Rachmaninovs Vesper är fullständigt magnifik – men flerstämmig, rysk-ortodox & 1900-tal. Däremot, om man gillar den finns mer att hämta; Den rysk-ortodoxa körtraditionen är originell och anmärkningsvärt homogen, med många verk som (i god bemärkelse) låter likadant.
Howl!: Du vet ju vad gregorianik är, så jag antar att du menar specifika "titlar", och då gregorianska sådana: 1-stämmiga, katolska (på latin) & medeltida. Äldsta nedtecknade & bevarade melodikällor är från 900-talet. Dessa bygger emellertid på äldre oral tradition, och nya melodier skrevs ännu av Guillaume Dufay i mitten på 1400-talet. Här emellan ligger den kanoniska repertoaren. (Det finns givetvis "dialekter" som
ambrosiansk sång &
Sarumtradition (= Salisbury).)
Det första exemplet du länkade är som synes epistelläsning (1 Kor 5:7-8) till påskdagen. Metoden används på all text avsedd att läsas: Man har en liten formel som slarvigt uttryckt definierar 3 melodikrumelurer; 1 i varje versrads början, mitt & slut. Man lär sig denna formel och kan sedan tillämpa den på vilken text som helst. Formlerna kallas
toner, det finns ett antal olika sådana, i ett fixt system för användning, men de bör inte räknas som propra melodier, liksom man med t.ex. "sekvensen Stabat Mater" oftast syftar på texten. (Sv.
psalmton, en.
Reciting tone ~
liturgical recitative)
Några
melodier man bör bekanta sig med:
Salve Regina - En av de vackraste i hela litteraturen, möjligen från 10-hundratalet.
Text, noter & mp3
Stabat Mater
Pange lingua - Perfekt form!
Missa pro Defunctis - Dödsmässan, aka Requiem efter inledande ordet, med bl.a.
Dies Irae-melodin som
än i dag så ofta används.
Te Deum - Hymn från den dokumenterade musikhistoriens kapitel 1.
Adoro te - Nästan visaktig...
Hodie Christus natus est - ...liksom denna, en julvisa i så fall.
Kyrie eleison 'Orbis factor' - Kyrie är 1:a stycket i
ordinariet (Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus, Agnus Dei) vars delar finns i många versioner. Detta Kyrie har lite modern känsla och öppnar med ett distinkt motiv man minns.
Kyrie 55
Veni Creator Spiritus - Pingst, ...
Veni Sancte Spiritus - Pingst...
Victimae Paschali Laudes - ...& Påsk
De profundis clamavi - Psalm 129/130
Miserere mei, Deus - Psalm 50/51
Ave Regina Caelorum
Ave Maris stella
Har länkat till lite som du nog redan sett (i.e. Wikipedias artikel
Gregorian chant), för andras skull.
Ett urval från listan, OK sjunget men i skiftande ljudkvalitet:
http://music.download.com/gregorians...100088371.html
Ett bra mp3-uplägg finns på
http://www.dovesong.com/MP3/MP3_Chant.asp. Ser nu att "The DoveSong MP3 Library is no longer in Service / Stay Tuned for Further Developments". Det har skett nyligen. Spara länken och testa senare, för de har riktigt bra äldre inspelningar sedan flera år.
Det finns massor på marknaden, bara att söka Amazon.com på
gregorian chant, blunda för ambienttitlar & kitschomslag och provlyssna småklippen. Den insnöade letar systematiska referensutgåvor, t.ex. med liturgiskt korrekt sammanställda program (hela föreskrivna musiken för långfredagen / adekvat mässordinarium med -proprium för ens egen födelsedag / ...).
2 plattor jag gillar sedan länge, som numer finns i budgetutgåvor:
Salve Regina (Benedictine Monks of the Abbey of St. Maurice & St. Maur of the Abbey) - Serent urval med bl.a. några av tipsen ovan i autentiskt framförande (på plats, med visst orgelstöd &c) från 1959.
Gregorian Chant, Vol. 2 (Schola Cantorum of Amsterdam Students under Wim van Gerven) - Lite mörkare repertoar från Påsken, samt både Dödsmässan & -officiet. Rakare, hårdare sjunget med god precision; nottroget på gränsen till mekaniskt (1966-71).
För att få med inte bara munkar men även nunnor bör
Hildegard av Bingen (1098-1179) nämnas. Hon skrev ganska mycket musik som bevarats och på senare tid fått ett uppsving i&m trender av tidig-musik-revivals, feministisk historia & new age. Inspelningar lägger ofta på bordunstämmor, *mystiska klockor/bjällror* &c, och musiken i sig är (ställd intill den klassiska gregorianiken) ganska flummig. Idel febrigt vindlande melismer, men det faller vissa i smaken. Wikipedia har i ovan länkad artikel ett ovanligt koncist, solistiskt & rent klipp:
O frondens virga.
Lycka till i en labyrint du kanske aldrig kommer ur!
