Mobbing, mobbning, mobboffer och mobbare [sammanslagen tråd]

Jag blev mobbad under halva mellanstadiet och högstadiet. I gymnasiet blev jag som tur var inte mobbad utan jag blev bara utfryst. Kan nog berott på att jag hade så dåligt självförtroende av att jag blivit mobbad att jag inte vågade ta kontakt med någon. Men jaja, en erfarenhet rikare vilket jag nästan är glad för nu.

var alltid pojkarnas favorit i 1-4 för jag var mer en pojkflicka än de andra. Sen så var jag ju också en hästtjej men eftersom jag var lite av en pojkflicka fick dom spö om dom försökte säga nåt elakt.. gällde även om de sa något åt mina vänner, särskilt en av dom som lätt hade blivit rejält mobbad om hon inte varit vän med mig. Minns särskilt en kille som sa nåt elakt om henne, jag tog en stor, tjock pinne och smällde till honom rejält ett par ggr.

Våld verkar vara enda sättet att sätta dit mobbare i grundskolan? Någon som lyckats på annat sätt?

Jag blev mobbad under mellanstadiet efter att jag bytat skola.
Gick ut på att jag förutom åkte på stryk tvingades att springa och hämta mjölk, snatta godis, dansa inför klassen o.s.v. Anledningen till att jag blev mobbad var att jag ansågs konstig och att jag var extremt stryktålig. Av nån anledning kan jag inte gråta och reste mig alltid upp efter blivit nerslagen.

Var ett helvete tills jag en dag spöade upp ledaren. Det i sin tur ledde till att hans äldre bror drog ut mig på en gräsmata och piskade upp med nån typ av grenar. Men efter det blev jag lämnad ifred eftersom klasskompisen var rädd att jag hädanefter skulle slå tillbaka, vilket jag skulle ha gjort.

Det gjordes nåt "försök" i början av 7an, men jag hade byggt upp tillräckligt med självförtroende under min tidigare skolgång så jag satte hårt mot hårt och slängde bokstavligt talat in killen med huvudet före i en vägg.

HAHAHAHAHAHA!!!!!!!!!!!!!

Bra humor!

Jag hade ett annorlunda argument för att rättfärdiga min mobbning. Jag ansåg att det skulle vara glada att jag orkade lägga ner min tid på dem.
Nu på senare år känner jag stor skam över det jag gjorde.

Hehe, är det bara jag som sett ett litet mönster här?
Alla som är moderatorer som har skrivit här har varit mobbade, blivit utsatta för försök till mobbing....

Är moderatorrollen något försök att ta igen det nu i efterhand?

Jag har varit mobbad en kort stund, och jag kan inte tro på de flesta här som säger att de aldrig blivit mobbade. Jag tror att antingen har man blivit mobbad eller mobbad nån annan.

Men men, jag klarade mig iallfall och det är ju bra det.

//Saft

Nej, jag tror nog att det är det enda sättet, i alla fall då. Och det spelar ju egentligen ingen roll om man får stryk själv, för personen fattar att om han försöker sig på något så kommer det att svida.

Klart som fan att du kommer vara mer mobbad om du förlorar slaget, du anses som ett klent byte.

//Saft

Nej. Så länge du delar ut några riktiga smällar så är det lugnt. Då går de hellre på någon annan, som inte ger igen.

Eftersom jag kom i målbrottet och fick frodigt skrevhår flera år före alla andra i min klass blev jag lite mobbad för det, men kort därefter började jag växa som en besatt och blev snart huvudet längre än alla andra.
Då hamnade man i en gynnsammare situation när man återupptog diskussionen med sina tidigare mobbare.
Sen i gymnasiet blev jag gråhårig (något tidigt kan tyckas) men då tror jag mitt rykte som en av min grundskolas värste bråkstakar hade förekommit mig, för då förekom inget mobbande.