2006-11-17, 12:01
#1
detta blir min första tripprapport. bemästrar inte det litterära språket så värst bra men det ska nog gå att läsa.
Ålder: 18
Dos: 1 st super shiva
plats: mitt i skogen under topprus, sen lite varstans.
Två kompisar till mig hade bestämt sig för att börja träna igen, verkligen träna på allvar. Så dom bestämde sig för att ta en sista tripp nu innan träningen så dom skulle kunna ha ett sista roligt skratt innan man fick ha uppehåll från diverse substanser. Det enda jag hade fått höra var att jag skulle ta med mig varmt med kläder för det var trots allt 3 veckor sen och inte jätte varmt ute. vi köpte ett flak PowerKing på en billig affär och hade lite röka med oss. alla möttes upp och diskuterade vart vi skulle köra, Vart fanns ett bra ställe att vara på? Jag hade själv ingen aning då vi inte var nära mina kretsar. vi bestämde oss för att sticka till ett jätte gammalt och övergivet Sågverk. vi körde dit och parkerade
15:00 ungefär...
Vi tog alla vars en hel lapp, stod och snackade och sa att detta skulle bli kvällen vi aldrig nånsin skulle glömma. Efter en stunds snackande gick några ner och kollade Sågverket. vi var 6 st som skulle trippa. vi såg att det verkade schysst nere vid sågverket och där var närliggande bäck, Perfekt tänkte jag, fastän det var lite kallt. Alla började bära ner saker mot där vi satt och hade parkerat oss. vi tände elden och klockan var närmare halv fyra ungefär när vi mitt i eldandet, upptäckte att det värsta som någonsin kan finnas undangömt uppe i ett övergivet sågverk. "Shit, det är fan i mig Barn där uppe" sa en av oss. Vi började skratta men han verkade mena allvar. jag blir livrädd och tänkte att vi hade hittat några flyktingar som bodde där eller något så jag gick en bit därifrån
men, låt oss kalla han gurkan. Gurkan kollade upp i taket och sa : Hallå. då fick han respons av några barn som tydligen var där och lekte. Vi blev avskräckta och tänkte att här kunde vi inte vara. och vilken tur att vi stack, för att alla den tid som hade behövts för att få dom barnen normala med olika besök med psykiatriker efter att vi hade trippat där hade kostat samhället påtok för mycket.
15:40 någonting.
Vi hade bestämt oss för att bara köra tills vi hittade något ställe, hoppade in i bilarna och började köra, rädda för att det skulle kicka in när vi var mitt på stora vägen så vi gick till någon mack. I närheten var där en grillplats med tak över, då det var lite osäkert väder tänkte jag att det var ett skitfint ställe att stanna på och grilla en korv eller något sålänge. Ingen tycktes instämma hos mig där och vi körde och tankade. Syran började utmärka sig i att huvudet blev lite tyngre och man började se lite sådär som man gör en stund innan det kickar allihopa ville typ stanna, för det började slå på hos dom som körde, och det vet ju vem som helst att en person på LSD inte är något att ha i trafiken över huvudtaget. Vi körde in på en skogsstig långtifrån där jag ens visste var jag hade röven. Vi tog ett par stadiga steg rakt in i skogen och så sa jag: Här får duga helt enkelt. och ja. det fick ju de, vi började dra igång en eld och alla började bli flummiga. Vi drack Powerking och rökte för många cigaretter.
klockan blev (?)
