LSD i Botaniska Trädgården (obs! MYCKET text!)

Mja, nu har jag äntligen orken att skriva om min lilla tripprapport, som försvann efter en HELVETES massa text pga lite strul med datorn.. usch!
då detta var ett tag sen kommer tidsmarkeringarna vara ungefärliga, ha överseende med detta, det var nästan 2 månader sen.

Nog av detta, nu till trippen.

Ålder: 19
Kön/Vikt: Man, ca 85 kg.
Dos: 2 lappar millenium hofmann, samt röka.
Plats: Botaniska Trädgården, Göteborg.
Sällskap: 3 flummiga polare.
Musik: Hallucinogen, Shpongle, Infected Mushroom, Talamasca, Carbon Based Lifeforms, Astral Projection, PsySex, GMS, Vibe Tribe, Space Buddha m.m. blandad psytrance, dub, goa m.m.

~19:00

Vi promenerar från linnéplatsen på väg mot botaniska trädgården, genom slottskogen, bort till bron som passerar över vägen. Vi förtär våra lappar gåendes, jag och en till tar varsin lapp, dom andra två kör på två med en gång.

~19:20

Nu har vi promenerat en bit in i botaniska, vid japanska trädgården ungefär, där vi sedan "klättrar" upp på berget ovanför. Här uppe har man GRYM utsikt och vi drar snabbt fram tjubangen för att dra några bloss, det är fortfarande ljust och vädret är kanonfint. Eventuell "utrustning" gås igenom, och vi kommer fram till att vi har gott om godis, vatten och läsk, röka i mängder samt min PSP med blandad psykedelisk musik. Vi sitter, och flummar, snackar och inväntar dom första effekterna.

~19:55

Vi bestämmer oss för att gå ner från berget och djupare in skogarna, väl en bit ner från berget stöter vi på en ståldörr med stängsel omkring sig. Redan nu börjar märkliga saker kännas av i skallen, det känns som om marken lutar onormalt mycket mot denna dörr och ett slags "sug" att gå mot dörren, detta är märkligare än det låter. Vi går hur som helst igenom och stänger efter, det känns som om vi tagit steget in i ett andra medvetande, en svårförklarlig känsla som backas upp av ett nervigt pirrande i kroppen, om det är skönt eller obehagligt är svårt att avgöra.

När vi har gått en bit innåt skogen på en stig, alla bänga och skrattandes, bestämmer vi oss helt sonika för att gå rakt in i smeten. Vi går och går och går en bra bit in, precis lagom långt för att inte en jävel ska känna igen sig, här kommer vi sedan fram till en liten stenhäll, där vi slår rast en snabbis. Nu börjar syran kännas på allvar och en skum känsla av overklighet sprider sig, hallucinationerna har ännu inte slagit igång men syrans effekter är påtagliga, jag börjar svettas kraftigt, mina andetag låter långa, utdragna och liksom "ekar" i bakhuvudet på mig.

~20:30

Vi bestämmer oss för att börja gå tillbaka, vi vet inte vart vi ska gå för att komma tillbaka, så vi går åt det håll som känns rätt. Efter ca 5 minuter hittar vi äntligen stigen igen och sällskapet fylls av ny glädje hallucinationerna har börjat slå och musiken låter trollsk, och man tänker för sig själv vilken fantastisk plats skogen egentligen är, för nu var det ingen vanlig skog längre, nu var vi i djungeln!

