2006-10-01, 23:52
#1
Hej Forum
skall försöka mig på en tripprapport, det blir min första:
Plats: Amsterdam
Tid: 2 veckor sen
Mängd: Först 5 toadstools, sen dan därpå 4 toad stools 4 philosophers.
Miljö: Är på affärsresa, får lite ledigt och provar på magic mushrooms.
Är fri från lördag eftermiddag då det tar sin början ca kl 3. Går då till en s k Smart-shop och köper en förpackning Thai-toadstoals och en Philosophers Stone för sammanlagt 20 Euro. Svampar är mycket professionellt förpackade i plast och är kylvara. Jag tror att de är portionsförpackade, med det visar sig inte stämma.
Lördag kl 15.20. Röker en joint och tar 4 av de ganska smala Thai-svamparna. Ingen speciell smak, sköljer ner dem med öl.
15.50 Börjar känna första effekterna av svampen. En lätt känsla av påverkan av en okänd substans. Har promenerat i ca 30 minuter när en effekt gör sig påmind. Får intrycket att den ganska mulna dagen blir ljusare och att de jag möter på staden har öppna och trevliga ansikten. Är på väg till Leidseplein
16.00 Letar upp en kamrat på en pub som tar för sig av Philosophers Stone paketet, tar 2 stycken av "klumparna". Han påpekar att smaken är otäck och stark. Jag känner samtidigt att det sprider sig sakta en behaglig värme i kroppen. Omgivningen blir mer och mer gemytlig. Vi beställer varsin öl och småpratar lite om ditt och datt. Inget känns vidare allvarligt och från min sida avlöser skratten varandra.
16.30 Förstärker min upplevelse med ytterligare 2 Thai-svampar. Ljuset inne i den trevliga lokalen blir mer och mer pulserande, inte starkt men behagligt. Väggar, belysning, golv och inredning har en ovanligt trevlig färg, folk vi pratar med verkar öppna och sociala. Jag hör ovanligt bra, det känns som jag kan snappa upp konversationer flera bord ifrån. Det gutturala inhemska språket har helt plötsligt börjat kännas trevligt, och begripligt! Jag provar ett par fraser och de rinner likt poesi från munnen: Goeden Dag, Wie gaan het met Julle och Tot ziens. Något jag finner fantastiskt lustigt och skrattar högt åt.
17.10 Själva påverkan når ett maximum. Inte bara ljusen pulserar utan även resten av krogen. Och även jag, kinderna känns varma och hjärtpulsen slår tydligt, t o m hörbart. Märker att kamraten som tog Philosophers Stone har börjat bli lite frånvarande. Kom ihåg att försäljaren på Smart Shop sa att de svamparna var starkare och gav en mer introvert upplevelse. Något jag i vanlig ordning inte trodde på, svamp som svamp tänkte jag. Grunnade inte mer på det, utan lämnade kamraten med några sympatiska hollänningar (!). Gav mig ut för att se hur världen utanför tog sig med svampgifter i hjärnan. Det var inte riktigt lika trevligt som inne på den mysinriktade krogen. Det verkade som det skarpa kvarstående dagsljuset förtog en del av effekten. Jag lummar i kring och tittar på en del gamla hus, kände en stark koppling till dem och deras förmodligen gamla historia. Tänkte att de funnits här när jorden fortfarande var platt. Sen tänkte jag att jorden faktiskt fortfarande är ganska platt. Med den insikten började jag vissla olika melodier när jag spatserar omkring.
18.00 Återvänder till ursprungliga krogen. Hittar hollänningarna jag lämnade min kamrat med. De säger att han är oredlig och måste tas om hand, börjar leta efter honom på krogen. Hittar honom förvirrad. Inser att jag måste ta honom tillbaka till hotellet. Lite osäker på om det var philosophers stone eller den mängd alkohol han redan slängt i sig under eftermiddagen som gjort honom så väck. Dan därpå säger han själv att allt varit för mycket och obehagligt. Funderade inte på om att det kunde varit olika kvalitet på svamparna.