efter en massa, massa flum började jag känna att Gurkan började prata för mycket. alltså verkligen för mycket om alldeles för konstiga saker. jag är inte direkt kompis med gurkan utan känner han genom andra kompisar. Kan ju säga att det inte är säkert att trippa med folk man inte känner sådär. Vi satt alla kring brasan och man hörde gurkan tala med sin vän och sa något i stil med " du och jag har kännt varandra hela livet, så är det ju. tränat tillsammans och sånt. " han vänder sig till sin andra barndomsvän "Du och jag har tagit oss en och annan rackarbajsare tillsammans. men hur är det med dom andra" hörde jag han viska. började redan då känna en obehaglig känsla överallt. han vände sig till mig och sa "Du där, Snowboard åkaren. Är du snowboard åkare? är du cool?" Jag kände mig lite osäker i situationen och sa att jag brukade åka snowboard och svarade inte på det andra. Han lät mig va och började sedan prata med en annan kille, som jag träffade för första gången då och sa något i stil med "här har du din brasa, jävla heroinare, e de skönt va? tycker du det är skönt med elden. Heroin, heroin," uppfattade inte så mycket. Jag kände att det var helt fel detta. Vi borde inte ha parkerat oss mitt i skogen. Jag la mig ner och kollade på elden som verkade så fruktansvärt hög, såg ut som att den gick ända upp till trädtopparna nästan. Men så var inte fallet började känna att detta var för mycket. Alla ställde sig upp, och helt plötsligt så blev det en väldigt stressig situation för oss alla. Gurkan och hans ena polare undrade vart bilarna stod. det visste vi inte. Men vi visste att vi aldrig skulle hitta bilarna i detta tillstånd (bilarna var, om man följde en väg 5 meter utanför skogen vi hade hamnat i cirka 100 meter bort.) Gurkan började prata ännu mer och helt plötsligt sprang han rakt in i skogen. det var så mörkt i skogen, att. ja... det var skitmörkt helt enkelt. Jag stod och begrundade "gränsen" vi hade ju vårt lilla ställe med brasan där det var tryggt att sitta. jag ställde mig 2 meter ifrån Brasan och kollade ut i den mörka skogen och tänkte hur jävla mörkt det var. jag förklarade för dom andra hur vi var inne i ett rum. och att det var säkert där vi var och att dörren är skitsvår att gå igenom. för på marken var där stockar och stenar överallt.
Gurkan kom tillbaka och satte sig med oss. Han började prata om meningen med livet, och döden, och att varför man inte skulle få döda en person. Det blev väldigt påfrestande för mig men jag väntade. Alla ville ha en holk, vi hade en pipa med oss. när vi satt där i toppruset kom jag på att jag skulle rulla en joint. Vilket mina kompisar sa att det var omöjligt att rulla i detta tillstånd, jag skulle bara tappa allt och bli arg. Men jag gjorde ett tappert försök och fick ihop en hyffsat fin joint. Där satt jag med min joint, medans dom andra satt och rökte en sur pipa. Allihopa berömde mig för Jointen och sa att det var bra gjort att göra den i detta tillstånd. Jag fylldes av en skön känsla. Men det räckte inte. Gurkan började svamla mer och mer och jag tog ett liggunderlag och gick ut från "Dörren" SHIT, när man väl kom ut ur den lilla upplysta gläntan med brasan i var allting lugnt. Jag kunde se Kaoset och den mentala Våldtäckt dom andra utsatte sig för när dom satt i ring och lyssnade på Gurkan och om döden. Jag hade hittat Lugnet, tog ett par steg mot en Mån glänta och fick syn på Månen. och under den stunden jag stod där, så löste jag alla problem i världen. Inte en enda sak verkade oklar för mig. Jag hade förstått mig på allt. Kännde mig varm i kroppen och jag behövde inte brasan längre. La mig ner på marken och kollade upp mot en stjärnklar kväll och Moln som flög skitsnabbt förbi och fick känslan av att jag var i en sån dära "julkula" sån som snöar när man skakar på den typ. fast bara det att molnen susade förbi skitsnabbt på något konstigt vis.
Har absolut ingen aning om vad klockan blir (?)
