2006-10-13, 22:42
#1
Situationen är som följande att jag jobbar extra vid sidan om mina gymnasiestudier. Jag jobbar i en livsmedelsbutik på en lite mer händelserik plats i Göteborg. Jag har jobbat ett par månader och jag har lagt märke till flertalet förteelser och märkliga händelser. Bäst av allt vore om jag hade skrivit ner allt direkt efter det att dessa inträffat. Jag ska i alla fall försöka dränera mitt minne.
Asiater, kanske japaner. Möjligtvis kineser dock troligast japaner. Hur som helst, asiater. Dessa är ett märkligt släkte. Ytterst sällan kan dessa asiatiska turister med det typiska utseendet som kännetecknar en japansk turist, engelska. Det blir alltid stora problem att göra affärer med dessa personer. Av någon anledning har dessa asiater alltid med sig euro som de vill handla med. Att handla med euro är visserliggen inget problem. Hur som helst. Dessa asiater har en förkärlek till Choklad. Det är inte vilken choklad som helst. Det är Marabou. Kort och gott så älskar tydligen asiater svensk choklad. Jag överdriver inte när jag skriver att asiater kommer i sina stora grupper och varje asiat lugnt och metodiskt fyller varsin korg med enbart Marabou choklad, och mer därtill! Visserliggen smyger det möjligtvis med en och en annan balsam ibland då asiater tydligen älskar blänkande hår. Denna uppfattning fick jag efter att ha hjälpt en förvirrad asiat som hade någorlunda engelskakunskaper. Detta visade han genom att peka på sitt hår och samtidigt utstöna "conditioner" med en asiatisk brytning som fick mig att tänka på orginalet av Pokemon. Tacka för att jag inte har sett Pokemon eller annan manga. Vidare i ämnet måste jag nu berätta att det faktiskt finns en del asiatiska affärsmän. Dessa kan visserliugen engelska så att man förstår de men dem är mer förvirrade än sina landsmän på turistresa. Jag sitter i min ro och fram kommer det en förvirrad japan som tar sig god tid att förvirra sig de sista två metrarna till min kassa. Det är nog ganska chockartat för japaner att handla i en svensk matvarubutik. Hur som helst, han handlar för dryga hundralappen. Jag ger all den nödvändiga informationen på engelska. Den förvirrade asiaten lyckas efter år av grävande i sin plånbok ro fram en krona för att sedan stirra på mig och fråga hur om det räcker. Förvirrade är de allihop från Asien. Jag kan dock under min karriär som kassbiträde åminna mig en asiatisk kvinna som såg bra ut. Det sista som ska nämnas angående asiater, det är att de tror att man finner skor och allt annat i en typisk svensk matvarubutik. Det är förmodligen något rätt typiskt förekommande hemma i asien.
När det gäller utlänningar i ren allmänhet så missar majoriteten påsarna i början av bandet. De försöker fylla veckoinköpet av diverse varor i fryspåsar. De blir allt shockade när jag förklarar för dem att det finns påsar som de kan få ta. En annan mindre rolig sak är att ingen utlänning förstår hur man använder klossarna för att skilja av olika människors varoinköp. Att vissa sedan talar en i låg ton vilket gör att jag inte hör deras engelska vilket leder till att jag allt mer högljudt försöker nå fram till dem på svenska. De flesta som läser detta förstår nog att det blir en rätt pinsam situation när man nästintill skäller på en kund för att fråga om hon vill handla på beloppet eller kanske ta ut lite extra pengar, och denna kund sedan på lite högre ton än förut svarar på en engelska i en vilsen maneér. Och till alla er som tror att ni är utlänningar och svara "hello", "hi" etcetera när jag säger hej. Jag kommer då att sköta resten av konversationen på engelska vilket leder till att många svenskar hakar på och att det sedan blir pinsamt och underligt när det kommer fram att alla talar svenska men gör affärer på engelska.
Hur som helst så trivs jag med mitt jobb. Jag kommer förmodligen att skriva vidare i ämnet om hur det är att jobba i en matvarubutik. Vi kan tänka oss att nästföljande kaptel har en fin rubtik i stil med "matvarubutikens miffon". Eller varför inte "alkisar, dryckesbröderna" eller "Snattarna och de speciella väktarna".
Vill någon ställa en fråga om hur det är att jobba i en matvarutbutik så fråga. Om någon finner att hon eller han vill tillägga och gå i förväg genom att skriva om miffon etcetera. Snälla gör det. Vi måste avliva ryktena om att det är tråkigt som kassabiträde. Det blir så roligt som man gör. Känner jag det att spänningen försvinner. Då hoppas jag att det snart trillar en en översminkad fjortis som vill köpa ciggaretter. Att få känna känslan av att bryta mot lagen bara för att få vara lite tuff och stirra faran rättsliga påföljder i vitögat. Det skänker det lilla extra i min tillvaro som kassabiträde.