19.00 Har lyckats ta mig tillbaka till hotellet med kamraten, lämpar av honom på hans rum med en rejäl hutt. Ansluter till övriga svenska affärsbekanta och tar en ölrunda på krogarna runt hotellet. Jag är pigg och skrattar hela tiden. Det varma ljuset och känslan är fortfarande överväldigande. Sakta tillsammans med öl klingar svamppåverkan av. Jag får till slut ta ansvaret för de andra, då de börjar uppträda på gränsen för det acceptabla även enligt holländska mått. Cirkus vid
20.30 har hela svamppåverkan övergått i berusning och breda rå-flabb. En varm och inte särskilt svår fylla tar över, de små ölglasen gör det svårt att snabbt fördricka sig. En tilltagande törst, gör att jag dricker mycket mineralvatten. Ingen av de övriga märker något av min påverkan. Och kvällen slutar någon gång vid midnatt.
Dagen därpå:
10.00 Frukost, ingen märkbar effekt alls av svampen. Mycket törst under natten och konstiga drömmar, annars marginellt bakfull. Kamraten ursäktande och betydligt mer bakis. Stinker sprit och billigt luder.
11.30 Tar en öl på en lokal sylta och gör oss beredda på att ta oss till flygplatsen. På vägen till flygbussen hinner några av oss dra oss undan tillräckligt för en joint. Det gör mig avslappnad och obekymrad inför hemfärden. En öl hinns med innan vi äntrar bussen.
12.30 Framme vid flygplatsen. Kamraten äter upp den del hasch han inte hunnit röka upp och ger mig sen en del. Avslappad till max, ställer jag mig i incheckningskön. Checkar in, visar pass, går in i huvudbyggnaden och får där handbagaget röntgat. Där upptäcks något jag inte får ha med mig (kommer inte ihåg vad exakt), handbagaget öppnas och föremålet avlägsnas. Då ser jag resten av paketen med svamparna. Ingen bryr sig egentligen, men jag börjar fundera på vad jag skall göra med dem. Slänga dem? Äta dem? Kan inte ha med dem i alla fall, osäker på om de är tillåtna i nästa land vi kommer till. Skjuter upp beslutet, vi är i mycket god tid till flyget.
13.00 Vi stannar vid en bar och tar en öl och en whisky. Sen fattar jag beslutet att "lite svamp hit och dit gör ingen skillnad". Tar med mig handbagaget till ett pentry och sköljer ned alltihop med lite sodavatten. Det blev ganska avsevärda mängder svamp, 4,5 toadstools och 4 philosophers stone. På tok för mycket, men det insåg jag inte då. Vi hinner med en grogg innan det blir dax att gå mot gaten.
13.40 Väl framme vid gaten visar det sig att flyget är försenat, vilket var bra för vi anlände inte helt i tid. Jag går i alla fall ned en trappa till gaten för att kolla när flyget skulle gå och frågar en av personalen som svarar mig med ett brett leende att det tar cirka 20 minuter till innan boarding. Sedan börjar denna yppiga afrikanska (surinamse) att dansa och sjunga bakom disken. Jag blir helt chockad av hennes beteende och hon börjar slita av sig kläderna. Jag rusar upp för trappen för att berätta för de andra, men de bara skrattar åt mig, som om jag skämtade. En noterade att mina pupiller var stora som tefat, men det nådde inte fram till alla. Sen försöker jag prata vett med dem, men jag märker efter hand att ingen riktigt begriper vad jag säger. Tack och lov tror de att det är ett skämt.
14.00 Går ombord planet, får en enskild plats långt från de andra jag känner. Sätter mig ned, vilket verkar ta en evighet. Lutar mig tillbaka, spänner fast bältet och väntar på start. Väntar, väntar, väntar. Inget händer, jag upplever att jag väntat 2 timmar på avgång. Så jag frågar de okända som sitter brevid om inte planet skall gå
14.02 Uppskattad tidDe säger att vi precis satt oss och att det dröjer ett tag till. Jag börjar nu känna enorma mängder tid delar upp varje ögonblick. En helt otrolig känsla av långsam tid gör sig påmind. Efter något som faktiskt kände som 10 timmar frågar jag igen de som sitter brevid om det nu f-n inte är dax?
14.03 Denna gång får jag bara tomma blickar tillbaka som svar. Något som förvånar mig så jag lutar återigen tillbaka mig och väntar en hel månad. För att få tiden att gå tittar jag på mina händer som rör sig, oändligt långsamt likt stjärnors flykt på himlavalvet. Får en känsla av tid som jag inte haft sedan jag var liten. Den känns oändligt utsträckt och evig. Samtidigt känner jag att den bara går långsammare och långsammare.