Jag ligger kvar där och ser hur trädtopparna bara snurrar runt och får längre grenar och mindre grenar, hur himmelen blinkar med stjärnor i olika färger. Men när jag ligger där så hör jag hur Gurkan ännu en gång springer rakt in i skogen, med 2 av hans vänner i hälarna. Dom får tag på han och lugnar han men han pratar vidare, och det gör att han kommer in på syran så hårt att han tappar kontrollen av sig själv. Han ställer sig vid brasan ser jag, Jag ser Kaoset medans jag sitter i Lugnet vid månskenet. Gurkan sparkar på en kille i huvudet. Alla blev arga men försökte ändå lugna ner honom. Detta misslyckades och han tog upp en pinne som låg i Brasan och slog den på sin bästa kompis skithårt. Alla blev chockade och undrade va fan han höll på med. Han tog sats och sprang rakt ut i skogen ännu en gång. folk följde efter honom och jag tänkte inte mer på det, utan ville ha de skönt för mig själv. och kom i den stunden på att det är vad man gör för sig själv, som räknas. Efter lite flumm och väldigt starkt välbefinnande från min sida så kommer GUrkan gåendes mot mig. Han sa till mig " Vafan sitter du och kollar på?" Jag förklarar för honom att jag tittar på månen och stjärnorna och hur underbart det är. Men då säger han "Det är Döden, Döden i Extas" och han tar ett stadigt grepp med sitt knä och sätter det mot mitt huvud och skriker "hur känns det? e det döden du känner?" Dom andra kom och tog han där ifrån och han började gråta och skrika och skratta och slutade aldrig prata om Döden och om Extas.
Något senare.
det är fortfarande Beckmörkt ute och jag ligger kvar efter den chockande händelsen. Mitt rus börjar lugna sig lite och jag går bort och pratar med dom andra. Gurkan flippar fortfarande så vi sätter han i sin egen bil. Han börjar sparka på rutan innifrån och försöker ta sönder diverse saker i bilen han älskar så mycket. Det är Precis som om Gurkan har hamnat i en Psykos, vi andra börjar klarna till ganska mycket, men han går inte att prata med. helt omöjligt. vi bestämmer oss för att skita i detta och köra hem honom till sig istället.
klockan 21:00 isch.
Det tog Drygt en timme från det att vi kom på att vi skulle sticka tills dess att vi körde, vi var nog lite sega i hjärnan trots allt. Väl hemma hos gurkan så vaknar han till, och det enda han säger är "Är jag sjuk i huvet eller?" och skrattar. Han skämmdes väldigt mycket, och jag förstod han. men samtidigt som jag ändå kännde att han inte kunde hjälpa det. för Syran hade totalt tagit kontrollen över honom. hemskt och se. Vi lämnade han där när vi snackat ett tag och körde in till en lägenhet där vi satte oss och kollade på flummiga filmer och rökte lite holk. det började helt klart lägga sig.
Ålder: 18
Dos: 1 st super shiva
plats: mitt i skogen under topprus, sen lite varstans.
Två kompisar till mig hade bestämt sig för att börja träna igen, verkligen träna på allvar. Så dom bestämde sig för att ta en sista tripp nu innan träningen så dom skulle kunna ha ett sista roligt skratt innan man fick ha uppehåll från diverse substanser. Det enda jag hade fått höra var att jag skulle ta med mig varmt med kläder för det var trots allt 3 veckor sen och inte jätte varmt ute. vi köpte ett flak PowerKing på en billig affär och hade lite röka med oss. alla möttes upp och diskuterade vart vi skulle köra, Vart fanns ett bra ställe att vara på? Jag hade själv ingen aning då vi inte var nära mina kretsar. vi bestämde oss för att sticka till ett jätte gammalt och övergivet Sågverk. vi körde dit och parkerade
15:00 ungefär...
Vi tog alla vars en hel lapp, stod och snackade och sa att detta skulle bli kvällen vi aldrig nånsin skulle glömma. Efter en stunds snackande gick några ner och kollade Sågverket. vi var 6 st som skulle trippa. vi såg att det verkade schysst nere vid sågverket och där var närliggande bäck, Perfekt tänkte jag, fastän det var lite kallt. Alla började bära ner saker mot där vi satt och hade parkerat oss. vi tände elden och klockan var närmare halv fyra ungefär när vi mitt i eldandet, upptäckte att det värsta som någonsin kan finnas undangömt uppe i ett övergivet sågverk. "Shit, det är fan i mig Barn där uppe" sa en av oss. Vi började skratta men han verkade mena allvar. jag blir livrädd och tänkte att vi hade hittat några flyktingar som bodde där eller något så jag gick en bit därifrån
men, låt oss kalla han gurkan. Gurkan kollade upp i taket och sa : Hallå. då fick han respons av några barn som tydligen var där och lekte. Vi blev avskräckta och tänkte att här kunde vi inte vara. och vilken tur att vi stack, för att alla den tid som hade behövts för att få dom barnen normala med olika besök med psykiatriker efter att vi hade trippat där hade kostat samhället påtok för mycket. 15:40 någonting.
