2006-10-04, 22:45
#85
Jag borde kommit ihåg att Dyslektikern blivit invigd i kromatografins underbara värld och därför inte kan hålla sig från att ta någon verklighetsfrånvänd idiotekvation som bara används av Sean Connery och Lorraine Bracco.
Rs är upplösningen för en kolumn i kromatografi definierad som avståndet mellan två toppar delat med summan av deras FWHM (<-- lite teknisk jargong för oss in the know).
N är antalet plattor i kromatografi-kolumnen. Det existerar inga plattor egentligen men i en teoretisk modell räknar man med att kolumnen består av ett antal plattor på vilka systemet är i jämvikt, alltså där en viss del av substansen rör sig med lösningsmedlet och den andra är bundet till det fasta ämnet i kolumnen. Mellan dessa plattor förändras denna jämvikt. N kan beräknas genom att titta på utseendet av en kromatografi-topp.
α är selektivitetsfaktorn som säger hur lätt det är att separera ämne A från ämne B. Definieras som kvoten av ämnens partitionskvoter som alltså är hur mycket av ämnet som i jämvikt befinner sig i stationära fasen delat med hur mycket som finns i mobila fasen. α är, som jag sa, > 1.
k är kapacitetsfaktorn för det "långsammaste" ämnet som är ett mått på hur stor separationen mellan mobila fasen och detta ämne är. Definieras som tiden mellan mobila fasen och ämnet i fråga delat med tiden för mobila fasen. Varierar alltså mellan 0 och oändligheten, precis som jag gissade. Den var dock kontinuerlig...
Så mycket lärde jag mig om kromatografi ikväll.
Min ekvation:
C = S d^(-t) N(x) - K r^(-t) N(x - σ√(t))
Rs är upplösningen för en kolumn i kromatografi definierad som avståndet mellan två toppar delat med summan av deras FWHM (<-- lite teknisk jargong för oss in the know).
N är antalet plattor i kromatografi-kolumnen. Det existerar inga plattor egentligen men i en teoretisk modell räknar man med att kolumnen består av ett antal plattor på vilka systemet är i jämvikt, alltså där en viss del av substansen rör sig med lösningsmedlet och den andra är bundet till det fasta ämnet i kolumnen. Mellan dessa plattor förändras denna jämvikt. N kan beräknas genom att titta på utseendet av en kromatografi-topp.
α är selektivitetsfaktorn som säger hur lätt det är att separera ämne A från ämne B. Definieras som kvoten av ämnens partitionskvoter som alltså är hur mycket av ämnet som i jämvikt befinner sig i stationära fasen delat med hur mycket som finns i mobila fasen. α är, som jag sa, > 1.
k är kapacitetsfaktorn för det "långsammaste" ämnet som är ett mått på hur stor separationen mellan mobila fasen och detta ämne är. Definieras som tiden mellan mobila fasen och ämnet i fråga delat med tiden för mobila fasen. Varierar alltså mellan 0 och oändligheten, precis som jag gissade. Den var dock kontinuerlig...
Så mycket lärde jag mig om kromatografi ikväll.

Min ekvation:
C = S d^(-t) N(x) - K r^(-t) N(x - σ√(t))