Efter en stunds flummande når vi en delning av vägen med två skyltar som det står "Europa" och "Asien" på, vart vi ska gå vet vi inte, men vi väljer att gå till höger, då den vägen lutar neråt och den andre uppåt, neråt är ju som bekant bekvämast att gå! Nu börjar vi närma oss sjön, stigarna kring sjön krälar likt ormar och jag får liksom "zick-zacka" med fötterna för att hinna med stigarnas tokiga rörelser, samtidigt som shponglemusiken gick varm på PSPn, och alla hade tokigt roligt i våran egen djungel

~21:05

Vi har slagit oss ner vid en stor sten, alldeles intill sjön, solen har börjat skymma ordentligt och en dimma har lagt sig över alla näckrosor i vattnet. Det ligger en liten "ö" inuti sjön som ser väldigt tropisk och märklig ut, och helhetsintrycket av våran omgivning är överväldigande. Efter en stunds småpratande kommer vi slutligen fram till att vi befinner oss i Vietkong, och att fiendens skott snart kommer börja avfyras. Grämandes åt att vi inte har några bössor, och ett letande i buskarna efter hjälmar Vi inser att ett försök till att hålla fronten är meningslöst och bestämmer oss för att göra en långsam reträtt mot sjöns andra sida, sagt och gjort.

~21:50

Vi är på väg tillbaka längs en annan väg runt sjön, syran gör promenaden facinerande, trevlig och hejdlöst rolig, vi flummar, pratar och skrattar och jag fattar inte mycket av vad som sägs, men spela roll när man är trippad!
Nu bestämmer sig en av våra vänner för att lämna oss andra, då syran enligt honom inte kommit igång (ska tilläggas att detta var hans första gång på syra). Efter många om och men så lämnar han oss till sist, och vi bestämmer oss för att klättra upp på ett berg som jag nu inte minns vart det låg, hehe.

~22:40

Vi sitter en bit upp på berget, på en parkbänk med bergväggen bakom oss, det är nu ganska mörkt ute och hallucinationer och hörselintryck är ganska så intensiva. Plockar fram lite psykadeliska bilder på PSPn och alla sitter som förhäxade med ögonen blint stirrandes in i skärmens ädla ljus. Bilderna vi tittar på får eget liv, rörelser och nya, dolda saker dyker upp hela tiden. Vi sitter alla och flinar sjukligt åt dessa bilder, som nu fått en helt annan glans och mening, dock gör sig avsaknaden av musik alltför väl påmind, och vi lyckas slutligen slita oss från skärmen och tillbaka till musiken. Samtidigt slår det mig hur lite batteritid det är kvar på den, runt 30 minuter bara nu börjar jag bli lite orolig, hur ska nu detta gå?

Vi bestämmer oss härmed för att äta en lapp till var, jag plockar fram min andra lapp och lägger den på tungan o suger i mig härligheten Tittar upp i himmelen som nu är mörk med en svag purpurlila färg, trädkronorna roterar långsamt i cirklar framför mina ögon med långa, spöklika "skuggor" efter sig i rött, grönt och blått, ungefär som när man stirrar rätt in i rutan på en TV, fräckt! . Tjubangen plockas fram och ytterliggare några bloss röks, hallucinationerna stegras och känslan av spökdjungel är nu kraftig och medryckande, vi bestämmer oss för att resa oss och tappert möta den skruvade världen nedanför berget! Vägen ner ringlar och vänder likt en lian, det känns som om vi liksom hovrar ner för berget och inte klättrar, väl nere på marken tar vi varsin påk och kilar omkring som yra höns bland ormbunkar och träd och skrattar så tårarna sprutar

~23:30

Nu har vi nått fram till porten, och enligt våran syrade logik så borde ju allt bli som innan när vi stiger ut ur porten på den andra, "normala" sidan. Ingen av oss vill därmed igenom och en vild diskussion bryter ut om vem som ska pröva om teorin visar sig stämma, vi prövar med krona och klave, vilket resulterar några försvunna småmynt. Tillslut tar jag förnuftet till fånga och går igenom porten, fast förvissad om att trippen alls inte kommer att sluta, något jag sedan kan vara glad över att jag hade rätt om Någonstans i regionen stöter vi på parkbänkar och en liten damm vid sidan av vägen, här börjar vi hoppa på stenar om sticker upp ur dammen, och massa flum och skratt utbryter då vi försöker välta varann från stenarna, ingen plumsar dock som tur är