Vi hade bestämt oss för att bara köra tills vi hittade något ställe, hoppade in i bilarna och började köra, rädda för att det skulle kicka in när vi var mitt på stora vägen så vi gick till någon mack. I närheten var där en grillplats med tak över, då det var lite osäkert väder tänkte jag att det var ett skitfint ställe att stanna på och grilla en korv eller något sålänge. Ingen tycktes instämma hos mig där och vi körde och tankade. Syran började utmärka sig i att huvudet blev lite tyngre och man började se lite sådär som man gör en stund innan det kickar
allihopa ville typ stanna, för det började slå på hos dom som körde, och det vet ju vem som helst att en person på LSD inte är något att ha i trafiken över huvudtaget. Vi körde in på en skogsstig långtifrån där jag ens visste var jag hade röven. Vi tog ett par stadiga steg rakt in i skogen och så sa jag: Här får duga helt enkelt. och ja. det fick ju de, vi började dra igång en eld och alla började bli flummiga. Vi drack Powerking och rökte för många cigaretter. klockan blev (?)
efter en massa, massa flum började jag känna att Gurkan började prata för mycket. alltså verkligen för mycket om alldeles för konstiga saker. jag är inte direkt kompis med gurkan utan känner han genom andra kompisar. Kan ju säga att det inte är säkert att trippa med folk man inte känner sådär. Vi satt alla kring brasan och man hörde gurkan tala med sin vän och sa något i stil med " du och jag har kännt varandra hela livet, så är det ju. tränat tillsammans och sånt. " han vänder sig till sin andra barndomsvän "Du och jag har tagit oss en och annan rackarbajsare tillsammans. men hur är det med dom andra" hörde jag han viska. började redan då känna en obehaglig känsla överallt. han vände sig till mig och sa "Du där, Snowboard åkaren. Är du snowboard åkare? är du cool?" Jag kände mig lite osäker i situationen och sa att jag brukade åka snowboard och svarade inte på det andra. Han lät mig va och började sedan prata med en annan kille, som jag träffade för första gången då och sa något i stil med "här har du din brasa, jävla heroinare, e de skönt va? tycker du det är skönt med elden. Heroin, heroin," uppfattade inte så mycket. Jag kände att det var helt fel detta. Vi borde inte ha parkerat oss mitt i skogen. Jag la mig ner och kollade på elden som verkade så fruktansvärt hög, såg ut som att den gick ända upp till trädtopparna nästan. Men så var inte fallet
började känna att detta var för mycket. Alla ställde sig upp, och helt plötsligt så blev det en väldigt stressig situation för oss alla. Gurkan och hans ena polare undrade vart bilarna stod. det visste vi inte. Men vi visste att vi aldrig skulle hitta bilarna i detta tillstånd (bilarna var, om man följde en väg 5 meter utanför skogen vi hade hamnat i cirka 100 meter bort.) Gurkan började prata ännu mer och helt plötsligt sprang han rakt in i skogen. det var så mörkt i skogen, att. ja... det var skitmörkt helt enkelt. Jag stod och begrundade "gränsen" vi hade ju vårt lilla ställe med brasan där det var tryggt att sitta. jag ställde mig 2 meter ifrån Brasan och kollade ut i den mörka skogen och tänkte hur jävla mörkt det var. jag förklarade för dom andra hur vi var inne i ett rum. och att det var säkert där vi var och att dörren är skitsvår att gå igenom. för på marken var där stockar och stenar överallt. Gurkan kom tillbaka och satte sig med oss. Han började prata om meningen med livet, och döden, och att varför man inte skulle få döda en person. Det blev väldigt påfrestande för mig men jag väntade. Alla ville ha en holk, vi hade en pipa med oss. när vi satt där i toppruset kom jag på att jag skulle rulla en joint. Vilket mina kompisar sa att det var omöjligt att rulla i detta tillstånd, jag skulle bara tappa allt och bli arg. Men jag gjorde ett tappert försök och fick ihop en hyffsat fin joint. Där satt jag med min joint, medans dom andra satt och rökte en sur pipa. Allihopa berömde mig för Jointen och sa att det var bra gjort att göra den i detta tillstånd. Jag fylldes av en skön känsla. Men det räckte inte. Gurkan började svamla mer och mer och jag tog ett liggunderlag och gick ut från "Dörren" SHIT, när man väl kom ut ur den lilla upplysta gläntan med brasan i var allting lugnt. Jag kunde se Kaoset och den mentala Våldtäckt dom andra utsatte sig för när dom satt i ring och lyssnade på Gurkan och om döden. Jag hade hittat Lugnet, tog ett par steg mot en Mån glänta och fick syn på Månen. och under den stunden jag stod där, så löste jag alla problem i världen. Inte en enda sak verkade oklar för mig. Jag hade förstått mig på allt. Kännde mig varm i kroppen och jag behövde inte brasan längre. La mig ner på marken och kollade upp mot en stjärnklar kväll och Moln som flög skitsnabbt förbi och fick känslan av att jag var i en sån dära "julkula" sån som snöar när man skakar på den typ. fast bara det att molnen susade förbi skitsnabbt på något konstigt vis.
