Så har det hänt igen: Jag vill ligga mer än min flickvän. Tar det slut nu?

Lång historia kort.
Jag och min flickvän/särbo bor i olika städer och ses varannan helg. Vi har varit tillsammans i 7 år. Relationen fungerar helt fantastiskt och jag vill påstå att vi båda är mycket nöjda. Eftersom att vi inte har barn, huslån eller annat som "binder" ihop oss så bygger hela relationen på att vi älskar varandra.

Efter 7 år så har vi nu hamnat i att jag fortfarande är otroligt attraherad av min flickvän och gärna har sex när vi ses. Hon har å sin sida vill inte ha sex lika ofta. För henne räcker ca två gånger per helg. Jag vill mycket mer.
Det finns två problem.

1) Jag har varit med om den här situationen flera gånger tidigare i livet: min flickvän trivs jättebra i förhållandet eftersom att jag är väldigt omhändertagande och bekräftande. Med tiden minskar flickvännens intresse för sex.

2) Jag upplever obalans i förhållandet. Det vill säga: jag tycker om att skämma bort och ta hand om min flickvän på olika sätt. Hon uppskattar det mycket. För mig är fysisk närhet/sex viktigt (kanske bekräftelse?). Nu är hon tydlig med att hon tänder på mig men inte är intresserad av mer än max 2 ggr per helg. Det får mig att känna mig som en betacuck - jag gör allt jag kan för henne, men mina behov är inte lika intressanta. Ska jag gå omkring och hoppas på att hon "hamnar i stämning" och ger mig lite ?

Jag har (givetvis) diskuterat detta med henne och hon menar att hon tänder på mig men känner sig "trött och sliten".

Mina frågor:
1) Andra som haft liknande svårigheter i en relation ? - Hur agerade du? . Tog det slut ?

2) Hur ska jag förhålla mig !? Ska jag fortsätta att tillgodose hennes olika behov och ställa upp maximalt på alla sätt, men bara acceptera att jag inte får det som jag behöver/önskar?

3) Någon som har testat att fortsätta i en relation med liknande problem, dvs växlat ned. Accepterat ett svalnande sexliv. Vad hände med relationen då ?

Om nu någon tror att hon har en annan så VET jag med säkerhet att hon inte har det (tyvärr- då hade det varit enkelt).
Jag vill för egen del verkligen inte ha någon annan på sidan av -och det skulle hon aldrig acceptera.

Tacksam för era tankar.

/elementsx1

Men hörrö du betacucken, kan du inte sluta göra allt du kan för henne då?

Vad exakt är det du gör för henne?

Du får väl välja: acceptera hennes regler, eller göra slut. Eller börja bete dig som en riktig man, så hon tigger dig om att knulla, det är så riktiga män gör.

Du alltså, det beror på var kvinnan är i cykeln och allt sådant också, deras sexualorgan är komplicerade med tanke på att de kan skapa liv, mannen är betydligt mer okomplicerad. Hur vore det om du försöker få bekräftelse på andra sätt än sex då och varför behöver du så mycket?

Bakom ett stort bekräftelsebehov, ligger en osäkerhet. Om du reder ut den, borde du inte vara i ett så stort behov av bekräftelse. Där hade jag börjat.

Klart att jag kan sluta göra allt för henne. Men jag gillar att ta hand om min tjej. Och ja- jag kan göra slut. Men vi har det superbra tillsammans utöver "problemet"

Ingen pallar med att bo i varsin stad så många år.
Att ni hållit som par är ett under.
Ses varannan helg som på schema. Vem gör ens så under sju år

Hon har garanterat inget intresse för dig.

Jag vet (säklart) att det finns saker som påverkar hennes lust. Men det här är en tydlig trend över ett halvår eller mer. Och jag känner ju igen det! Tjejen blir trygg, nöjd - och bekväm !
Låter kanske konstigt, men jag behöver inte så mycket bekräftelse i övrigt. Det får jag av vänner, familje, arbete osv.
Jag vill ha sex i en relation. Det är viktigt för mig. Hur förhålla sig till att just det behovet ser olika ut? Är ju inte riktigt som behovet att städa mycket/lite - eller hur?

Vad är en riktig man i ditt tänkande, att man hotar att mörda någon eller att man också kan välja på att bli knullad?

Som svar på tråden, ja, det blir så med tiden, man får se till att fokusera på knulleriet. Tyvärr blir det lätt så att man med tiden mest blir en vän, och där finns det en hel del för många av oss att fundera över.

För man tror ju aldrig att man själv har blivit en sämre älskare, även om det är så, genom att man tar saker för givet.

Bo i olika städer: Det fungerar för oss. Vi är båda nöjda med det. Hon har inte tappat intresset. Hon vill inte flytta ihop. Hon vill bara att vi inte har sex så ofta när vi ses.

Ni är särbo.
Ni har varit ihop i sju år.
Du är hennes lilla betjänt och gör allt för/åt henne.
Nu har sexet blivit allt sämre, då hon inte är lika intresserad.

Sätter en krona på att hon får penis av någon annan när ni inte ses

Någon som kan svara på frågorna ?

1) Andra som haft liknande svårigheter i en relation ? - Hur agerade du? . Tog det slut ?

2) Hur ska jag förhålla mig !? Ska jag fortsätta att tillgodose hennes olika behov och ställa upp maximalt på alla sätt, men bara acceptera att jag inte får det som jag behöver/önskar?

3) Någon som har testat att fortsätta i en relation med liknande problem, dvs växlat ned. Accepterat ett svalnande sexliv. Vad hände med relationen då ?

Sex av någon annan- I wish. Men nej. Hon är kär i mig. Hon är bara "bekväm" och orkar inte.

Du får väl se till att hon är nöjd med sexet.
Har fan aldrig varit med om att en tjej har nobbat sex