De få gånger jag inte orkar göra något, efter en resa, lång biltur eller något annat jobbigt har jag nästan alltid ett par frysrätter i frysen. Karins lasagne, kalvfärsbiffarna Kitchen Joy thaikuber funkar för mig i stället för ett donkenmål eller turkpizza.
Är ju en smaksak vad man gillar, väldigt sällan jag äter färdigrätter och ännu mer sällan jag äter donken/MAX.
Nu skall vi med detta inlägg spräcka bilden av oss själva som Haute Cuisine Fine Dining finsmakare å konnossörer.
HisStory: Ett par ggr om året när Lidl har kampanj på sina egna frysta rätter så vall färdar vi (tänk som rätt troende till Kabba-helgedomen) till mat-templet på Sibyllegatan snett mittemot T-Östermalmstorgs norra uppgång. En gång gamla C00P Ö-malmtorgs lokaler, där Hansa var Kingen.
Där, ur Lidl's vägg-frysdisk inhandlar vi enbart smaken Cordon Bleu SchnitZel.
Den har en lätt syntetisk men hyggligt fyllig och lätt rund, småsöt smak som vi går igång på till en lätt kyld Chianti.
Tänk, som industrikonditor Hägges smaktillsats-späckade Ambrosiakaka, innan den förbjöds i Sverige. Aficionado-tips: Den säljs ännu av danske Rimi-kedjan i (en gång i historien Sveriges tredje stora stad) Tallinn.
Köper färdigrätter till morsan som hon gör ibland. Vi har prövat oss igenom hela Findus och Dafgårds sortiment. Hon gillar inte thai och likande så sådant har jag inte köpt.
De hon tycker bäst om är Dafgårds Mannerströms serie. Köttbullarna, plommonhjärpar och dansk sjömansbiff. Även Findus rostad kyckling och Dafgårds Kålpudding och Angusbiff går hem.
Findus är annars generellt sämre än Dafgårds.
Men nu är morsan pensionär och har kanske inte samma smak som du.
