Mobbing, mobbning, mobboffer och mobbare [sammanslagen tråd]

Fast det där är ju en klen tröst, när det mobbande kärringgänget ALLTID vinner. Dom är förvisso svagbegåvade och lågutvecklade moraliskt MEN det är ju det patrasket som segrar ute i samhället.

Ja självmordstankar och självmord på grund av mobbning är ju typ...bra...

Jag kan tänka mig att mobbare ofta har bra självförtroende och har ofta föräldrar som stöttar denne även om jag själv också sett exempel på motsatsen.

Min gamla psykläkare sa en gång att psykopaten finns såväl i styrelserum som i fängelser. Det har han helt rätt i. Och mobbare är förmodligen ofta psykopater!

Blir du som man mobbad i en kvinnogrupp, ska du bita ihop eller byta jobb. Kvinnor som mobbar män befinner sig i ett totalt vacuum, där de kan bete sig hur som helst. Detta är inte ett problem som någon bryr sig om. Du kommer inte att få stöd av någon, om du är en man som mobbas av kvinnor.

Som man är du lovligt byte (du representerar det sk patriarkatet och du har inte ett skit att säga till om). Du ska svara för alla män i världshistorien, du är född med alla universums privilegier osv. Ingen tycker synd om dig och de flesta mobbande kvinnor tycker att de har rätt att frysa ut dig och nedvärdera dig.

Det lustiga är, att kvinnor i grupp beter sig lika illa mot män som män brukar bete sig mot kvinnor, men kvinnor och män har olika metoder såklart. Du blir inte tafsad på och sextrakasserad men det finns så många andra metoder.

Byt jobb eller stå ut med skiten. Som ensam man kommer du aldrig att rå på en kvinnogrupp, som bestämt sig för att mobba dig. Kvinnor är experter på tyst mobbning. Du kan inte ställa någon till svars, du har inget att ta på ... det enda du kan vara säker på är att du är mobbad.

Jag har gått igenom denna skit flera gånger, inom vården. Jag är härdad.

Mobbing idag räcker med en kränkning och den mobbade blir skjuten till döds.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mobbning

Min erfarenhet är att manliga psykopater är precis lika vidrigt fega som kvinnliga psykopater. När man väl har något att gå på, så är det alla mot en, och gaslighting, gaslighting och åter gaslighting - däri finns kärnan i deras ondska.

Ja så är det ju ... mobbare är fega och står aldrig för vad de gör.
Däremot upplever jag manliga mobbare som betydligt rakare än kvinnor.
Jag säger inte att de är bättre människor, bara att de är rakare.
En kvinnogrupp mobbar dig subtilt och kommer att använda genusverktyg mot dig, vilket är väldigt fult ... som man är du alltid en patriark, vad du än gör och ska skit ha ...
Det lustiga är, att kvinnor har vänt på steken. De anklagar alltid män för att vara förtryckare men kvinnor i grupp förtrycker män med glädje. Förr i tiden var kvinnor = ondska. Nuförtiden är män = ondska.
Jag minns än idag en kvinnlig kollega som sneglade på mig och sa surt "Du är priviligierad"
Där jag stod jag, med smutsiga gymnstikskor, skitlön och 0 att säga til om...
De där berömda "genusglasögonen" förvrider allt och den som ser patriarker överallt, blir snabbt en j-igt otrevlig mobbare.

Jag har själv inte råkat ut för mobbning där ett för mobbaren upplevt patriarkaliskt förtryck har uttryckts som anledning till mobbningen. Men kan tänka mig att det du beskriver förekommer.

Det är sällan något som sägs rakt ut, men det märks. Kvinnor själva märker inte när feminism förvandlas till sexism och mobbning: män ska hållas kort, de är defekta, de ska hålla tyst, de osynliggörs osv.

Jag har tillbringat hela mitt vuxna liv i kvinnogrupper, som ensam man eller iaf i tydlig minoritet. Jag har 1000 historier som ingen är intresserad av, enbart pga av att jag är man.

Utfryst har jag blivit så många gånger att jag tappat räkningen. Kollegorna pratar helt enkelt inte med en, punkt slut. Det är oftast så kvinnor mobbar. De ignorerar dig 100%.

Du kanske känner igen dig: jag kommer in på det lilla kontoret, och vid bordet med fyra stolar sitter fyra kvinnor som för tillfället inte har något att göra. De är alla inbegripna i ett samtal av uppsluppen karaktär. De säger till mig att sjuksköterskan har något att säga till mig. Denna kommer in på kontoret och går fram till mig och börjar förklara en sak för mig, hållande ett papper som jag behöver se. Kvinnorna vid bordet tittar på mig och ser att jag lyssnar uppmärksamt på sjuksköterskan, och höjer sina röster avsevärt och skrattar extra mycket och extra högt, så att jag knappt kan höra vad sjuksköterskan säger, samtidigt som de fortsätter att titta på mig. Jag kisar med ögonen, som om det ska hjälpa mig att höra bättre, och kvinnorna flinar.

Efteråt har jag tänkt att jag borde ha bett dem bete sig som människor istället för som psykopater. Men om jag hade gjort det så hade jag bara blivit gaslightad och officiellt framstått som psykiskt sjuk och olämplig att arbeta där.

Men i mitt fall har det inget med mitt kön och något patriarkat att göra; jag är hatad av andra anledningar (lögner).

Just den situationen känner jag inte igen men jag har sett liknande beteenden.
Kollegor (både män och kvinnor) gaddar ihop sig och bildar en ogenomtränglig mur (av röster ryggar skratt osv) som ingen rår på. Till och med cheferna blir rädda till slut. Mobbargrupper är urstarka och särskilt om de är flera år gamla. Fem kollegor som mobbat ihop i 10 år rår ingen på utan strategi och mod. Tyvärr är de flesta chefer handfallna inför sådant här.

Du hade platsat alldeles utmärkt på min förra arbetsplats, kanske till och med som VD där. PMa mig om du vill veta vad det heter.

Hosni Teque-Omeirat mobbades dagligen under hela sin grundskoletid i Storfors av ett gäng tuffa killar. Hosni är idag VD för Eniro. Jag gissar att mobbarna bor kvar i Storfors och skyller sitt torftiga liv på invandrarna. Någon som vet bättre?