14.04 Nu vet jag att jag suttit på planet åtminstone 2 månader. Tiden har nu nästan avstannat helt, den går långsammare än var fallet när jag var liten. Nu gick inte tiden alls. Allting började gå oändligt långsamt, jag börjar fråga grannarna med 20 sekunders intervaller när planet skulle starta. Fick en ökad skräck att tiden skulle stanna helt. Fick en klar insikt att jag inte skulle förmå att uppleva att tiden skulle ännu långsammare, att jag skulle bli knäpp och behöva hämtas på flygplatsen i tvångsskjorta. Det måste varit en metaforisk tanke för inget hände egentligen. Planet ville ju inte starta och vi skulle aldrig någonsin komma härifrån.
14.05 Nu börjar det gå upp för mig att philosophers stone hade en helt annan och starkare verkan än Thai Toadstools. Betydligt mindre syn intrycksrelaterat och mycket mera introvert. Förändrade synintryck gick att hantera, men detta var bara för mycket. Resten av resan går lite i samma spår. Efter några minuter startar planet och då efter den långsammaste uppflygning världen skådat så blir det lite bättre, äntligen.
14.30 Sakta, sakta börjar tiden gå fortare.
15.30 Lagom till landning har tiden hunnit nästan helt i kapp. En lättnad sprider sig, stressen jag känt övergår i befriande skrattkramper. Efterhand återgår världen mer och mer till det normala tempot. Och jag går till ett lummigt behagligt "efter-tillstånd". Förändring av synintryck återstår, men borta är alla tidsmässiga konstigheter. Resten av eftermiddagen är behaglig, jag pratar sammanhängande när jag anstränger mig men återfaller till ett skönt bludder i övriga fall. Jag behöver inte göra något och efter klimax är upplevelserna ganska ointressanta men trevliga. Utflykten till barndomens tidsupplevelse blev lite för hastig för att vara behaglig, men samtidigt inser jag hur mycket vi missar med vårt ständiga jagande efter nya upplevelser.
skall försöka mig på en tripprapport, det blir min första:
Plats: Amsterdam
Tid: 2 veckor sen
Mängd: Först 5 toadstools, sen dan därpå 4 toad stools 4 philosophers.
Miljö: Är på affärsresa, får lite ledigt och provar på magic mushrooms.
Är fri från lördag eftermiddag då det tar sin början ca kl 3. Går då till en s k Smart-shop och köper en förpackning Thai-toadstoals och en Philosophers Stone för sammanlagt 20 Euro. Svampar är mycket professionellt förpackade i plast och är kylvara. Jag tror att de är portionsförpackade, med det visar sig inte stämma.
Lördag kl 15.20. Röker en joint och tar 4 av de ganska smala Thai-svamparna. Ingen speciell smak, sköljer ner dem med öl.
15.50 Börjar känna första effekterna av svampen. En lätt känsla av påverkan av en okänd substans. Har promenerat i ca 30 minuter när en effekt gör sig påmind. Får intrycket att den ganska mulna dagen blir ljusare och att de jag möter på staden har öppna och trevliga ansikten. Är på väg till Leidseplein
16.00 Letar upp en kamrat på en pub som tar för sig av Philosophers Stone paketet, tar 2 stycken av "klumparna". Han påpekar att smaken är otäck och stark. Jag känner samtidigt att det sprider sig sakta en behaglig värme i kroppen. Omgivningen blir mer och mer gemytlig. Vi beställer varsin öl och småpratar lite om ditt och datt. Inget känns vidare allvarligt och från min sida avlöser skratten varandra.
16.30 Förstärker min upplevelse med ytterligare 2 Thai-svampar. Ljuset inne i den trevliga lokalen blir mer och mer pulserande, inte starkt men behagligt. Väggar, belysning, golv och inredning har en ovanligt trevlig färg, folk vi pratar med verkar öppna och sociala. Jag hör ovanligt bra, det känns som jag kan snappa upp konversationer flera bord ifrån. Det gutturala inhemska språket har helt plötsligt börjat kännas trevligt, och begripligt! Jag provar ett par fraser och de rinner likt poesi från munnen: Goeden Dag, Wie gaan het met Julle och Tot ziens. Något jag finner fantastiskt lustigt och skrattar högt åt.
