Vilket är världens äldsta språk?

Var så god och lycka till.

tackar

Är det någon som har en ljudfil eller vet vart man kan lyssna på baskiska? Letade på youtube men hittade inget.

Här kan man tydligen lyssna streamat på baskiska, spanska och engelska:
http://www.eitb.com/eu/

De språk människor talar idag har inget att göra med neandertalares eventuella språk. Mänskligt språk som vi känner till det uppstod (som en utveckling av primaters kommunikationssätt) antagligen i Afrika för uppemot 200 000 år sedan. Homo Sapiens och neandertalare hade då redan varit skilda åt i minst 300 000 år.


Vilket ord syftar du på? Det vanligast förekommande ordet för 'kniv' på baskiska är laban, men det vanligast förekommande ordet för sten är däremot harri.

Sen finns det aitzo som är en särskild sorts kniv, och ett äldre ord för sten är haitz, men det betyder 'sten', inte 'sten som skär'. Som en svensk jämförelse så betydde 'hammare' från början 'sten' eller 'stenverktyg'. I besläktade språk ser vi hur ordets betydelse utvecklats annorlunda, t ex medelhögtyskans hamel 'brant klippa'. Redan i svenska ortnamn finns ett 'hammar' som har mer att göra med naturformationer än redskap, t ex Hammarby, Östhammar osv. Och varför säger vi egentligen 'stenhård' och inte 'diamanthård'?

Många websidor (och dessförinnan vanliga artiklar) kommer med överdrifter om baskiska. Jag läser här t ex


Det finns ingen som påstår att betydelsen hos baskiska ord skulle vara 'primitiva', och vad som menas med 'alien styles of vocabulary' förstår nog ingen utöver författaren. Baskiska ord fungerar precis som ord i t ex svenska, polska eller vietnamesiska. Txakur betyder 'hund', txakurrak betyder 'hundar' osv. Ikasi betyder 'studera', och ikasten dut betyder 'jag studerar den'. Jämfört med engelskans I am studying it så går det lätt att hitta motsvarigheter:

ikas-ten d-u-t
study-ing it-am-I

'Hav' heter itsaso, 'sida' heter alde, så 'kust' heter itsasalde, dvs precis detsamma som engelska seaside.
'Ko' heter behi, 'mjölk' heter esne. Inte helt oväntat så betyder då behi-esne 'komjölk'. Jag vågar t o m låta någon annan försöka svara på vad 'mjölkko' kan tänkas heta på baskiska.

Dessutom är 'syntax' och 'grammatical structure' i princip samma sak.

Redan den pionjäre kåsören Cello (Olle Carle) utsåg neandertalaren till världens
bäste talare, för neandertalaren hade haft vett att hålla tyst i 35 000 år.

Allvarligt: Neandertal har inget med tal att göra utan är en dal nära Düsseldorf.

Hittade det på en sida om Baskiska för ett bra tag sen när jag gjorde ett arbete i skolan. Förträffande nog är den sidan nerstängd numera, men du har nog rätt i att det var felskrivet där. I framtiden ska jag ska kolla min källor två ggr innan jag skriver något.


Barkatu.

Som Pindelskin var inne på så har klickspråken - även kända som khoisanspråken - behållit åtminstone ett drag, klickandet, som skulle kunna ha 50 000 till 100 000 år på nacken, i alla fall enligt den här artikeln. Det borde väl ge dem en särställning om det stämmer?

Det är alltså två genetiker () som uttalar sig om nåt som ligger utanför deras område. Utgå ifrån att de inte har en siffra rätt.

Inte heller den rent genetiska delen av deras resonemang var särdeles övertygande, kan jag meddela.

Jag läste till sidan 3 i tråden så mitt svar kanske redan sagts, nåja.

Uppenbarligen är detta en helt och hållet omöjlig fråga att besvara. Det är mycket fruktbarare att diskutera skriftspråk. Alla talade språk är nämnligen i ständig förändring.

Det finns tydliga skillnader mellan dagens svenska och till exempel bandinspelningar från 30-talet, uttalsmässigt, grammatiskt etcetera. Och detta bara på 75 år och i ett samhälle som lever under konserverande krafter som central massmedia och skriftspråk och centralstyrd utbildning. Jämför då en tiotusenårsperiod där dylikt saknas. Alltså, när man säger att baskiskan är europas äldsta språk så menar man egentligen att det som utvecklades till baskiska utvecklades från ett språk som utvecklades från ett språk ... Visst överlever gemensamma nämnare men ändå, är det inte meningslöst att säga att någonting som dagens basker inte skulle förstå hur de än ansträngde sig är samma språk?

Bara för att förtydliga, menar du att studera talade språk utifrån deras skriftspråk, eller skriftspråk i sig? Det senare har ju en ganska klar tidsram (även om det hela tiden verkar dyka upp äldre och äldre exempel på skrift), och talade språk existerade i tusentals . Men visst, vilken skrift är den äldsta som kan förstås? Dels finns den rent visuella biten, t ex tror jag att många unga svensktalande idag har svårt att läsa frakturskrift. Dels spelar det roll hur mycket skriftspråket har uppdaterats enligt det talade språket.

1) franska Malherbes Consolation à M. Du Périer (1598) – inga skillnader alls i just den här versen
Mais elle était du monde où les plus belles choses
Ont le pire destin,
Et rose elle a vécu ce que vivent les roses,
L'espace d'un matin.

2) svenska Stiernhielms Hercules (1658) – en hel del skillnader
Af de modige Kämpar
Raglar här en; en staplar, en stupar, och falla the hoop-wijs.
Wälter här en i bänck så ränner en hufwud i wäggen.
En geer op andan, och alt; en somnar, och kijfwar en annan;
Annor gråter, och leer den tridie; en sitter och qwäder.
En pläger älskog, och bannas en annan om alle Siu Tusend.


Ytterligare en viktig faktor är att det under lång lång tid fanns långt långt färre människor än idag och att meddellivslängden var lägre än idag. En mindre befolkning behöver såklart inget centralstyre osv, men jag tänker mig att just en liten, samlad språkgemenskap också utgör en bra grund för snabb språkförändring. Det fanns bara talat språk, så ingen kunde hänvisa till ordböcker och hävda att ett ord "egentligen" refererar till en viss sak. Sagor fanns bara i folks hjärnor, så de kunde sakta men säkert "uppdateras" och lät därför antagligen aldrig gammaldags, utan de återberättades med det språk som man använde.

Språket definierades alltid genom dess användning, inte genom ett svår- eller oföränderligt yttre regelverk. Ord som användes ofta och som hade tydliga avgränsningar (t ex kvinna/man, kvinna/flicka, ett/två/tre/fyra/osv.) förändrades långsamt, medan ord med mer otydliga begränsningar (t ex vattenflöden av olika storlekar) var mer benägna att förändras.

Å andra sidan kan man anta att det i en mindre språkgemenskap uppstår färre missförstånd, vilket i slutändan leder till mindre språkförändring. Frågan är vilket som stöds av forskning bland folkgrupper som fortfarande lever på detta vis.