Antipsykiatri och kritik mot psykiatrin

Why French Kids Don't Have ADHD
https://www.psychologytoday.com/au/b...dont-have-adhd

In the United States, at least 9 percent of school-aged children have been diagnosed with ADHD, and are taking pharmaceutical medications. In France, the percentage of kids diagnosed and medicated for ADHD is less than .5 percent.

How has the epidemic of ADHD—firmly established in the U.S.—almost completely passed over children in France?


Nu har siffrorna ökat lite, då barnen i USA är uppe i 12% har jag för mig.

French child psychiatrists, on the other hand, view ADHD as a medical condition that has psycho-social and situational causes. Instead of treating children's focusing and behavioral problems with drugs, French doctors prefer to look for the underlying issue that is causing the child distress—not in the child's brain but in the child's social context.

They then choose to treat the underlying social context problem with psychotherapy or family counseling. This is a very different way of seeing things from the American tendency to attribute all symptoms to a biological dysfunction such as a chemical imbalance in the child's brain.

French child psychiatrists don't use the same system of classification of childhood emotional problems as American psychiatrists. They do not use the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders or DSM. According to Sociologist Manuel Vallee, the French Federation of Psychiatry developed an alternative classification system as a resistance to the influence of the DSM-3.

This alternative was the CFTMEA (Classification Française des Troubles Mentaux de L'Enfant et de L'Adolescent), first released in 1983, and updated in 1988 and 2000. The focus of CFTMEA is on identifying and addressing the underlying psychosocial causes of children's symptoms, not on finding the best pharmacological bandaids with which to mask symptoms.

"ADHD" är betydligt mer komplext än dopamin-halter.
Det är en överdriven simplifiering som att påstå att depression är en brist på serotonin.

En fet myt som inte har stöd inom vetenskapen, och som propagerats av läkemedelsindustrin för att ge en förklaringsmodell för den oinsatta befolkningen så att det blir lättförståeligt och lättare att marknadsföra.

Det finns "ADHD" mediciner som inte påverkar dopamin-nivåer eller noradrenalin-nivåer överhuvudtaget. Utan imidiazoline-receptorer.
https://en.wikipedia.org/wiki/Clonidine

Clonidine was introduced in 1966.[7] It was first used as a hypertension treatment under the trade name of Catapres.[8] The US Food and Drug Administration (FDA) has approved clonidine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), under the trade name of Kapvay alone or with stimulants in 2010, for pediatric patients aged 6–17 years.[1][9] It was later approved for adults


Det finns "ADHD"-mediciner under utveckling som påverkar glutamat-systemet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fasoracetam

Säljs öppet redan idag som nootropics ifrån USA!

D-vitamin halter är också associerade med "ADHD" enligt nyare studier.

Vitamin D and vitamin D receptor levels in children with attention-deficit/hyperactivity disorder
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5822841/

De jag känner med påstådd " ADHD " har alla varit riktigt sexuella av sig..

Så nä, det är inte så enkelt ur ett neurobiologiskt perspektiv att påstå att "ADHD" beror på dopaminerga system och noradrenerga.

Alla blir mer koncentrerade och får bättre kognition av låga doser dopaminerga stimulanter, bara att de med "ADHD" ser mer dramatiska förbättringar då deras baseline av koncentration är en smula lägre.

"The Cognition-Enhancing Effects of Psychostimulants Involve Direct Action in the Prefrontal Cortex"
https://neuroethics.upenn.edu/wp-con...eta-a-2015.pdf

The Cognition-Enhancing Effects of Psychostimulants Involve Direct Action in the Prefrontal Cortex
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4377121/

Kul för dig att du projicerar dina egna extrema åsikter på mig.
Att som du hävda att psykiska sjukdomar inte existerar överhuvudtaget är ett extremt ställningstagande vilket gör att debatten förflyttas från de gråzoner som skulle kunna göra den nyanserad till att istället hamna i ytterligheterna.
Det jag reagerar på är inte om t.ex. celiaki kan ge depressiva syndrom eller om det är så bra att medicinera barn och ungdomar med antidepressiva läkemedel p.g.a. en eventuell ökad självmordsrisk.
Det jag reagerar på är att du tycks anse att depression inte existerar överhuvudtaget och att psykisk sjukdom/funktionshinder/störning skulle i själva verket vara ett socialt konstruerat fenomen.
För mig som är anhörig till psykiskt sjuka människor är dessa påståenden helt verklighetsfrämmande.
Det är din typ av extremister som har gjort debatten om invandringen, klimatet, och i det här fallet även psykiatrin, polariserat.





Det finns flera meta-analyser.
Den här studien (https://www.bmj.com/content/339/bmj.b2880) kom fram till att det fanns en stor åldersskillnad där ökad risk för självmord kunde ses hos unga (<25 år) men att effekten jämfört med depression som sådan var neutral.
För vuxna såg man en minskad risk för självmord jämfört med placebogruppen.


