TYSKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

Betyder "Was schlägt dein Herz" kanske "vad 'säger' ditt hjärta?"

Det låter som en rimlig tolkning. Vilket budskap hör du från ditt hjärta, när det slår lite häftigare än vanligt?

Tyska är nätt och jämnt mitt tredjespråk, men jag tycker det är poetiskt uttryckt. Poesi står över grammatik. Möjligen är det en allusion till »Vad slår klockan?« – fast på tyska. Redan CM Bellman ställde den frågan.

http://www.anacreon.de/bellman/fredm...steln/fe16.php — längst ner

1000 tack!

Vad spekulerar proffsen ref. de återstående frågorna:

1) "ein Schritt" vs. "einen Schritt". Är det accepterat i talspråk lr fel rätt och slätt? Eller både och?
2) jag inbillar mig att sångtexter som denna ligger nära den vanliga medborgarens språkbruk. varning?

man vill inte gärna att tyskarna ska vända sig om och börja ulka i rabatten när man använder vissa sångtextsuttryck...

tacksam för era synpunkter... Es ist ein gutes Gefühl zu merken das man nicht der einzige ist der so denkt

eines wünderschönes guten Tag

Jag har aldrig lärt mig tyska i skolan utan lärt mig själv av att lyssna när jag har bott där så jag kan inte stava tyska något vidare men ibland när jag pratar med folk får jag uppfattningen att med "sie" (som i sie hat ein grosse schwans) kan de mena något av alla dessa alternativ: du, ni, dem och hon. Stämmer det eller är det någon betoning/stavning jag har missat?

I väntan på proffs ... Den där tyckaren med „einen Schritt“ är nog ute i ogjort väder. Det är en sammanblandning av „es ist ein Schritt“ och „es gibt einen Schritt“ / „man macht einen Schritt“. Men det ska vara „Gefühl“ – inte Gefuhl.

... Vielleicht ist es vom Gefühl her ein Schritt weiter, einfach weiter

Självaste Niel Armstrong sa:

Das ist ein kleiner Schritt für einen Menschen, ein riesiger Sprung für die Menschheit.

Om det hade stått „es gibt ein Schritt“ så är nominativ vardagsspråk. Den/det som giver har trätt i bakgrunden till den grad att steget får nominativ, dvs är inte föremål för givande. Det är ett möjligt svar på fråga 2.

Jämför hur svenskan varierar

– Vem gives det att fråga?
– Det gives han som sitter i kassan. — formellt honom

Vet någon vad ett "Satzungsbeschluss" är? Finns det någon svensk motsvarighet? Kontext: en stadsförvaltning fattar beslut om ett bygglov.

Är det en officiell term eller bara en beskrivning?

Ordet „Satzung“ betyder som enskilt ord stadga och regelverk, det stadfästa. Här är det väl fråga om stadfästande/fastställande av byggnadsplan/detaljplan (beslut i demokratisk ordning på nivån kommun). Ordet „Satzung“ har inget direkt att göra med svenska rikspolitikens satsningar på VSO och är i det avseendet en falsk vän, ordet alltså.

Jämför
http://www.juramagazin.de/satzungsbeschluss
http://de.wikipedia.org/wiki/Bebauungsplan — Satzungsbeschluss i kontext
http://sv.wikipedia.org/wiki/Detaljplan

Tack, Egon2b. Det var något ditåt jag gissade.

Det finns en visdomsfras som lyder:

"Das ist es, was der Himmel wünscht: Wer Kraft hat, soll anderen helfen; wer Weisheit besitzt, andere lehren; wer Reichtum erwirbt, ihn mit anderen teilen."

Att man inte upprepar "soll" vid fall 2 och 3 är elegant och ger flyt och jag har 2 frågor.

1) Finns motsvarande språkligt grepp på svenska? "den som besitter vishet, lära andra" känns krystat men jag kanske lever i "the blue" och har helt fel vad vet jag.

2) Vad heter det här språkliga greppet om nu det har ett namn. Ska använda greppet i annat sammanhang.

PS: Auf der anderen seit, sista delen känns så otroligt inaktuell i vår tid där man lär folk att roffa åt sig så mycket som möjligt. So ein unsinn!

Allen sei herzlich gedankt!

Om vi kryddar verbet med ett adverbial så ökar motivet för återanvändning i svenskan.

Såhär vill Himlen ha det: Den som har krafter bör spontant hjälpa andra; den som äger vishet, undervisa andra; den som har rikedom, skänka lite därav. ¹

Man kan kanske kalla det för »underförstått hjälpverb vid uppräkning« / »underförstådd återanvändning av hjälpverb«. Det är i sin tur exempel på satsförkortning.

Sådan underförstådd återanvändning är mycket vanlig/vanligt i svenska måste-konstruktioner och i perfekt-konstruktioner:

– Jag måste skura trappan, bona golvet och muta portvakten.

– Jag har skurat trappan, bonat golvet och mutat portvakten.

Egentligen kan man inte skriva >infinitiv objekt< / >supinum objekt < men vi gör av praktiska skäl satsförkortningar, som stöds av prosodin. Egentligen är även »jag« underförstått återanvänt. Kommatecknet som ersätter ett utelämnat »och« bidrar också till satsförkortning, en mikropaus vid uppläsning, i stället för »och« utom det sista. Läsaren tolkar på något plan den kompletta strukturen.

– {jag har skurat trappan} och {jag har bonat golvet} och {jag har mutat portvakten}.

¹ Det tyska exemplet blir tydligt genom att den skriftliga anvisningen för frasering är så tydlig med skiljetecken: semikolon på en nivå och komma på nivån under. Trots att den metoden nämns i svenska skrivregler så är det ytterst ovanligt med så tydliga anvisningar för frasering i svensk text.

Fantastische Erklärung!

Ich weiß das das klingt unfreiwillig komisch: jag hade en liten följdfråga men jag vet att när man är ute på djupt vatten är det klokt att hålla munnen stängd...

Så för denna gången tackar jag och bockar bara.