17.10 Själva påverkan når ett maximum. Inte bara ljusen pulserar utan även resten av krogen. Och även jag, kinderna känns varma och hjärtpulsen slår tydligt, t o m hörbart. Märker att kamraten som tog Philosophers Stone har börjat bli lite frånvarande. Kom ihåg att försäljaren på Smart Shop sa att de svamparna var starkare och gav en mer introvert upplevelse. Något jag i vanlig ordning inte trodde på, svamp som svamp tänkte jag. Grunnade inte mer på det, utan lämnade kamraten med några sympatiska hollänningar (!). Gav mig ut för att se hur världen utanför tog sig med svampgifter i hjärnan. Det var inte riktigt lika trevligt som inne på den mysinriktade krogen. Det verkade som det skarpa kvarstående dagsljuset förtog en del av effekten. Jag lummar i kring och tittar på en del gamla hus, kände en stark koppling till dem och deras förmodligen gamla historia. Tänkte att de funnits här när jorden fortfarande var platt. Sen tänkte jag att jorden faktiskt fortfarande är ganska platt. Med den insikten började jag vissla olika melodier när jag spatserar omkring.
18.00 Återvänder till ursprungliga krogen. Hittar hollänningarna jag lämnade min kamrat med. De säger att han är oredlig och måste tas om hand, börjar leta efter honom på krogen. Hittar honom förvirrad. Inser att jag måste ta honom tillbaka till hotellet. Lite osäker på om det var philosophers stone eller den mängd alkohol han redan slängt i sig under eftermiddagen som gjort honom så väck. Dan därpå säger han själv att allt varit för mycket och obehagligt. Funderade inte på om att det kunde varit olika kvalitet på svamparna.
19.00 Har lyckats ta mig tillbaka till hotellet med kamraten, lämpar av honom på hans rum med en rejäl hutt. Ansluter till övriga svenska affärsbekanta och tar en ölrunda på krogarna runt hotellet. Jag är pigg och skrattar hela tiden. Det varma ljuset och känslan är fortfarande överväldigande. Sakta tillsammans med öl klingar svamppåverkan av. Jag får till slut ta ansvaret för de andra, då de börjar uppträda på gränsen för det acceptabla även enligt holländska mått. Cirkus vid
20.30 har hela svamppåverkan övergått i berusning och breda rå-flabb. En varm och inte särskilt svår fylla tar över, de små ölglasen gör det svårt att snabbt fördricka sig. En tilltagande törst, gör att jag dricker mycket mineralvatten. Ingen av de övriga märker något av min påverkan. Och kvällen slutar någon gång vid midnatt.
Dagen därpå:
10.00 Frukost, ingen märkbar effekt alls av svampen. Mycket törst under natten och konstiga drömmar, annars marginellt bakfull. Kamraten ursäktande och betydligt mer bakis. Stinker sprit och billigt luder.
11.30 Tar en öl på en lokal sylta och gör oss beredda på att ta oss till flygplatsen. På vägen till flygbussen hinner några av oss dra oss undan tillräckligt för en joint. Det gör mig avslappnad och obekymrad inför hemfärden. En öl hinns med innan vi äntrar bussen.
12.30 Framme vid flygplatsen. Kamraten äter upp den del hasch han inte hunnit röka upp och ger mig sen en del. Avslappad till max, ställer jag mig i incheckningskön. Checkar in, visar pass, går in i huvudbyggnaden och får där handbagaget röntgat. Där upptäcks något jag inte får ha med mig (kommer inte ihåg vad exakt), handbagaget öppnas och föremålet avlägsnas. Då ser jag resten av paketen med svamparna. Ingen bryr sig egentligen, men jag börjar fundera på vad jag skall göra med dem. Slänga dem? Äta dem? Kan inte ha med dem i alla fall, osäker på om de är tillåtna i nästa land vi kommer till. Skjuter upp beslutet, vi är i mycket god tid till flyget.
13.00 Vi stannar vid en bar och tar en öl och en whisky. Sen fattar jag beslutet att "lite svamp hit och dit gör ingen skillnad". Tar med mig handbagaget till ett pentry och sköljer ned alltihop med lite sodavatten. Det blev ganska avsevärda mängder svamp, 4,5 toadstools och 4 philosophers stone. På tok för mycket, men det insåg jag inte då. Vi hinner med en grogg innan det blir dax att gå mot gaten.
