Hela hans aura utstrålar ynkedom, trasighet och självförakt trots att han framställer sig själv på ett helt annat sätt med grandiosa föreställningar om att han sitter på "sanningen" och vars unika intellekt inte får ifrågasättas.

Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).

Det här kriteriet är ju själva kärnan i Arnstads personlighet, och hans lögner om akademiska meriter m.m behöver knappast en närmare presentation.

- Tror sig vara "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
- Kräver stor beundran.

Om man som jag objektivt och under längre tid studerat denne mans smått egendomliga personlighet så ser man tydligt att han anser sig stå över andra människor och i synnerhet hans kritiker. Hans frenetiska blockerande på Twitter är ju ett ypperligt exempel, han försökte ju även medverka i denna tråd till en början. Då han upptäckte denna tråd trodde han säkert i sin grandiosa enfald att det var någon slags hyllningstråd till hans person där han skulle få röda mattan utrullad och bli hyllad som en kung för hans tappra gärningar gällande fascism-bekämpning. I hans egna vanföreställningsvärld skulle nu äntligen också hans böcker erkännas - böcker som bara kunde förstås av lika speciella och smarta personer som han själv.

Så blev det givetvis inte av förklarliga skäl och han slutade svara då han insåg att det blev massiv kritik istället. I Arnstads värld är de som inte förstår sig på honom och hans unika kunskaper och intellekt likställda med bruna små löss, fascister och paria som inte förtjänar tilltal och ska blockeras eller utrotas om så är möjligt.

- Är manipulativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.

Utnyttjar det polariserade debattklimatet för att föra fram sina sjuka idéer, om det påverkar demokratin eller Sveriges befolkning negativt bryr han sig inte om.

- Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.

Onekligen empatistörd, att förstå eller kunna identifiera sig med en oliktänkande är för Arnstad en total omöjlighet, i hans förvirrade hjärna är världen svart eller vit, ond eller god. Om en Sverigedemokrat skulle bli mördad av sk "antifascister" så skulle han bara se det som att "godheten" har segrat. Bruna värdelösa små löss har väl inga familjer?

Oavsett det självklara med hans narcissistiska personlighetsstörning så ska man nog inte utesluta att han även har andra störningar såsom Bipolaritet och Aspergers, faktum är att det är mer regel än undantag med så kallad samsjuklighet då man lider av någon av de tio personlighetsstörningarna.

Jag kan mycket väl tänka mig att han "faller" under långa perioder efter de maniska skoven och apatiskt fastnar i soffan iförd mysbyxor och spelar stridsvagnsspel dygnet om för att glömma den onda världen utanför.

Att han även likt en Aspergers-patient också har ett stort "specialintresse" som tar upp all hans tid råder det väl knappast heller något tvivel om?

Hur som helst är den verklighetsbaserade filmen "Henrik Arnstad" ett sorgligt kapitel i mänsklighetens historia och något som knappast lär få ett lyckligt slut.

När en narcissist slutligen faller och fasaden inte längre kan upprätthållas så blir fallet stenhårt, en narcissist är beroende av uppmuntran och beröm och då den sjukdomsdrabbade inte har tillräckliga talanger för att ta sig fram och bli "någon" så är den djupa depressionen ett faktum. Vad händer då ingen längre bjuder in honom till intervjuer, refuserar hans debattartiklar och då allt fler auktoriteter avfärdar honom som den stolle han är?

Jag tror tyvärr att det kommer att sluta med självmord men jag hoppas verkligen att han får sjukdomsinsikt och den hjälp han behöver innan det är försent

När jag från annat håll hörde påståendet om att Arnstad skulle vara bipolär tog jag det som en bekräftelse. Det saknas inte symptom.
Sedan kan man diskutera huruvida en diagnos är av betydelse eller ej, i Arnstads fall - om han nu faktiskt är bipolär, är det helt klart intressant.


http://imgi.se/image.php?di=CN9M