2006-10-17, 16:58
#1
Jag läste den här kommentaren av Crispy i en annan tråd:
Hur kommer framtiden för Sverige att gestalta sig? Kommer vansinnet att eskalera ännu mer? Kommer vi att förvandlas till en europeisk B-nation? Kommer vi att fortsätta att käbbla över lyxproblem? Finns det överhuvudtaget någon chans att vi kommer ur enpartisamhället utan att behöva genomlida det stålbad som dagens öststater inledde efter Sovjetunionens fall?
// Roger P.
Citat:
... och den fick mig att fundera lite över Sveriges utveckling från nation till konflikträdd vindflöjel med nedmonterat försvar. Vi har ett folk som inte ser sitt eget bästa, ett mediaklimat som gång på gång tangerar gränsen till rent trams, politiker som sitter i varsin skyttegrav och kastar dynga över på den andra blocket och ett enpartisystem där alla tror att katastrofen är nära om inte sossarna håller i trådarna. Vi kan härmed konstatera att vi inte har det bästa utgångsläget inför framtiden.
Ursprungligen postat av CrispyKreem
Vi har det helt enkelt alldeles för bra. Ett bortskämt folk som haft fred i 200 år tack vare ett enträget duckande inför alla väpnade konflikter. Ett land som blomstrade efter 2:a världskriget när resten av Europa var en stor hög med kattsand. Ett land där konflikter känns så avlägsna att man dristat sig till att i princip lägga ner det militära försvaret. Ett land där den enda skillnaden mellan jobbande och arbetslösa är att de sistnämnda har sovmorgon.
I det läget kan det bara sluta med ett evigt käbblande om skitsaker. Den tokvänster som förr i tiden var djupt engagerad i all världens orättvisor - kriget i Vietnam, barnen i Biafra och Etiopien m.m. - sitter idag hemma och gnäller om nivån på A-kassan och att finansministern anlitat barnvakt.
I det läget kan det bara sluta med ett evigt käbblande om skitsaker. Den tokvänster som förr i tiden var djupt engagerad i all världens orättvisor - kriget i Vietnam, barnen i Biafra och Etiopien m.m. - sitter idag hemma och gnäller om nivån på A-kassan och att finansministern anlitat barnvakt.
Hur kommer framtiden för Sverige att gestalta sig? Kommer vansinnet att eskalera ännu mer? Kommer vi att förvandlas till en europeisk B-nation? Kommer vi att fortsätta att käbbla över lyxproblem? Finns det överhuvudtaget någon chans att vi kommer ur enpartisamhället utan att behöva genomlida det stålbad som dagens öststater inledde efter Sovjetunionens fall?
// Roger P.