13.40 Väl framme vid gaten visar det sig att flyget är försenat, vilket var bra för vi anlände inte helt i tid. Jag går i alla fall ned en trappa till gaten för att kolla när flyget skulle gå och frågar en av personalen som svarar mig med ett brett leende att det tar cirka 20 minuter till innan boarding. Sedan börjar denna yppiga afrikanska (surinamse) att dansa och sjunga bakom disken. Jag blir helt chockad av hennes beteende och hon börjar slita av sig kläderna. Jag rusar upp för trappen för att berätta för de andra, men de bara skrattar åt mig, som om jag skämtade. En noterade att mina pupiller var stora som tefat, men det nådde inte fram till alla. Sen försöker jag prata vett med dem, men jag märker efter hand att ingen riktigt begriper vad jag säger. Tack och lov tror de att det är ett skämt.
14.00 Går ombord planet, får en enskild plats långt från de andra jag känner. Sätter mig ned, vilket verkar ta en evighet. Lutar mig tillbaka, spänner fast bältet och väntar på start. Väntar, väntar, väntar. Inget händer, jag upplever att jag väntat 2 timmar på avgång. Så jag frågar de okända som sitter brevid om inte planet skall gå
14.02 Uppskattad tidDe säger att vi precis satt oss och att det dröjer ett tag till. Jag börjar nu känna enorma mängder tid delar upp varje ögonblick. En helt otrolig känsla av långsam tid gör sig påmind. Efter något som faktiskt kände som 10 timmar frågar jag igen de som sitter brevid om det nu f-n inte är dax?
14.03 Denna gång får jag bara tomma blickar tillbaka som svar. Något som förvånar mig så jag lutar återigen tillbaka mig och väntar en hel månad. För att få tiden att gå tittar jag på mina händer som rör sig, oändligt långsamt likt stjärnors flykt på himlavalvet. Får en känsla av tid som jag inte haft sedan jag var liten. Den känns oändligt utsträckt och evig. Samtidigt känner jag att den bara går långsammare och långsammare.
14.04 Nu vet jag att jag suttit på planet åtminstone 2 månader. Tiden har nu nästan avstannat helt, den går långsammare än var fallet när jag var liten. Nu gick inte tiden alls. Allting började gå oändligt långsamt, jag börjar fråga grannarna med 20 sekunders intervaller när planet skulle starta. Fick en ökad skräck att tiden skulle stanna helt. Fick en klar insikt att jag inte skulle förmå att uppleva att tiden skulle ännu långsammare, att jag skulle bli knäpp och behöva hämtas på flygplatsen i tvångsskjorta. Det måste varit en metaforisk tanke för inget hände egentligen. Planet ville ju inte starta och vi skulle aldrig någonsin komma härifrån.
14.05 Nu börjar det gå upp för mig att philosophers stone hade en helt annan och starkare verkan än Thai Toadstools. Betydligt mindre syn intrycksrelaterat och mycket mera introvert. Förändrade synintryck gick att hantera, men detta var bara för mycket. Resten av resan går lite i samma spår. Efter några minuter startar planet och då efter den långsammaste uppflygning världen skådat så blir det lite bättre, äntligen.
14.30 Sakta, sakta börjar tiden gå fortare.
15.30 Lagom till landning har tiden hunnit nästan helt i kapp. En lättnad sprider sig, stressen jag känt övergår i befriande skrattkramper. Efterhand återgår världen mer och mer till det normala tempot. Och jag går till ett lummigt behagligt "efter-tillstånd". Förändring av synintryck återstår, men borta är alla tidsmässiga konstigheter. Resten av eftermiddagen är behaglig, jag pratar sammanhängande när jag anstränger mig men återfaller till ett skönt bludder i övriga fall. Jag behöver inte göra något och efter klimax är upplevelserna ganska ointressanta men trevliga. Utflykten till barndomens tidsupplevelse blev lite för hastig för att vara behaglig, men samtidigt inser jag hur mycket vi missar med vårt ständiga jagande efter nya upplevelser.
, men jag lär nog aldrig se dem igen. Inte för att jag lär känna igen dem, kommer bara ihåg att de hade för vana att röra sig i ultrarapid. Känner ni ett sådant par i 30-årsåldern, så ber jag om ursäkt för mitt beteende.
