Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2006-09-10, 09:44
  #1
Medlem
Soterns avatar
Björn Skifs sa i en intervju för en tid sedan att det var svårt att sjunga de gamla sångerna från trettio och fyrtiotalen på grund av att stroferna var bakvända. Vad menade han med det? Inte talade man väl baklänges förr?
Citera
2006-09-10, 11:18
  #2
Moderator
Pojken med guldbyxornas avatar
Att döma av t.ex. denna artikel tycks det väl närmast handla om "ordvändningar och uttryck som blivit omoderna". Äldre svenska schlager- och låttexter var ju gärna (på gott och ont) mer "litterära" än dagens, och tiden och smaken kan ju ha sprungit ifrån det som då uppfattades som stämningsskapande. I äldre schlager byggde man väl oftare upp en sångtext så att den även skulle kunna läsas, där stroferna liksom i en dikt måste följa på varandra i en viss ordning och där man var tämligen noga med rimmen - även om det som ofta i svenskan innebar att man måste sätta verbet sist, vilket ger en onaturlig ordföljd.

Jämför t.ex. Sven-Olof Sandbergs text till Vintergatan 1928 med Ted Ströms Vintersaga 1984, två texter på ett någotsånär likartat tema (svensk vinter) så ser man en tydlig skillnad: hos Sandberg noggranna rim (med verb i slutställning), allitterationer, komplex meningsbyggnad, en "stämning" som väl idag kanske i alltför hög grad påminner om Disneys tingeling-skimmer; hos Ström assonanser, korta "impressionistiska" intryck, talspråkliga vändningar, och så en kärvare och mer "osentimental" ton förstås.

Citat:
Vintergatan

Stjärnorna glimma i midvinternatt
och som en sagans förtrollande skatt
snön skimrar vit över skogar och fjärd
i en trollbunden sovande värld
och i en gnistrande silvervit skrud
skogarnas granar har klätt sig till brud.
Världen är tyst, den har lagt sig till ro
under stjärnornas tindrande bro.

När Vintergatans stjärnehär
i snön kristaller strör
var liten stjärna är mig kär,
jag vet ej själv varför.

Din vemodsfyllda och tysta prakt
fängslar mig med en sällsam makt
när i en frostig vinternatt
ditt silver stilla du strör.


Vintersaga

En kusttanker som stampar genom drivisen i Kvarken.
Ett träningspass på Ullevi i dis.
En gränsstation i Torneå. En gumma på en spark.
Landsorts fyr när snöstormen drar in.
Tät snö som gloppar i Mariabergets backar.
Hett och svett på Statt i Härnösand.
En tradare i snörök mellan Kiruna och Fjärran.

Det är då som det stora vemodet rullar in.
Och från havet blåser en isande, gråkall vind.

I Malmö vispas dimman av färjornas sirener.
Och på andra sidan sundet börjar världen.
En ensam Volvo sliter i motvinden på Tjörnbron.
Bion i Pajala ger "Den Sista Färden".
Lapplandspilen råmar som ett vilddjur genom natten.
Gårdarna släcker sina ljus.
Ett stormpiskat Marstrand ber sitt Pater Noster
Stockholms city svajar i sitt rus.

Det är då som det stora vemodet rullar in.
Och från havet blåser en isande, gråkall vind.

Tradarfik i Doxa i motorvägens skugga.
En överdos på Skärholmens station.
Insnöade gårdar nånstans på Österlen.
Och fyllan växer till på Mommas krog.
Frusen törst i kön till Stadspuben i Luleå.
Frusna drömmar uti monarkin.
Kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen.
Kärleken går på billigt vin.

Det är då som det stora vemodet rullar in.
Och från havet blåser en isande, gråkall vind.
Citera
2006-09-10, 12:15
  #3
Medlem
Egon3s avatar
Utmärkta exempel, Broder Guldbyx! Bara på en punkt har jag en avvikande åsikt: De hårdrimmade banala schlagertexterna håller sämre för högläsning än Vintersaga, som tål allt ifrån sång, via deklamation, till ren uppläsning.

