Bästa sättet att träna glosor?

Jo, jag behöver struktur på mitt glospluggande. Jag har typ gått igenom all grammatik i Genki 1 och 2, men när det kommer till glosorna så ligger det lite utspridda missar lite överallt typ.

Frågan är helt enkelt: Hur strukturerar man bäst sitt glospluggande?

Genom att läsa lagom svår litteratur och med märkpenna markera ord som
man inte behärskar. Sådär var tionde sida går man tillbaka och gör en ordlista.
Många av oss minns bättre om man själv har knackat in ordet i en ordlista,
eller skrivit med penna i en anteckningsbok.

Väljer man boken i ett ämne som intresserar särskilt, så får man flest ord
inom det ämnet automatiskt. Matlagning, fågelskådning eller vad som helst.

Låter bra. Men om man läser från massa gloslistor (vilket kan vara väldigt bra på den nivån jag ligger i), hur kan man då organisera detta på bästa sätt? Bara hoppa vidare när man kan (alla glosor)-10 eller fler typ?

Att läsa från gloslistor har ett begränsat värde. Det är ett onaturligt sätt att
lära sig ord, jämfört med hur en 7-åring har skaffat sig sitt ordförråd på ett
eller två språk. Semantiken i löpande text gör att man får känsla för de
främmande ordens nyanser i olika sammanhang.

Översättning är inte en fråga om att byta ut ett främmande ord mot ett ord i
modersmålet. Korskopplingen är mera komplex än så för icke-triviala begrepp.
Min engelsk-svenska ordbok förklarar engelska "reduce" (ett ord) med en
kvarts spalt på ca 400 tecken. När man har skaffat sig ett hyggligt ordförråd
är det nyttigt att plöja igenom förklaringarna. Efterhand blir det naturligare
att använda en enspråkig ordbok där förklaringar och synonymer anges på
samma språk som sökorden.

PS: Jag tror att jag berättade om nattportiern som plöjde värsta Webster’s
från A mot Z (2500+ sidor). Snacka om att plugga glosor!

Givetvis är värdet av gloslistor mycket begränsat, nästintill värdelöst, när man kommer upp i en mer avancerad nivå av språket, men i början är den fullständigt ovärderlig.

Nya medier som MP3-spelare kan vara ett bra hjälpmedel i språkstudier. Vårt
minne är särdeles receptivt när vi rör oss i en lugn utemiljö som på en skogsväg.
Det går nog tillbaka på den biologiska nyttan att komma ihåg platser där det
fanns något ätbart eller där någon fara hotade. Syresättningen till hjärnan
ökar vid rörelse i naturen.

Ganska ofta hör jag på föredrag och debatter i lurar i skogen. När jag sedan
kommer hem vill jag kanske skriva ner en viss mening från föredraget, eller
slå upp en glosa, om föredraget var på engelska. För att snabbt flytta media-
spelarens här-pil har jag nytta av skogsvandringen. Med ganska stor säkerhet
vet jag om det intressanta avsnittet kom före eller efter stora eken strax
efter torpet. Min kartbild blir ett index till ljudprogrammet.

Det finns olika sätt att läsa in gloslistor på sin MP3-spelare eller iPod. Det är
lite synd att prylarnas terminologi är i termer av sånger. De fungerar lika bra
för talat ljud.

Ramsor och danslekar är bra hjälpmedel för barn att öva språket. En rappare
får nog ett mindre rappt tempo sittande stilla vid TV:n än vid rörlighet på
scenen.

Du skulle kunna ta dig en titt på det svenska gratisprogrammet "Vokabel" från PEK's Productions. Det fungerar bra även med japanska, och har varit till stor nytta för mig.

Jag skriver alla glosor på små lappar, ett ord på varje. På baksidan skriver jag översättnigen/-arna. Först börjar jag med att försöka översätta glosan. De jag klarar lägger jag i en hög och de jag inte var säker på i en annan. När jag är klar fortsätter jag med de högen jag inte klarat. Till slut förstår jag alla glosorna. Nästa steg är att börja om fast med svenska texten upp och upprepa samma sak. Jag repeterar tyst, högt och om det behövs så skriver jag om de orden som inte fastnar. Fördelen med massa små lappar är att man kan ta med sig dem över allt och plugga lite när det behövs. Dessutom tränar man ju bara de glosor man inte kan.

Tack vare denna metod klarade jag en tenta på 28 olika religioner med alla de nya ord som hör till.

Hur menar du? Jag lär mig svenska ord hela tiden. Dessa lär mig förstå mer och bli mer precis i mina nyansringar.

Min favorit är att ta en bok som man gillar på svenska och har läst flera gånger. Skaffa dig översättningen på det språk du pluggar. Då har du redan översättningen i huvudet, och kan anteckna glosorna du inte "kunde" vartefter de dyker upp. De har sen en naturlig koppling och är lättare att minnas än listade ord som dyker upp utan sammanhang.

Jag har ett osvikligt system som alltid funkat för mig. Grundbulten är den gamla devisen "Upprepning är lärokonstens moder". Och det finns inga genvägar, åtminstone inte när det gäller att snabbplugga in en mängd glosor. Men - lite vad Egon3 försöker komma till - man kanske inte lär för livet?!

T.ex. engelska - svenska. Lägg ett papper över översättningen till svenska och beta igenom listan ord för ord. För varje gång du inte fixar det så gör en bock vid ordet. Kör ev. genom alla orden en gång till, nya bockar. Kör nu igenom alla bockarna och ta bort en bock om du kan det, lägg till en om du inte kan det. Kör om och om igen tills det inte finns några bockar kvar.

Gör sedan samma fast tvärtom, dvs lägg papper över de engelska orden. Kan uteslutas om "glosförhöret" blir enkelriktat dvs engelska->svenska.

Upprepa in absurdum. Eller åtminstone tills det är dags för tenta. Sedan kan du glömma skitet

Det är dessutom en utmärkt studie i översättarens villkor. En professionell
översättare beskrev hur svårt det är att översätta en skildring av en svensk
midsommarfest till engelska eller spanska. Först skall man skildra majstångs-
resningen utan att väcka olämpliga associationer. Sedan skall barnen leka
Vi äro musikanter alltifrån Skaraborg och Små grodorna, utan att grodorna
förväxlas med fransmän, som egentligen är grodätare. Slutligen skall den
arme översättaren ta hand om matjessill, nypotatis, gräddfil och gräslök,
följt av lilla nubben uppå ett snöre i halsen.

Det är inte alls säkert att en svensk läsare känner igen sig i den japanska
upplagan av midsommarfesten.