Citat:
Blir för mig uppenbart att.du inte vet varför ärenden läggs ner.
Anmälan görs för sent. Vi talar om månader ibland år. Och går därför inte att utreda tillräckligt väl för att kunna ta till domstol
Målsäganden samarbetar inte genom hela utredningen. Sker i ca 35 procent av alla fall.
Ca 10 procent hoppar av helt.
En stor del av anmälningarna är irrelevanta.
Dvs att någon som är psykiskt sjuk och är känd för art komma med anmälningar som inte hänt. Ca 5,5 procent av anmälningarna.
Sen har vi ca 5 procent där någon annan har anmält. Och har missförstått.
Sen har vi ca 1,5 procent där målsäganden har däckat . Ca 4 procent då det troligtvis inte har hänt.
Ca 3 procent där anmälaren trott att en våldtäkt har skett som troligtvis inte har skett.
5 procent där det finns stark mortbevisning.
Innan samtyckeslagen lades ca 50 procent ner då det inte höll någon kvalitet att tals om
Men för den som anmäler I tid. Samarbetar hela vägen genom utredningen och verkar hyfsat trovärdig. Har delat sin berättelse med anhöriga.
Och har haft sex med personen.
Då hamnar en i en minoritet av ärenden. Som har hög möjlighet att hamna i domstol. Och har hög möjlighet att få en man dömd.
Samma beviskrav som får 18 procent dömda för olaga hot räcker att få 90 procent dömda för våldtäkt. Och det var innan samtyckeslagen vilket har resulterat i en 77 procentig höjning av antalet dömda.
Anmälan görs för sent. Vi talar om månader ibland år. Och går därför inte att utreda tillräckligt väl för att kunna ta till domstol
Målsäganden samarbetar inte genom hela utredningen. Sker i ca 35 procent av alla fall.
Ca 10 procent hoppar av helt.
En stor del av anmälningarna är irrelevanta.
Dvs att någon som är psykiskt sjuk och är känd för art komma med anmälningar som inte hänt. Ca 5,5 procent av anmälningarna.
Sen har vi ca 5 procent där någon annan har anmält. Och har missförstått.
Sen har vi ca 1,5 procent där målsäganden har däckat . Ca 4 procent då det troligtvis inte har hänt.
Ca 3 procent där anmälaren trott att en våldtäkt har skett som troligtvis inte har skett.
5 procent där det finns stark mortbevisning.
Innan samtyckeslagen lades ca 50 procent ner då det inte höll någon kvalitet att tals om
Men för den som anmäler I tid. Samarbetar hela vägen genom utredningen och verkar hyfsat trovärdig. Har delat sin berättelse med anhöriga.
Och har haft sex med personen.
Då hamnar en i en minoritet av ärenden. Som har hög möjlighet att hamna i domstol. Och har hög möjlighet att få en man dömd.
Samma beviskrav som får 18 procent dömda för olaga hot räcker att få 90 procent dömda för våldtäkt. Och det var innan samtyckeslagen vilket har resulterat i en 77 procentig höjning av antalet dömda.
Det där är inte en juridisk analys. Det är ren fundamentalist incel-retorik.Mönstret är välkänt från de miljöerna,
utgångspunkten är att anmälningar ska misstros, att kvinnor överdriver och att rättssystemet driver någon form av agenda.
Sedan letar man siffror – gärna utan källor – som ska få den världsbilden att se faktabaserad ut.
Problemet är att de procentsatser du räknar upp inte finns i någon officiell statistik från Brå, Polisen eller Åklagarmyndigheten.
De cirkulerar däremot flitigt i just de nätmiljöer där misstänkliggörande av anmälningar är norm som här tex.
Kärnfelet i resonemanget är också fundamentalt.
Ett nedlagt ärende betyder inte att inget har hänt.
Det betyder att det inte gick att bevisa.
Att tolka bevissvårigheter som att anmälningar saknar grund är incel ideologi.
När man dessutom påstår att det är “lätt att få någon dömd för våldtäkt” hamnar man i direkt konflikt med både rättspraxis och faktisk statistik.
Den typen av världsbild säger betydligt mer om den nätkultur den kommer ifrån än om hur rättssystemet faktiskt fungerar.