Nu, vidare i rask takt mot höjderna, vi känner oss instängda och kvävda inne i skogen och siktar mot stjärnorna, upp på berget med andra ord! Väl däruppe slår vi oss ner och tittar ut över stan, som inte längre är en stad.. alla ni som sett Matrix Revolutions vet vad jag pratar om, det Neo ser när han blir blind i slutet. Ett nätverk av energi, allting pulserar, lever och sprudlar av energi, jag uttrycker mig något om att stället förvandlats till "någon jävla spelhall" I samband med detta dör PSPn och därmed musiken. PANIK! hur ska vi klara oss, och en desperat diskussion bryter ut, samtidigt som mörka krafter i bakhuvudet försöker rycka lugnet ur mig. Efter ett tag inser jag för mig själv att musiken är förlorad och aldrig kommer att återvända, och det finns inget jag kan göra mer än att acceptera faktum och "överleva på något annat sätt" som jag vill minnas att jag beskrev det.

fortsättning.

~00:30

Vi bestämmer oss för att mecka en holk, men då jag vill ha spliff och ingen är i stånd att rulla så tar jag mig an detta uppdrag. Alla ni som försökt rulla trippade vet vad jag menar när jag säger att bara roachet tar en halvtimme, mina kamrater blir mer och mer otåliga och ju mer vi hetsar och flummar, desto svårare har jag att hålla masken och skrattar så hejdlöst att ögonen fylls med tårar efter cirka en timme håller jag i min hand något som skulle kunna liknas vid en spliff, och tillfredsställelsen är stor när det väl är dags att tända, bängheten kryper sig på, effekten boostas än en gång och den andra lappen kickar upp trippen en växel.

Plötsligt händer något mycket oförutsägbart, ett starkt ljussken flammar upp mitt på himmelen. Skenet rör sig sakta närmare och närmare våran plats, och våran första tanke är givetvis "snutfläkten". Förstenade av rädsla stirrar vi in i det kraftiga sken som rör sig närmare oss, i takt med ett förvrängt, vridet ljud som skulle kunna liknas vid en helikopter från helvetet! Väl 30-40 meter ifrån oss hovrar den en stund, och vänder sedan åt höger, samtidigt som en kaskad av rött, blått och grönt börjar lysa skarpt från farkostens underrede, och flyger sedan iväg bort mot en plats längre bort. Det slår oss alla att det vi sett var ett UFO och att detta var kvällens stora höjdpunkt. Jag misstycker i det tysta, lägger mig på berget och tittar upp i himmelen.
Molnen och stjärnorna bildar fantastiskt vackra, kaleidoskopiska mönster i en mix av mörkblå natthimmel och purpurrosa moln upplysta av staden, och jag spenderar säkert en halvtimma bara liggandes, filosofierande och stirrande upp i himlen.

~02:00

Vi har börjat bege oss ner för berget, och slår oss sedan ner i en liten öppen trästuga som står längs vägen från japanska trädgården, här inne är vi samurajer och vi börjar klättra bland takbjälkarna, jag får syn på en stor, hungrig spindel, flippar ur och ramlar handlöst ner i golvet

Vi tänder en holk, diskuterar flummiga ämnen och leker med blixtarna på våra mobiltelefoner, vars ljus nu är oändligt vackert att stirra in i, för o inte tala om fraktalerna på ögonhinnan! Avsaknaden av musik är dock fortfarande stor och utan den känns trippen ganska monoton bitvis Efter en stund rör vi på oss ner i riktning mot stan, vi möter på en rolig bevattnare på vägen som vi leker "inte bli blöt"-leken med efter en stunds lekande tröttnar vi och promenerar ut mot entrén, springer sedan över motorvägen och in i slottskogen. Klockan är nu kvart i 3 och trippen har sakta börjat gå mot sitt slut, men känns fortfarande av tydligt. Vi sätter oss på en parkbänk i slottis, meckar lite pipa och snackar om trippen och det vi upplevt under kvällen, alla är överens om att det varit en lyckad resa

