Kyrkotonarterna!

en D-dur skala med stor sjua är ju en D-dur skala.. Och är den liten så får man kalla den mixolydisk..

fascinerande..

Har inte riktigt fattat varför det heter kyrkoTONARTER. Det är ju bara skalor?

Kommer väl just från kyrkan och hur dom spelade förr eller?

För att de användes i kyrkomusik innan det fanns instrument i forumet och innan tonaliteten var uppfunnen. Musik baserat på endast kyrkotonarter utan "regelrätta" ackordföljder brukar oftast vara modal = de har ingen tonika utan ett s.k. modus med allt vad det innebär.

Jag gillar inte att använda den metoden som många "nybörjare" (om ni ursäktar) använder: att man utgår från t.ex. C-dur och sedan börjar från de olika skalstegen. Detta må fungera med just vita tangenter, men om jag säger F#-frygisk så innebär det att man först måste ta reda på vilken skala jag skall använda som utgångspunkt och sedan kolla 3:e skalsteget i den osv osv = i en improvisationsituation har det stället man tänkt använda skalan försvunnit för länge sen och bandet kolla på en som att man var född i förrgår.

Istället är det bättre att utgå ifrån DUR och REN MOLL. Dessa är rätt vanligt att man lär sig och de går fortare att relatera ifrån. DÄRIFRÅN höjer/sänker man toner EN HALVTON så att de blir kyrkotonarternas skalor (modala skalor som de även kallas). Dessa skalor är alltså enklast att se som modifierade dur/moll-skalor.

Vi utgår ifrån tonen C.

En C-dur skala innehåller tonerna C D E F G A B
En C-moll skala innehåller tonerna C D Eb F G Ab Bb

Således sätter vi en siffra på varje skalsteg i de båda skalorna:
1 2 3 4 5 6 7 (I C-moll blir tonen C steg 1, D steg 2, Eb steg 3 osv...)

Nu har vi grundmaterialet. Då går vi igenom samtliga av de grundläggande kyrkotonarterna:

Jonisk = Samma som durskalan

Dorisk = MOLLskala med HÖJD 6:a
Då tar vi C-moll skala och kollar: vilket är 6:e skalsteget. Svaret är Ab.
Det innebär att vi höjer detta till A. Således blir en C-DORISK:

C D Eb F G A Bb

Frygisk = MOLLskala med SÄNKT 2:a
Då tar vi C-moll skala och kollar: vilket är 2:a skalsteget. Svaret är D.
Det innebär att vi sänker detta skalsteg till Db. Således blir en C-FRYGISK:

C Db Eb F G Ab Bb

Lydisk = DURskala med HÖJD 4:a
Då tar vi en C-dur skala och kollar: vilken är 4:e skalsteget. Svaret är F.
Det innebär att vi höjer detta skalsteget till F#. Således blir en C-LYDISK:

C D E F# G A B

Nu kan ni väl fylla i hur resten av skalorna ser ut om jag ger er dem:

Mixolydisk = DURskala med SÄNKT 7:a

Eolisk = samma som ren moll

Lokrisk = MOLLskala med SÄNKT 2:a och SÄNKT 5:a

Sen finns det elvatusen modifikationer av dessa skalor som alla tydligen ska ha nått sorts namn, men de går jag inte igenom.

sry menade liten

Jag har nog letat runt på hela nätet efter en bra och utförlig förklaring på vad stegteori och kyrkotonarter innebär. Finns det någon vänlig själ som kan bryta ner det i lättfattade punkter för mig så vore jag väldigt tacksam!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kyrkotonart

Stegteori är bara ett sätt att beskriva ackordföljder som toner i tonartens skala, utan att skriva själva ackorden. Detta underlättar när man ska skriva en låt i flera tonarter då man slipper transponera.

T.ex. den vanliga ackordföljden II-V-I (eller IIm-V7-I som man vanligen brukar skriva) om man spelar i D-dur blir: Em A7 D, eller i G-dur: Am D7 G.

Blir det alltid mollackord, 7-ackord och sen durackord och finns det några regler för det?

Jag har även sett när man skriver ut hela skalan med dur och mollackord blandade. Hur vet jag att jag gör rätt?

Första ackordet i en durtonart är alltid ett maj7, andra är alltid ett moll7, tredje är alltid ett moll7, fjärde ett maj7, femte ett 7, sjätte ett moll7, och det sjunde är alltid ett moll7b5.

Du kan alltid kolla med att göra tersstaplingar(fyrklanger) på varje ton i durskalan om du vill.

*edit* Kyrkotonarterna (jonisk, dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk, eolisk och lokrisk) är de skalor man från från de olika tonerna i skalan, skulle vi kunna säga. I exempelvis C-dur om du skulle gå från D till D så får du en dorisk skala (en mollskala med stor sext). Skulle du gå från E till E skulle du en frygisk skala (en mollskala med liten ters). Förstår du tänket? Allt det där är fortfarande inom C-dur.

Det står faktiskt ganska mycket still fortfarande för jag är lite under tidspress med att lära mig vad det innebär. Jag är med på att man tar tonerna i skalan och sätter in dem med olika ackordsslut men kan man bara köra just det ackordet eller kan man klurar ut en ackordsföljd med hjälp av det ackordet? Kan man få in stegteori när man snackar kyrkotonarter också?

Hur blir det när det är moll istället för dur?

Ni får ursäkta om jag är lite slö i pallet.