Den stora tråden om YBCO

Bjud hem han över en kopp kaffe då!

Ja men då lär han ju tro att jag kommer att våldta honom.

Ofta man vågar träffa en annan flashbackare? :P

Idag läste jag klart tredje kaptilet i C. Kittel's bok.
Jag tycker mig ha fått en ganska klar bild vad det hela handlar om men vissa saker har jag inte riktigt förstått men det skall jag kompleteras med annan literatur.

Har även läst Peter Isbergs avhandling, "Preparation and Properties of Fe/V Superlattices" och förstod den ganska bra. Wellwell det blir nog bra.

Jag tycker att atmosfären på Ångström inspirerar till lärande.^^

Tackar tackar, är precis hemkommen från london men ska börja ta tag i det här snarast möjligt.

Nu när några prov är avklarade kan jag återigen börja jobba med det här.


"h = k = 0" bör det väl stå, eftersom "h = k" om man förenklar det så att sidan "b" = sidan "a". Men samtidigt så är ju inte "k = h" då man ska beräkna (h00) (vilket egentligen är samma som k) eftersom då skulle man få ut (hk0). Nu blev det lite förvirrat men jag tror jag förstått det där iallafall, vägen fram till utrycket sparar jag till en annan dag.

Uttrycket för h får jag till:

h = (2a sin θ)/ λ

Men hur jag ska "trolla bort" a' et har jag kört fast med, och visst är det "θmin ≈ 7.6° / 2" som ska sättas in?

Har börjat läsa i kittel & hall, men har inte kommit så långt ännu, finns det här i den boken eller måste jag låna ytterligare litteratur?


Så gott som ingenting. (Än så länge)

Ja, det ska stå h=k=0. Med l = 1 får man då den första reflektionen, alltså den med lägst reflektionsvinkel, (001).

Alla (hkl) är giltiga reflektioner om du har ett polykristallint prov, men (100) och (010) kommer på exakt samma position om a = b. Vi har ju antagit just detta (alltså att basen i enhetscellen är kvadratisk).



Tanken är alltså att första sätta h=k=0 och l=1 vilket gör att du kan räkna ut c. Sedan sätter du k=l=0 och h=1 så att du kan räkna ut a. Med denna information kan du räkna ut ungefärliga vinkelpositioner för alla möjliga reflektioner

θ(h,k,l) = arcsin(λ/(2a)√(h² + k² + (a/c)² l²)).

Alltså, du sätter in (100), (001), (101), (002), (200), (201), ... och får ut vinklar som du kan passa ihop med observerade toppar. Då vet du alltså (hkl) för alla dina toppar och det kan vara intressant att skriva ut. Vill du räkna ut gitterparametrar gör du sedan som i mitt inlägg ovan. Hänger du med?

Jag kan återkomma imorgon med en beskrivning av hur du kan jämföra den relativa intensiteten på diffraktionstoppar med den som borde gälla rent teoretiskt om du vill.,


Teorin finns i Kittel men det kan vara svårt att använda den som "receptbok".

självklart.


θ(100) = arcsin(λ/(2a)√(1² + 0² + (a/c)² 0²))

θ(100) = arcsin(λ/(2a)√(1²))

θ(100) = arcsin(λ/(2a))

sin θ(100) = (λ/(2a))

2a sin θ(100) = λ (Braggs lag, eller hur?)

2a = λ/(sin θ(100))

a = λ/(2sin θ(100))

Sätter jag in toppen vid "2θ = ~28" får jag "a = ~3,2 Å". Vilket är för litet, alltså är vinkeln för stor. Föregående topp ligger på "nedförsbacken" av "003" toppen. "2θ = ~23,5" får jag "a = ~3,79 Å". Uträkning av var övriga toppar bör ligga sparar jag tills imorrn då jag har min miniräknare hemma.

Jag känner mig riktigt nöjd nu


Var lite förvirrad när jag skrev det där, "Hook & Hall" ska det stå.

Alternativ metod: Första toppen måste vara (001) vilket ger dig ett värde på c ~ 11.6 Å. Var bör (002) ligga?

θ(002) = arcsin(2λ/(2c)) = 15.2.

Finns det någon topp mellan (001) och (002)? En titt i spektrat ger svaret nej. Var bör (003) ligga?

θ(002) = arcsin(3λ/(2c)) = 22.9.

Nu ser man att precis till höger om toppen vid 22.9 ligger en topp. Det kan inte vara (003) eftersom det är för tätt inpå så det måste vara (100)/(010).

Om du inte vet vad gitterparametrarna är på förhand, men vet att gittret är tetragonalt med c>a så kan du använda denna metod eftersom den inte förlitar sig på att du vet att a ~3.8 Å.

Ett annat sätt att få tag i neodymmagneter är från uttjänta hårddiskar, eftersom de där används för att driva läs- och skrivarmen.

Mjölkjämförelsen jag har hört gäller flytande kväve och inte flytande syre, fast det kan ju stämma ändå.

Hmm, när jag var hos AGA och skulle köpa kväve kostade det ca 500 kronor för fem liter och sedan skulle hyra för termosen tillkomma på typ tre kronor per dag eller något. Som tur var blev jag sponsrad och fick det gratis men iaf, långt ifrån priserna hos mjölk. Självklart förstår jag att kostnaden blir högre när mna köper så små mängder, men fem liter mjölk kostar inte ens i närheten av 500 kronor...

Gjorde ett besök på universitetet (umeå) idag och styrde upp lite detaljer angående bestämningen av Tc i mina prover. Vi kom även in på att köpa lite kväve av dem , han sa att en behållare på tre liter skulle kosta ca 20 spänn (och behållaren ska lämnas tillbaka).