I nästa meta-studie ( https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/...rolled+Trials.) från 2007 kunde det konstateras att fördelarna med antidepressiva överstiger risken för självmordstankar och försök.
En skillnad i ålder kunde dock ses (tyvärr har jag bara kunnat läsa abstraktet).


I meta-studie nummer tre (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3025994/) undersöktes effekten av bupropion och man fann ingen ökad självmordsrisk för försöksgruppen jämfört med placebo.



Om SSRI skulle öka självmordsrisken mer än depressionen i sig så borde detta även synas i statistiken genom en ökning av självmordsfrekvens eftersom depression är en så pass vanligt och ökar risken avsevärt.
Sverige är inte ensamt om att minska självmordsfrekvensen under de senaste 30 åren utan man kan se den även i andra länder som bl.a. Norge.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Självmord



Det understrukna är kvalificerat skitsnack!





Celiaki drabbar cirka en till tre procent av befolkningen (Truedsson L, Klinisk immunologi, första upplagan) och endast en bråkdel (jag är lite osäker på hur många) uppvisar enbart eller till största delen depressiva symptom. Det vore minst sagt dyrt och ineffektivt att screena varenda deprimerad patient för just celiaki med tanke på att depression är en så pass vanlig sjukdom. Misstänker man själv att celiaki kan ligga bakom den psykiska besvären kan man utesluta gluten ur kosten en period för att se hur det påverkar måendet.


Jag återger bara det som stod i studierna.
Den som vill förkovra sig i biverkningar av ketamin kan alltid läsa FASS.


Om du hade klickat på länken hade du sett att den har en referenslista.
Vad är det för fel på den?
Liknande siffror går även läsa på andra ställen (https://www.psychologytoday.com/us/b...s-do-have-adhd).
När det gäller USA så är det en federation av olika delstater och där kan prevalensen för ADHD skilja sig avsevärt (https://en.wikipedia.org/wiki/Epidem...ctive_disorder).



Fortsättning följer för mig med.

Att du har hittat en enskild meta-studie om kopplingar till läkemedelsindustrin falsifierar inte den forskning som faktiskt finns på området utan den belyser ett problem.
Som en jämförelse så förekommer det fusk inom grundforskning också ("oredlighet" som det heter på akademikerspråk) men jag kan inte använda det för att avfärda de studier som finns.


Om det är så att läkemedelsbolagen fälls för att ha mörkat eventuella biverkningar så är risken signifikant att deras försäljningstillstånd ryker all världens väg av FDA.



Det handlar om referensvärde.
Kvällsblaskor och Youtube har inget vidare referensvärde (sanningshalt) men Youtube kan vara bra om man ska förklara saker och ting.
Det du länkade till var en suspekt organisation som tolkade en studie, det hade i så fall varit bättre du hade länkat direkt till studien.
Att du sen har läst en massa skit på nätet betyder inte att du har bättre kunskaper än mig om neurobiologi.


Jaså du.
Vilka studier är jag har lagt upp som är vinklade (konformationsbias) samt korrumperad och vad har du för belägg bakom den anklagelsen?



Nej det har inget egenvärde att behandla depression med psykofarmaka istället för psykoterapi men sjukvården har en klinisk verklighet att ta hänsyn till vilket du inte tycks förstå.



Det ena utesluter inte det andra.
Att folk kan begå impulssjälvmord betyder inte att sjukdomar som depression, bipolär sjukdom, schizofreni etc. inte finns.
Sen kan folk insjukna hastigt vilket inte heller motsäger sjukdomsbegreppet om du nu tror det.
Vi människor har även olika grad av sårbarhet för att drabbas av psykisk sjukdom som går under begreppet "sårbarhetsmodellen".
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stress–sårbarhetsmodellen
En del människor kan ha varit med om ohyggliga upplevelser utan att utveckla vidare men, andra kan insjukna utan synbar orsak.



I likhet med all annan farmaka så kan psykofarmaka vara alltifrån billigt till svindyrt beroende på om patentet har gått ut eller ej.
För min egen del tjänar jag inte en spänn på att käfta emot dig, utan det gör jag av personliga skäl.
Om du själv har svårt att hantera att du blir motsagd så ska du kanske inte skriva på ett diskussionsforum....


Nej det kan inte "vi" (vilka "vi" förresten?), och jag vet ju inte om du själv är en droglangare som försöker tjäna pengar genom att marknadsföra ketamin och psilocybin här på FB.



Jo jag förstår vad du menar men jag håller inte med dig.




Här drar du ett felslut.
Vissa psykiska sjukdomar ser ut att få värre konsekvenser i OECD-länder, där man förväntas kunna klara sig själv, jämfört med primitivare kulturer där man får mycket mer stöd av släkt och vänner och livet är allmänt enklare (om än hårdare).
Det betyder dock inte att dessa sjukdomar inte finns eller att de inte orsakar lidande och problem även i länder som t.ex. Indien.


Det gör det inte.
Kriterierna för i det här fallet autism är så långt draget att kulturella faktorer inte kan (eller ska inte göra det i.a.f.) påverka diagnosticeringen.
Man måste ha så stora problem att det spelar ingen roll vilket kultur man befinner sig i, problemen finns där alltjämt.



