2006-11-09, 21:11
#1
Kön: Man
Ålder: 25 år
Vikt: ca 70 kg
Dos: 100 mg (från känd svensk sajt)
Vid detta tillfälle var min enda tidigare erfarenhet av hallucinogener en svag dos (50 mcg) av LSA. Även om det gav en del CEV och gjorde mig lite vimsig i huvudet så hade jag ändå haft full kontroll över mig själv då, och hade nog inte med undantag av mina förstorade pupiller gett nåt särskilt trippat intryck på andra. Med andra ord hade jag inte en jävla aning om vad jag gav mig in på, förutom vad jag hade läst om drogen på Tihkal..
Pulvret blandade jag med ungefär en deciliter vatten och rörde runt lite för att det skulle lösas upp så mycket som möjligt. Blandningen både luktade och smakade rätt illa, men det gick ändå ner utan problem. Planen var att jag mest skulle ligga och softa och lyssna på musik under trippen... ack så fel jag hade.
Efter lite drygt en halvtimme började det krypa i kroppen och jag kände mig allmänt konstig. Hörseln hade nu också börjat förvrängas. Jag kunde absolut inte hålla mig stilla utan rörde konstant på armar och ben när jag låg ner. Nu kände jag mig även lite illamående och funderade på om jag skulle gå till badrummet och försöka spy, men bestämde mig för att det inte var nån bra idé i mitt tillstånd. Jag provade att ligga ner och sluta ögonen och försöka fokusera på musiken men kände och att jag helt höll på att förlora greppet om mig själv, och fick nojjiga tankar om att jag skulle bli medvetslös och sluta andas. Så istället försökte jag hitta på saker att göra som skulle hjälpa mig att hålla mig kvar i verkligheten. Jag provade att slå på TV:n, men fick slå av den rätt snabbt eftersom alla färger och synintrycken blev väldigt obehagliga - ungefär som att hjärnan blev överbelastad. Även datorskärmen fick jag stänga av, och tidningar kunde jag heller inte se på.
Ungefär en halvtimme efter onset (tidsuppfattningen var helt rubbad, men jag gick då och då och kollade klockan på mobilen) så var illamåendet i princip borta och nu kände jag mig bara allmänt bedövad. Inte så att jag var bortdomnad, utan mer som bara vissa signaler gick fram utan att jag kunde kontrollera det och utan att jag kunde känna efter. Jag kom fram till att det bästa jag kunde göra för att känna mig bra till mods var att hela tiden hålla mig i rörelse samtidigt som jag lyssnade på musik. Så under de första 2-3 timmarna av trippen gick jag konstant fram och tillbaka i vardagsrummet där musiken var på. I köket kunde jag bara vistas korta stunder eftersom det var tyst där, vilket blev obehagligt rätt snabbt.
Jag hade en del konstiga ryck i benen och vevade hela tiden omkring med armarna. Försökte jag sitta ner så började jag även kränga fram och tillbaka med överkroppen (tänk er en person med Parkinson eller vissa typer av CP-skador så fattar ni hur det så ut). Det enda som existerade i det här stadiet var här och nu. Jag tänkte överhuvudtaget inte på nånting som hänt förut, och inte heller kunde jag tänka framåt. Det gick egentligen inte att forma några vettiga tankar alls. Vid ett tillfälle fick jag syn på några mynt som låg i bokhyllan och bestämde mig för att jag skulle lägga dem i köket. Det var en väldigt konstig känsla att hålla mynten i handen, som om jag aldrig hade gjort det förut.
När ca 3 timmar hade gått sen onset började jag återfå kontrollen över mig själv och kunde sitta still igen. Jag slog på TV:n och började titta på en film.
Efter ytterligare en timme kan man säga att fas 2 av trippen började, då i stort sett bara ljudförvrängningarna återstod. Ljud lät generellt sett falska (som om folk spelade med felstämda instrument) och metalliska. Detta gjorde att piano- och synthljud lät ungefär som kyrkklockor, medans människor lät lite som Darth Vader. Människoröster var oftast också mörkare än vanligt, lite beroende av frekvensområde. Dessa förvrängningar höll i sig ända till jag gick och la mig, ca 10 timmar efter onset, även om de var rätt svaga på slutet. Efter 8-9 timmars sömn vaknade jag upp och var helt återställd.
Tar man denna drog i tron att man bara kommer få lite hörselförvrängningar så kommer man få sig en överraskning (positiv eller negativ). För den som vågar släppa taget och bli helt uppslukad av trippen kan det säkert resultera i några spännande timmar. Inga OEV uppstod vid 100 mg, vilket kändes rätt skönt. Däremot fick jag en hel del CEV (inget konkret jag minns - mycket färger och ljus och saker som snurrade).
Även om början av trippen kom lite som en chock så var jag aldrig direkt rädd, och inte heller orolig över att jag skulle fastna i trippen eller nåt sånt. Håller man sig bara på en trygg plats och inte har några underliggande psykiska problem (eller kör en monsterdos) så är det ingen större fara. Att använda detta som en partydrog är nog inte att rekommendera (plus att farbor blå nog kan undra lite över dina tefats-pupiller om han får syn på dig ute på stan
Så här i efterhand så känner jag att det var en intressant upplevelse och inget jag ångrar, men jag kommer nog inte att använda just denna drogen vid några fler tillfällen.