MVH
Novotel
EDIT: Korrekturläste och ändrade stavfelen
Asiater, kanske japaner. Möjligtvis kineser dock troligast japaner. Hur som helst, asiater. Dessa är ett märkligt släkte. Ytterst sällan kan dessa asiatiska turister med det typiska utseendet som kännetecknar en japansk turist, engelska. Det blir alltid stora problem att göra affärer med dessa personer. Av någon anledning har dessa asiater alltid med sig euro som de vill handla med. Att handla med euro är visserliggen inget problem. Hur som helst. Dessa asiater har en förkärlek till Choklad. Det är inte vilken choklad som helst. Det är Marabou. Kort och gott så älskar tydligen asiater svensk choklad. Jag överdriver inte när jag skriver att asiater kommer i sina stora grupper och varje asiat lugnt och metodiskt fyller varsin korg med enbart Marabou choklad, och mer därtill! Visserliggen smyger det möjligtvis med en och en annan balsam ibland då asiater tydligen älskar blänkande hår. Denna uppfattning fick jag efter att ha hjälpt en förvirrad asiat som hade någorlunda engelskakunskaper. Detta visade han genom att peka på sitt hår och samtidigt utstöna "conditioner" med en asiatisk brytning som fick mig att tänka på orginalet av Pokemon. Tacka för att jag inte har sett Pokemon eller annan manga. Vidare i ämnet måste jag nu berätta att det faktiskt finns en del asiatiska affärsmän. Dessa kan visserliugen engelska så att man förstår de men dem är mer förvirrade än sina landsmän på turistresa. Jag sitter i min ro och fram kommer det en förvirrad japan som tar sig god tid att förvirra sig de sista två metrarna till min kassa. Det är nog ganska chockartat för japaner att handla i en svensk matvarubutik. Hur som helst, han handlar för dryga hundralappen. Jag ger all den nödvändiga informationen på engelska. Den förvirrade asiaten lyckas efter år av grävande i sin plånbok ro fram en krona för att sedan stirra på mig och fråga hur om det räcker. Förvirrade är de allihop från Asien. Jag kan dock under min karriär som kassbiträde åminna mig en asiatisk kvinna som såg bra ut. Det sista som ska nämnas angående asiater, det är att de tror att man finner skor och allt annat i en typisk svensk matvarubutik. Det är förmodligen något rätt typiskt förekommande hemma i asien.
När det gäller utlänningar i ren allmänhet så missar majoriteten påsarna i början av bandet. De försöker fylla veckoinköpet av diverse varor i fryspåsar. De blir allt shockade när jag förklarar för dem att det finns påsar som de kan få ta. En annan mindre rolig sak är att ingen utlänning förstår hur man använder klossarna för att skilja av olika människors varoinköp. Att vissa sedan talar en i låg ton vilket gör att jag inte hör deras engelska vilket leder till att jag allt mer högljudt försöker nå fram till dem på svenska. De flesta som läser detta förstår nog att det blir en rätt pinsam situation när man nästintill skäller på en kund för att fråga om hon vill handla på beloppet eller kanske ta ut lite extra pengar, och denna kund sedan på lite högre ton än förut svarar på en engelska i en vilsen maneér. Och till alla er som tror att ni är utlänningar och svara "hello", "hi" etcetera när jag säger hej. Jag kommer då att sköta resten av konversationen på engelska vilket leder till att många svenskar hakar på och att det sedan blir pinsamt och underligt när det kommer fram att alla talar svenska men gör affärer på engelska.
Hur som helst så trivs jag med mitt jobb. Jag kommer förmodligen att skriva vidare i ämnet om hur det är att jobba i en matvarubutik. Vi kan tänka oss att nästföljande kaptel har en fin rubtik i stil med "matvarubutikens miffon". Eller varför inte "alkisar, dryckesbröderna" eller "Snattarna och de speciella väktarna".
Vill någon ställa en fråga om hur det är att jobba i en matvarutbutik så fråga. Om någon finner att hon eller han vill tillägga och gå i förväg genom att skriva om miffon etcetera. Snälla gör det. Vi måste avliva ryktena om att det är tråkigt som kassabiträde. Det blir så roligt som man gör. Känner jag det att spänningen försvinner. Då hoppas jag att det snart trillar en en översminkad fjortis som vill köpa ciggaretter. Att få känna känslan av att bryta mot lagen bara för att få vara lite tuff och stirra faran rättsliga påföljder i vitögat. Det skänker det lilla extra i min tillvaro som kassabiträde.
MVH
Novotel
EDIT: Korrekturläste och ändrade stavfelen
)när man frågar om dom vill ha det på beloppet och dom svarar "nej!" och genast börjar slå koden...
vadå nej!?