Efter en stund så skiljs vi åt, mina vänner skall till stan och jag ska hem med sista nattbussen, vilket var en av dom fetaste bussresor jag haft garanterat

Väl hemma så efterflummar jag för mig själv, rullar en spliff, tänker, funderar och utvärderar det jag varit med om. En rolig grej som inträffade i skogen ovanför mitt hus när jag satt och blaza var fladdermössen som flög ovanför mig, gissa vilket citat från vilken film som ploppa upp i huvet , väl tillbaka lägger jag mig i sängen, trycker i mig en välbehövlig dos sömnpiller och lyssnar på psytrance tills jag däckar av..

Och där var den lilla resan slut, om du nu orkat läsa hela skiten så är du fanemej uthållig, och det ska du ha en eloge för. Och om du nu gjort det besväret, kommentera gärna texten, ge gärna lite tips och sådant som man kan ta till sig när man trippar nästa gång, för en nästa gång blir det

Nu alla goa flashbackare är det däckdags, holken och sängen väntar

Underbart. Har varit där uppe en gång för länge sedan på en motionsrunda, men när du beskriver området så kan jag se det framför mig i detalj. Lätt det vackraste området i göteborg. Funderade faktiskt på hur många som hade trippat där genom tiderna när jag var där. Min första runda LSD kommer nog att tas där.

Jävligt bra skrivet, mkt underhållande, jag fastnade i texten direkt och fick lov att läsa klart. Låter som en väldigt rolig trip, och du lyckades fånga hela den känslan i din text.

Grym upplevelse! Det är obeskrivligt hur löjligt lekfull och hur kul man kan ha på syra bara man ger sig ut och verkligen gör nåt speciellt av trippne istället för att bara sitta inne i en lägenhet och flumma, Botaniska är givetvis bästa platsen i Göteborg att uppleva trippen på också.

Det lärde jag mig redan i unga år när jag precis börjat röka på då jag och en polare satt vid ett annat välkänt rökarställe då det kom en klassisk gammal flummare som genast började fläkta med armarna och snacka om att vi skulle bege oss till Botaniska för att röka, fanns inget bättre enligt honom.

Klockrent!

Det här var en av de mest underhållande rapporter jag har läst. Scary med helikoptern. Undrar vad den gjorde där (för det var väl ingen hallis eftersom alla såg den?).

Jag gillar verkligen hur du fick mig att liksom känna mig att jag också var i en mörk trollskog när jag läste det. Mycket mystisk och trollish känsla

Otroligt underhållande. Så fort jag började läsa första raden kunde jag inte sluta.

Du har talang, snälla fortsätt skriva rapporter.

tusen tack för alla snälla ord gubbar det värmer att höra, jo trippen var en väldigt lekfull och munter upplevelse i det stora hela, ni kan lita på att jag återkommer med en ny rapport nästa gång jag lägger vantarna på något roligt hallucinogent!

Ah lät mycket trevligt, viste inte att man kunde hänga på botaniska trädgården så länge, är det öppet dygnet runt? Isf ska jag trippa där emd nån gång, hade vart trevligt med lite mer tankar under trippen än bara allt som hände.
Men som sagt skön läsning.

hehe minnas allt det jag tänkte var nog mer eller mindre än omöjlighet men jag håller med, kanske lite mer på det djupmentala planet hade inte skadat, men men, det får bli till nästa gång

och ja, botaniska trädgården har öppet dygnet runt, extra fint på vardagskvällar, då är det sällan mycket folk där, senare på kvällen inte en käft, så man kan flippa loss helt om man vill

En femma till denna mysiga tripprapporten

Vilken härlig resa du verkar ha haft

wow, verkar som att du åkte på en jävla resa
Väldigt bra skriven, det fick mig att bli riktigt sugen på syra.

Har funderat på att ta LSD och dra till Kålmårdens Djurpark. Någon mer som funderat på det eller?