Varför förtydligar killar att de "träffar en tjejkompis"?

Beteendet i scenen nedan är något jag observerat hos flera av mina manliga, men inga av mina kvinnliga, vänner. För ytterligare kontext tillhör samtliga vänner en vit medelklass och är i ca 30-40-årsåldern.

Jag och en vän träffas. Vännens telefon ringer:

- Hej!
- [Den som ringde säger något]
- Jomen det är bra! Men du, jag är ute och träffar en tjejkompis, är det lugnt om jag ringer dig lite senare?

Ordet jag hänger upp mig på här är "tjejkompis". Varför är det i den här situationen relevant att förtydliga sin väns kön, istället för att bara säga "jag är ute och träffar en kompis"? Vad fyller beteendet för social eller annan funktion?

Det här är som sagt något som återkommer hos majoriteten av mina manliga vänner. Hos kvinnliga vänner kan jag på sin höjd komma på en person som skulle förtydliga att hon träffat en killkompis, men knappt ens det. Det verkar inte vara något som killarna själva alls reflekterar över att de gör.

Många tjejer säger likadant om både tjejer och killar.

Killar hänger i gäng, därför förtydligar man att det är en tjejkompis.

Både män och kvinnor säger såhär, förstår inte TS.

Frågan är väl varför TS och dennes vänner överhuvudtaget fortfarande använder ordet tjej eller kille, det gör man inte om man är 40 år gammal.

Kan vara att de har lite rå humor, de vet att fruntimmer kan spåra ur av ett skämt så bra att nämna det så den i andra ändan vet.

Gör de? Det har jag varken observerat eller gjort. Kan det möjligen vara så att du har dragit en alltför långtgående slutsats av egna observationer?

En mer rimlig frågeställning vore; ”varför tror ni att mina kompisar förtydligar att de "träffar en tjejkompis"?”. Och ännu mer rimligt vore att du helt enkelt frågar dina kompisar istället för att fråga folk som inte känner dina kompisar om vad de tror.

Både män och kvinnor i min bekantskap säger så. Alltså kommenterar vilket kön det är på kompisen, dvs om det är en kompis av motsatt kön.

Orsaken till att jag sagt det genom åren, är för att undvika diskussioner om vad det är för sorts relation. Alltså ifall det framkommer senare att det var en kille som var kompisen eller om en annan kompis ser oss, så vill jag slippa diskussioner om det är nåt på gång mellan oss. Eller om det kan bli nåt. Jag vill bara umgås. Jag har aldrig kramats länge med, hånglat med, haft sex med eller blivit ihop med en killkompis. Så jag fattar inte varför somliga ska hålla på och antyda att det är nåt på gång. Jag har inte heller tagit tillbaka en gammal kärlek, så jag kan umgås med ex utan att det ska behöva antydas om att vi är på väg att bli ihop igen. Dessutom dricker jag inte alkohol, så jag har koll på vad jag gör.

Det är nämligen svårt för somliga att tro att män och kvinnor kan vara vänner, för om de själva är i enrum med nån kompis av motsatt kön måste de uppenbarligen automatiskt börja hångla och knulla med personen oavsett om de attraheras eller ej, för kvinnor och män verkar enligt dem själva tydligen inte kunna umgås utan att tafsa på varandra. Jag tycker det säger mer om hur de själva resonerar.

Har skällt ut några genom åren för att de antytt och förmodligen skvallrat om mig och mina killkompisar. Jag har en killkompis som jag haft längre än somliga här har levt. Han ser väldigt bra ut. Glad och positiv. Rolig. Kvinnor vill ha honom i sängen. Och män vill ha honom som vän. Men det har aldrig funnit en sexuell laddning mellan oss hur konstigt det än kan vara för andra. Vi har sovit i samma säng då vi båda varit singlar utan att röra vid varandra. Rest tillsammans. Vi har öppet pratat med varandra om våra känslor. Och ingen av oss har velat, trots att alla tycker vi ska. För mig känns han mer som en bror. Det känns fel. Ni som vet ni vet.

Andra personer, hur bra de än är annars på att vara vänner, har en förmåga att vilja para ihop andra i sitt huvudet. Har nåt behov av att trycka in alla i förhållanden oavsett om de vill vara i ett förhållande eller ej. Likaså komma med antydningar om att det är dags att skaffa barn. Antingen är de så lyckliga i sitt förhållande att de vill att alla andra ska få ha det så. Alternativt tror att alla vill ha det så. Eller så har de så stora problem i sitt eget förhållande att det är lättare att lägga sig i andra liv än ta tag i sitt eget.

Väldigt sällan det görs, men det kan finnas ett antal anledningar att förtydliga kompisens kön om vederbörande är av motsatt kön.

Allt ifrån stolthet, till transparensens, eller att man vill bli lämnad i fred.

Jag använder begreppet "tjejkompis" av två skäl

* att vara tydlig mot tjejkompisen vad jag har för ambition med relationen. Det har hänt lite för ofta att kvinnor i min omgivning antagit att jag vill leva lycklig i alla mina dagar tillsammans med dem.

* när jag vill berätta för en av mina kompisar (alltså män) att hon vad mig beträffar är ledig.

För om man bara säger kompis och sen har någon sett oss två tillsammans så går skvallret och flickvännen får höra att jag har varit ute med en tjej. Då undrar hon varför jag undanhöll att det var en tjej och blir misstänksam på om jag försökte dölja det för att vi har en annan typ av relation.

Jag kan säkert ha tolkat det som att det är något mer generaliserat än vad det faktiskt är. Det är dock något jag lagt märke till i flera (åtminstone 4) separata vänkretsar så pass ofta att jag till slut börjat reagera på det och börjat anta att det är något allmänt bland svenska män i 30-40-årsåldern.

Och självklart har jag redan frågat mina kompisar. De tittar bara oförstående på mig och säger något i stil med "gör jag? det har jag inte tänkt på" innan de återupptar det tidigare samtalsämnet, vilket i stunden brukar intressera mig klart mer än att fortsätta fråga om deras anledningar till det där förtydligandet.