Ålder: 25 år
Vikt: ca 70 kg
Dos: 100 mg (från känd svensk sajt)
Vid detta tillfälle var min enda tidigare erfarenhet av hallucinogener en svag dos (50 mcg) av LSA. Även om det gav en del CEV och gjorde mig lite vimsig i huvudet så hade jag ändå haft full kontroll över mig själv då, och hade nog inte med undantag av mina förstorade pupiller gett nåt särskilt trippat intryck på andra. Med andra ord hade jag inte en jävla aning om vad jag gav mig in på, förutom vad jag hade läst om drogen på Tihkal..
Pulvret blandade jag med ungefär en deciliter vatten och rörde runt lite för att det skulle lösas upp så mycket som möjligt. Blandningen både luktade och smakade rätt illa, men det gick ändå ner utan problem. Planen var att jag mest skulle ligga och softa och lyssna på musik under trippen... ack så fel jag hade.
Efter lite drygt en halvtimme började det krypa i kroppen och jag kände mig allmänt konstig. Hörseln hade nu också börjat förvrängas. Jag kunde absolut inte hålla mig stilla utan rörde konstant på armar och ben när jag låg ner. Nu kände jag mig även lite illamående och funderade på om jag skulle gå till badrummet och försöka spy, men bestämde mig för att det inte var nån bra idé i mitt tillstånd. Jag provade att ligga ner och sluta ögonen och försöka fokusera på musiken men kände och att jag helt höll på att förlora greppet om mig själv, och fick nojjiga tankar om att jag skulle bli medvetslös och sluta andas. Så istället försökte jag hitta på saker att göra som skulle hjälpa mig att hålla mig kvar i verkligheten. Jag provade att slå på TV:n, men fick slå av den rätt snabbt eftersom alla färger och synintrycken blev väldigt obehagliga - ungefär som att hjärnan blev överbelastad. Även datorskärmen fick jag stänga av, och tidningar kunde jag heller inte se på.
Ungefär en halvtimme efter onset (tidsuppfattningen var helt rubbad, men jag gick då och då och kollade klockan på mobilen) så var illamåendet i princip borta och nu kände jag mig bara allmänt bedövad. Inte så att jag var bortdomnad, utan mer som bara vissa signaler gick fram utan att jag kunde kontrollera det och utan att jag kunde känna efter. Jag kom fram till att det bästa jag kunde göra för att känna mig bra till mods var att hela tiden hålla mig i rörelse samtidigt som jag lyssnade på musik. Så under de första 2-3 timmarna av trippen gick jag konstant fram och tillbaka i vardagsrummet där musiken var på. I köket kunde jag bara vistas korta stunder eftersom det var tyst där, vilket blev obehagligt rätt snabbt.
Jag hade en del konstiga ryck i benen och vevade hela tiden omkring med armarna. Försökte jag sitta ner så började jag även kränga fram och tillbaka med överkroppen (tänk er en person med Parkinson eller vissa typer av CP-skador så fattar ni hur det så ut). Det enda som existerade i det här stadiet var här och nu. Jag tänkte överhuvudtaget inte på nånting som hänt förut, och inte heller kunde jag tänka framåt. Det gick egentligen inte att forma några vettiga tankar alls. Vid ett tillfälle fick jag syn på några mynt som låg i bokhyllan och bestämde mig för att jag skulle lägga dem i köket. Det var en väldigt konstig känsla att hålla mynten i handen, som om jag aldrig hade gjort det förut.
När ca 3 timmar hade gått sen onset började jag återfå kontrollen över mig själv och kunde sitta still igen. Jag slog på TV:n och började titta på en film.
Efter ytterligare en timme kan man säga att fas 2 av trippen började, då i stort sett bara ljudförvrängningarna återstod. Ljud lät generellt sett falska (som om folk spelade med felstämda instrument) och metalliska. Detta gjorde att piano- och synthljud lät ungefär som kyrkklockor, medans människor lät lite som Darth Vader. Människoröster var oftast också mörkare än vanligt, lite beroende av frekvensområde. Dessa förvrängningar höll i sig ända till jag gick och la mig, ca 10 timmar efter onset, även om de var rätt svaga på slutet. Efter 8-9 timmars sömn vaknade jag upp och var helt återställd.
Tar man denna drog i tron att man bara kommer få lite hörselförvrängningar så kommer man få sig en överraskning (positiv eller negativ). För den som vågar släppa taget och bli helt uppslukad av trippen kan det säkert resultera i några spännande timmar. Inga OEV uppstod vid 100 mg, vilket kändes rätt skönt. Däremot fick jag en hel del CEV (inget konkret jag minns - mycket färger och ljus och saker som snurrade).
Även om början av trippen kom lite som en chock så var jag aldrig direkt rädd, och inte heller orolig över att jag skulle fastna i trippen eller nåt sånt. Håller man sig bara på en trygg plats och inte har några underliggande psykiska problem (eller kör en monsterdos) så är det ingen större fara. Att använda detta som en partydrog är nog inte att rekommendera (plus att farbor blå nog kan undra lite över dina tefats-pupiller om han får syn på dig ute på stan
Så här i efterhand så känner jag att det var en intressant upplevelse och inget jag ångrar, men jag kommer nog inte att använda just denna drogen vid några fler tillfällen.