Har absolut ingen aning om vad klockan blir (?)
Jag ligger kvar där och ser hur trädtopparna bara snurrar runt och får längre grenar och mindre grenar, hur himmelen blinkar med stjärnor i olika färger. Men när jag ligger där så hör jag hur Gurkan ännu en gång springer rakt in i skogen, med 2 av hans vänner i hälarna. Dom får tag på han och lugnar han men han pratar vidare, och det gör att han kommer in på syran så hårt att han tappar kontrollen av sig själv. Han ställer sig vid brasan ser jag, Jag ser Kaoset medans jag sitter i Lugnet vid månskenet. Gurkan sparkar på en kille i huvudet. Alla blev arga men försökte ändå lugna ner honom. Detta misslyckades och han tog upp en pinne som låg i Brasan och slog den på sin bästa kompis skithårt. Alla blev chockade och undrade va fan han höll på med. Han tog sats och sprang rakt ut i skogen ännu en gång. folk följde efter honom och jag tänkte inte mer på det, utan ville ha de skönt för mig själv. och kom i den stunden på att det är vad man gör för sig själv, som räknas. Efter lite flumm och väldigt starkt välbefinnande från min sida så kommer GUrkan gåendes mot mig. Han sa till mig " Vafan sitter du och kollar på?" Jag förklarar för honom att jag tittar på månen och stjärnorna och hur underbart det är. Men då säger han "Det är Döden, Döden i Extas" och han tar ett stadigt grepp med sitt knä och sätter det mot mitt huvud och skriker "hur känns det? e det döden du känner?" Dom andra kom och tog han där ifrån och han började gråta och skrika och skratta och slutade aldrig prata om Döden och om Extas.
Något senare.
det är fortfarande Beckmörkt ute och jag ligger kvar efter den chockande händelsen. Mitt rus börjar lugna sig lite och jag går bort och pratar med dom andra. Gurkan flippar fortfarande så vi sätter han i sin egen bil. Han börjar sparka på rutan innifrån och försöker ta sönder diverse saker i bilen han älskar så mycket. Det är Precis som om Gurkan har hamnat i en Psykos, vi andra börjar klarna till ganska mycket, men han går inte att prata med. helt omöjligt. vi bestämmer oss för att skita i detta och köra hem honom till sig istället.
klockan 21:00 isch.
Det tog Drygt en timme från det att vi kom på att vi skulle sticka tills dess att vi körde, vi var nog lite sega i hjärnan trots allt. Väl hemma hos gurkan så vaknar han till, och det enda han säger är "Är jag sjuk i huvet eller?" och skrattar. Han skämmdes väldigt mycket, och jag förstod han. men samtidigt som jag ändå kännde att han inte kunde hjälpa det. för Syran hade totalt tagit kontrollen över honom. hemskt och se. Vi lämnade han där när vi snackat ett tag och körde in till en lägenhet där vi satte oss och kollade på flummiga filmer och rökte lite holk. det började helt klart lägga sig.
Verkade vara en bra tripp förut vissa..störmoment.. 
