Hur skriver författare egentligen? I dagligt tal säger vi ju bara "ja", men det fungerar inte i litterära sammanhang. Det blir för tunt. Lyssnar man på människor som talar med varandra i verkliga livet är det ofta en av personerna som berättar något och den andra lyssnar och säger "ja". Eller möjligen flikar den andra in något ibland. Men oftast är det en person som berättar något och den andra "stödjer" genom att säga "ja" eller "OK".
I litteraturens värld blir detta helt oanvändbart, trots att de allra flesta samtal faktiskt låter så. Men litteratur har ju inget med verkligheten att göra (såvida det inte handlar om facklitteratur förstås

)
Samma sak om någon frågar något. I verkliga livet svara man bara ja eller nej. I en litterär text blir detta inte bra utan snarare ointressant och amatörmässigt.
"Uppfattat" är alldeles för korrekt. Likaså ordet "korrekt"

Alright och OK låter alldeles för informellt eller till och med töntigt.
Låt oss säga att ni skulle skriva en text. Hur skulle ni då variera en dialog för att komma förbi det här problemet. Det finns en del tricks. Exempelvis kan man låta den andra personen spinna vidare på det som den första försöker berätta, snarare än att han eller hon sitter där passiv och bara lyssnar och säger ja eller nej. Fler tricks?