I mellantiden får man väl säga att lågmärket sattes vid hjärta & smärta respektive kär & schimär ...

Förresten, är det någon som känner till eventuellt samband mellan Ted Ströms Vintersaga och det tunga eposet »Sverige – en vintersaga« av Göran Palm? Stilen är snarlik, även om Göran Palm håller sig strikt till de blanka versreglerna.
Citera
2006-09-10, 14:08
  #4
Medlem
Soterns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pojken med guldbyxorna
Att döma av t.ex. denna artikel tycks det väl närmast handla om "ordvändningar och uttryck som blivit omoderna". Äldre svenska schlager- och låttexter var ju gärna (på gott och ont) mer "litterära" än dagens, och tiden och smaken kan ju ha sprungit ifrån det som då uppfattades som stämningsskapande. I äldre schlager byggde man väl oftare upp en sångtext så att den även skulle kunna läsas, där stroferna liksom i en dikt måste följa på varandra i en viss ordning och där man var tämligen noga med rimmen - även om det som ofta i svenskan innebar att man måste sätta verbet sist, vilket ger en onaturlig ordföljd.

Jämför t.ex. Sven-Olof Sandbergs text till Vintergatan 1928 med Ted Ströms Vintersaga 1984, två texter på ett någotsånär likartat tema (svensk vinter) så ser man en tydlig skillnad: hos Sandberg noggranna rim (med verb i slutställning), allitterationer, komplex meningsbyggnad, en "stämning" som väl idag kanske i alltför hög grad påminner om Disneys tingeling-skimmer; hos Ström assonanser, korta "impressionistiska" intryck, talspråkliga vändningar, och så en kärvare och mer "osentimental" ton förstås.


Ok, tack för ett bra svar.
Citera
2006-09-11, 15:08
  #5
Moderator
Pojken med guldbyxornas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Utmärkta exempel, Broder Guldbyx! Bara på en punkt har jag en avvikande åsikt: De hårdrimmade banala schlagertexterna håller sämre för högläsning än Vintersaga, som tål allt ifrån sång, via deklamation, till ren uppläsning.

Ja, Vintersaga var väl egentligen ett dåligt exempel - fast med "läsning" syftade jag inte enbart på högläsning - men jag frestades och föll för den tematiska likheten. Borde kanske ha hittat ett bättre exempel på att moderna sångtexter väl oftare bygger på en rytmisk fras som upprepas ett antal gånger, medan de äldre diktliknande texterna kunde vara så tunggumpat litterära och "bakvända" till konstruktionen att de innehöll strofer som

Att en bild du i hjärtat gömmer
om vilken jämt du drömmer
i dina ögon jag ser.




Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Förresten, är det någon som känner till eventuellt samband mellan Ted Ströms Vintersaga och det tunga eposet »Sverige – en vintersaga« av Göran Palm? Stilen är snarlik, även om Göran Palm håller sig strikt till de blanka versreglerna.

Första delen av Palms vintersaga kom väl just 1984 men där ansluter han ju uttryckligen till Heine och de tyska skalder som "med mord i blicken och på rimmad vers" skrev vintersagor om sitt hemland. Du har rätt i att det finns likheter med Ström som kanske inspirerats åtminstone till titeln av Palms bok (det omvända får man väl utesluta, med tanke på respektive produktionstid), men även skillnader: Ström nöjer sig ju med att lista ett antal vinterscener medan Palm personligen är påtagligt närvarande i sin text, kommenterar, analyserar och "förklarar" det han ser. I det avseendet får man väl anta att t.ex. Mikael Wiehe skulle ha gjort en mer Palm-trogen text om han skrivit en Vintersaga-sång, med tydliga förklaringar av allt som sker.
Citera
2006-09-22, 23:16
  #6
Medlem
mankish01s avatar
Vintergatan

Hej!

Min farfar var väldigt duktig på att sjunga och en av de sånger han ofta brukade sjunga var "Vintergatan"..
Jag skulle vilja ha sångtexten till samtliga verser i den sången.. hoppas att någon har lust att hjälpa mig!

Tack på förhand!
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback