Spel ni aldrig klarade?

sims 3 och 2

Prince of Persia. Hur mycket fusk jag än körde med så rann tiden ut!

SNES, Djungelboken. Typ omöjligt
SNES, Star Wars. Tog en dag att ta sig till slutet, sen dog jag på sista "bossen". Då får man börja om ifrån början.

För länge sen:
Kid Icarus: För jävla svårt helt enkelt
Ico: Jag var för omogen och hade för mycket ADHD och sålde mitt nyköpta, svindyra limited edition-exemplar med förlust och köpte MGS2 istället. 😖 (Äldre och visare spelade jag något år senare igenom Shadow of the Collosus och uppskattade det väldigt mycket.)

Mer sentida:
Alan Wake: Trots den för sin tid ovanligt cinematiska inramningen och snygga grafiken pallade jag inte med alla magiska skuggfiender som ploppade ut ur tomma intet. Berättelsen var intressant men striderna var tråkiga och jobbiga.
Life is Strange 2: Spelade fyra av de fem delarna, och typ fem minuter av sista delen. Ingen egentlig plot som driver berättelsen framåt, få bra karaktärer, huvudkaraktärer som är svåra att tycka om. En väldigt ambitiös spelberättelse, men som jag inte tycker tjänar på att vara upplagd som en road movie över många olika delstater. Pallade inte med sista delen då det bara kändes poänglöst.
Outer Wilds: Väldigt bra egentligen, men jag är för omogen och har för mycket ADHD antar jag.

Försöker fortfarande tappert med Diablo II, helvetesläget är fruktansvärt tålamodskrävande när det tar 30 minuter att döda grupper av 10-15 fiender. Kommit upp i level 75 om jag inte minns fel, lagt det på hyllan ett par år igen.

Postal 2

Fick spelet av min farbror när jag var i tioårsåldern. När mina föräldrar fick reda på vad det var för spel blev de givetvis upprörda och förbjöd mig spela det. Farsan förstörde till och med cd-skivan men det han inte visste var att det gick utmärkt att spela utan att sätta in skivan i datorn. Spelade dock aldrig ut det, var för ung och förstod aldrig riktigt hur man skulle gå till väga. Det var roligare att ränna runt och sätta eld på människor som en mad man.

Battlefield Hardline

Helt okej spel men till slut tappade jag helt enkelt lusten och sedan dess har det legat orört. En dag kanske jag installerar om det igen och kör klart det.

Grand Theft Auto 3

Lite som Postal 2, var för ung när jag spelade det och storyn var inte intressant. Att köpa The Definitive Edition som kom ut nyligen känns inte värt det då jag sett slutet på storyn på Youtube. Dessutom tycker jag alla GTA-spel före HD-eran har åldrats fruktansvärt ovärdigt och därför ser jag ingen charm i det längre att återuppleva storyn.

Escape from New york - Commodore 64.Dog direkt.
Heman - Commodore 64. Dog direkt.
Conan - Commodore 64. Dog direkt.

Mega Man (NES, 1987), klarar inte Yellow Devil bossen
Mycket jobbig boss, jag behöver E-Tank lol, vilket inte finns i första spelet.

De flesta rollspelen på senare tid har jag inte klarat. Välgjorda rpg's är långa och fulla med härliga sidequests, så det blir att jag lirar intensivt i vissa perioder när jag har tillfälle till det och sedan blir det en paus på ett halvår innan jag spelar vidare.

Blaster Master på gamla NES. Så jävla svårt!

Gods till SNES,vill tyckte det var svårt och jävligt tråkigt. Men snygg box.

Citat:

Ursprungligen postat av sfrge

Jag lyckades aldrig varva Zelda 2 på Nintendo kommer jag ihåg.
Fick alltid spö av Links skugga.