Är det jobbigt att vara man i dagens samhälle? [sammanfogad tråd /Mod]

Ja man kan ju tro att F&J här på fb är ett gråta-ut-ställe för kvinnor ibland, men nu tänkte jag fokusera på er.
Jag har ju inget som dinglar mellan benen så jag vet inte hur det är att vara man.
Men jag har ju såklart mina fördomar.

Kan ni inte berätta för mig? Vad är det som är jobbigt? Hur skulle ni vilja att det var? När känner ni er diskriminerade och åsidosatta?

OBS! Inget snack om invandrare och den politiken. Det får ni i så fall starta en tråd om i I&I eller PI.

Jag kan börja med mina fördomar för att bryta isen:
- Ni måste alltid ställa upp på sex, och ni ska vara hårda och uthålliga, annars är ni håmås.
- Ni ska visa känslor, men sparsamt. Ni ska inte vara omanliga, men inga jävla robotar heller.

Låt höra!

Hmm, bra fråga. Jag skulle säga att det stora problemet är inte man i sig, utan kombinationen vuxen, vit motorburen man som jagar, där har du den mest förhatliga gruppen i det västerländska samhället idag (kanske ska påpeka att den delen "vit" inte har något att göra med invandring utan snarare ett socialt stigma).

Sen är du definitivt inne på rätt spår med dina "fördomar": det är en balansgång som är svår (för att inte säga omöjlig) att upprätthålla, i de flesta avseenden. Den gamla schablonbilden av "en man" håller på att bytas ut mot det nya androgyna idealet men just nu är vi fast med delvis uttalade och delvis outtalade åsikter där vi förväntas vara både-och. I framtiden kommer män förmodligen att vara mer lika kvinnor (vi är på väg dit) men just nu är det som sagt ett stort problöem med identitetsproblem.

Nej, jag har nog aldrig känt mig tvingad till att agera enligt en stereotyp eller något annat för att "samhället" eller "patriarkatet" el annat tycker att jag ska. Jag menar, vem fan bryr sig?

Och du då Filofax? Känner du att du måste spela en viss roll för att den förväntas av dig som slida? Tough luck isåfall...men skyll inte på någon annan än dig själv.

Du ställer en offtopicfråga som du sedan också besvarar.
Är det att öppna för en dialog?

Bra att du inte känner så. Jag undrar dock om du verkligen har tänkt till när du säger "vem fan bryr sig". För det känns som ett ganska så "killigt" svar..

Que, jag redovisar min ståndpunkt? Men du får gärna svara på frågan, jag är intresserad av svaret.
Ja, tänk va konstigt. Kan det bero på att jag är "kille"?

Jag är ung så jag kan inte referera hur det var på 70/80-talet etc men jag kan skriva vad jag upplever som jobbigt för mig utifrån könet. Det känns som om man ska vara precis allt. Traditionellt manlig, helst lite feminist, vältränad, gott om stålar, kunna läsa alla känslor, utbildad, erfaren inom alla områden. Och samtidigt känns det som om samhället ser ner på mig bara för att jag är ung, vit och man. När jag är på universitet och det börjas prata så är det liksom om att jag ska hålla käften och släppa fram tjejerna för nu är det minsann deras tur eftersom kvinnor i tidigare generationer fått stå tillbaka och därför ska jag få lida för det. Blir diskriminerad på krogar/klubbar där jag inte kan bli insläppt med anledningen "Du är för full" när man tagit 4 öl innan. Har ett exempel, jag min kompis och 2 tjejer skulle in på ett ställe, jag blir nekad fast jag knappt är berusad en av tjejerna kan inte stå upp själv men blir insläppt, bara på grund av en urringning. Allt som händer är alltid mitt fel som kille, tjejerna gör aldrig fel. Sen är det andra saker som jag blir nersedd på och måste försvara mig mot eftersom jag är kille. Jag tycker om att jaga/fiska som kille får man skäll för det, skulle en tjej göra det är hon en duktig flicka som kan ta för sig i männens värld. Det jobbigaste tycker jag är det första, man ska vara Mr Perfect i alla avseenden. Att visa sig svag eller att man inte kan något, ja då är det foten direkt.

Brobban & Dainea: Tack för era seriösa svar!
Jag känner att jag har snöat in lite väl mycket på hur det är för tjejer tjejer tjejer.. Det är väldigt intressant när ni berättar om hur ni upplever svårigheter som killar/män.

:jens:: Tänk lite längre. Din fråga kan jag svara på i en annan tråd. Jag vill inte att det här ska bli en "vem här det värst?"-tråd. Här är det faktiskt ni som är i fokus.

Det är nog lika jobbigt att vara man som att vara kvinna i grundutförandet!
Män har sina standardproblem med andra män och dessutom kvinnor.
Kvinnorna har problem som är diametralt motstta, men likvärdiga.
Mannens problem är i huvudsak ekonomisk, det är den inte för ej drabbade fruktade underhållsbidraget!
Där kommer man till det jobbiga.
Snart så är det slut!
Äntligen!

Nja, tror du ska tänka lite längre. I annat fall får du förklara vad du syftar på. Vem har det värst-tråd? Det var ju synd att du bara accepterar sådana svar som uppfyller dina egna förväntningar.

Nej då. Tyckte bara att du gick in i tråden och var lite tvär.
Jag kan ju ha missuppfattat tonen. Tack för ditt svar i så fall.

Nej, jag förstår inte varför det skulle vara det (trots dina exemplifieringar)?

Det som är jobbigt i ditt liv, beror det på att du är kvinna?
Det allmänna gnället här i världen kommer just från gnälliga kvinnor.