Citat:
Ursprungligen postat av
PR400
Det är ett resonemang som blivit allt vanligare i vissa nätmiljöer: utgångspunkten är att anmälningar i grunden ska misstros och att frånvaro av fällande dom tolkas som att inget brott har begåtts.
Problemet är att det inte är en juridisk analys utan en ideologisk utgångspunkt , incel.
Rättssystemet är byggt för att hellre fria än fälla, vilket innebär att många fall där något faktiskt har hänt aldrig leder till fällande dom.
Att tolka det som att anmälningarna saknar grund är därför inte en slutsats från fakta, utan ett perspektivval utifrån incel-miljön.
Påståendet att det krävs “lite bevisning” för fällande dom går dessutom rakt emot verkligheten.
Om beviskraven vore låga skulle andelen fällande domar vara betydligt högre än den är.
Det som blir tydligt är ett återkommande tankemönster där fokus konsekvent flyttas från brottets svårbevisade natur till en berättelse om att anmälningar i huvudsak är obefogade och att systemet i grunden överdriver problemet.
Den världsbilden säger mindre om rättssystemet och mer om en nätkultur där misstro mot kvinnor och anmälningar är utgångspunkten.
Och när slutsatsen alltid är att problemet är överdrivet oavsett vad statistiken faktiskt visar då är det inte längre en analys av verkligheten.
Då är det en berättelse man har bestämt sig för att tro på.
Minderåriga som inte kan säga ifrån, överdrivet de har godkänt övergreppen, kvinnor som blir utsatta, överdrivet, varför slogs de inte.
Sjuka uppfattningar som tolereras och uppmuntras i vissa nätverksmiljöer.
Blir för mig uppenbart att.du inte vet varför ärenden läggs ner.
Anmälan görs för sent. Vi talar om månader ibland år. Och går därför inte att utreda tillräckligt väl för att kunna ta till domstol
Målsäganden samarbetar inte genom hela utredningen. Sker i ca 35 procent av alla fall.
Ca 10 procent hoppar av helt.
En stor del av anmälningarna är irrelevanta.
Dvs att någon som är psykiskt sjuk och är känd för art komma med anmälningar som inte hänt. Ca 5,5 procent av anmälningarna.
Sen har vi ca 5 procent där någon annan har anmält. Och har missförstått.
Sen har vi ca 1,5 procent där målsäganden har däckat . Ca 4 procent då det troligtvis inte har hänt.
Ca 3 procent där anmälaren trott att en våldtäkt har skett som troligtvis inte har skett.
5 procent där det finns stark mortbevisning.
Innan samtyckeslagen lades ca 50 procent ner då det inte höll någon kvalitet att tals om
Men för den som anmäler I tid. Samarbetar hela vägen genom utredningen och verkar hyfsat trovärdig. Har delat sin berättelse med anhöriga.
Och har haft sex med personen.
Då hamnar en i en minoritet av ärenden. Som har hög möjlighet att hamna i domstol. Och har hög möjlighet att få en man dömd.
Samma beviskrav som får 18 procent dömda för olaga hot räcker att få 90 procent dömda för våldtäkt. Och det var innan samtyckeslagen vilket har resulterat i en 77 procentig höjning av antalet dömda.