Ja, och det gör inte dessa sjukdomar/störningar mindre patologiska för det.



Vilka länder då och vad har du belägg för det?


Jag missar inte poängen, jag håller bara inte med dig.
Det är inte svårare än så.


Nu blir det lite upprepning.
Det du skriver stämmer inte!
ADHD/ADD/SCT blir inte ett mindre problem för individen bara för att omgivningen skulle låtsas om att symptomen är "normala".
Sen att dessa diagnoser kan få värre konsekvenser i OECD-länder än i utvecklingsländer är en annan femma.



Fortsättning följer.

Då var det dags för en fortsättning två veckor efter att jag skrev mitt senaste inlägg här.


Det finns gott om studier som visar på en stark koppling mellan ADHD och dopamin.
Den hypotesen som råder idag verkar dock vara, som en annan skribent skrev, signalöverföringen av dopamin snarare än mängden av den.
Den här metastudien (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22610946) visade på en ökad förekomst polymorfism av redeptorerna DRD5, DRD2 och DRD4 vid ADHD.

Från abstraktet: "This review summarized the ongoing research of DA receptor genes in ADHD pathogenesis and gathered the past published data with meta-analysis and revealed the high risk of DRD5, DRD2, and DRD4 polymorphisms in ADHD."


Nu är det inte direkt så att det ena utesluter det andra.
Det kan mycket väl vara så att ADHD är en mångfacetterad sjukdom med flera olika dysfunktioner.
Tittar man dock på den forskning som finns så är den allmänna uppfattningen att ADHD har en stark koppling till både dopamin och noradrenalin och det finns digert med studier som visar på att så är fallet.
I den kliniska verksamheten är själva förklaringsmodellen inte lika viktig utan där utgår man ifrån vad som fungerar, d.v.s. har klinisk effekt.




Ja, konstigt vore det annars eftersom centralstimulansia borde ha samma farmakodynamik på både ADHD-personer som för friska människor.
Hur detta motsäger ADHD-hypotesen förstår inte jag.

Det här har jag redan svarat på tidigare i ett äldre inlägg.
Men franska ungar har också ADHD.
https://www.psychologytoday.com/us/b...s-do-have-adhd

"I'm not the first to question Wedge's provocative headline. In 2013, the neuropsychologist David Nowell noted that a 2011 French study estimated the French prevalence of ADHD at between 3.5 and 5.6 percent. This squares with other research that has found the global prevalence between 5.3 percent and 7.2 percent."

Jag som har haft LPT i över två år(sedan April 2016), och kommer ha det tills dec 2019, eller dec 2020 enligt läkaren, är minst sagt avigt inställd mot psykiatrin. Är det verkligen nödvändigt att ha LPT såpass länge? Det har gått lång tid sedan mitt senaste självmordsförsök, men likt förbannat ska jag ha LPT enligt läkaren.

Jag fick en felaktig schizofreni diagnos, och nej, jag är inte en galning som förnekar min sjukdom, tillochmed läkaren och dem övriga på avdelningen tycker det var jättekonstigt att den läkaren sa att jag hade schizofreni. Det var den sakkuniga läkaren från LPT-förhandlingen som sa att jag hade schizofreni. En läkare som var specialist. Jag har också fått en annan felaktig diagnos på BUP.

Det är inte rättsäkert med LPT, domstolen går bara efter vad läkaren säger, detsamma gäller den sakkunniga.

https://www.svt.se/agenda/svart-att-...ig-tvangsvard/

Psykiatrin kan lätt ändra diagnoser slumpmässigt för att få det att se ut som om de omvärderade "vetenskapligt". Det bevisar inte alls vetenskaplighet, lika lite som att förändringar av kyrkans lära bevisar att kristendomen skulle vara vetenskaplig. Förändringar som inte följer falsifieringsmetoden är nämligen inte vetenskapligt baserade förändringar.

Att kalla folk för "galna" för att de "förnekar" (psykiatrins omskrivning för att kritisera) diagnoser är immunisering mot kritik, det gör psykiatrin ovetenskaplig. Somatisk medicin är vetenskap för att en somatisk läkare aldrig kan klassa kritik som ett symptom på diabetes. Psykiatri är ovetenskaplig för att psykiatrer kan klassa kritik som symptom på psykos. Det handlar inte om "enskilda psykiatrer som missköter sitt jobb" utan det är ett fel i hela den premiss som psykiatrin bygger på. Om det handlade om "enskildas fel" så skulle det ju ha funnits somatiska läkare som utgick från att kritik tydde på diabetes också. Det hade alltså inte funnits någon anledning att kalla dig "galen" oavsett vad psykiatern sa.

Psykisk sjukdom finns i alla samhällsklasser.
Drabbar både rik som fattig.
Arv och miljö är det som jag tror på.
Antipsykiatrin finns inom RSMH
Själv har jag autism med katatona syndrom.
Hatar antipsykiatri
https://sv.wikipedia.org/wiki/Antipsykiatri