Adhd-medicin till barn i mellanstadieålder

Jag skulle gärna ta del av er som har erfarenhet av att ge adhd-medicin till era barn i mellanstadieålder eller yngre med adhd-diagnos.

Jag har själv känt ett starkt motstånd till medicinering men har senare läst om hur det kan hjälpa utvecklingen av hjärnan och därmed resten av livet, när rätt medicin ges i barndomen.

Hur har det funkat för er kortsiktigt och långsiktigt? Har medicinen underlättat vardagen?
Tacktack.

Jag känner en familj som gått i åratal och väntat på att få hjälp med en flicka som har ADHD. När hon sen fick sin medicin så förändrades livet för familjen från upp-å-ner till en flicka som började utvecklas i skolan och tyckte det var roligt.

Jag sa att det låter som ett mirakel och frågade vad det finns för nackdelar med medicinen. Något de skulle kolla på men jag har inte hört något.

Varför har du känt ett motstånd för medicinering för?

Det är väl jättebra om man tycker det är sunt att små barn petar i sig beroendeframkallande piller innehållandes amfetamin om vill ha en framtida missbrukare, släng på några diagnoser så barnet lär sig att allt dåligt beteende kan ursäktas med diagnosen så har du en framtida god och trevlig samhällsmedborgare!

Har inte barn själv med ADHD. Men har familj och bekanta som har det. Måste säga att om medicineringen är av rätt typ och i rätt dos hjälper den både barnet och familjen och underlättar även tiden i skolan. Barnen blir lugnare och kan koncentrera sig mer och får inte alls lika många plötsliga idéer/impulser med mera. Man märker skillnaden om man av någon anledning hoppat över en enda dos faktiskt. Då blir barnet hyperaktivt, okoncentrerat, tappar impulskontrollen och lyssnar inte på någon annan än sig själv och sina idéer och impulser. Medicinering underlättar både för barnet och för omgivningen.

Sen finns det väl andra saker än medicinering man kan göra för ett barn som har ADHD. Men det är ju bara saker som hjälper just för stunden och det fungerar inte speciellt länge. Det är ju mest saker som avledning.

Edit: Just det, hur det har fungerat långsiktigt... Det kan ju ta ett tag att hitta rätt sort och dos med medicinering. Men vad jag sett av de barn i min närhet med ADHD har de som blivit vuxna kunnat dra ner väsentligt på doserna eller slutat helt med läkemedel. Men då har de fått sina diagnoser och börjat med läkemedel rätt tidigt i livet också, redan före mellanstadietiden...

Det är väl också narkotika de ger till barn? Inget man vill stoppa i ett barn

Jo det vill man om det är i rätt dos, rätt narkotika. Alltså rätt avvägt för att lösa ett problematiskt medicinskt tillstånd så att det blir bra.

Då vill man ge det för att det är rätt att ge det. Så enkelt är det.

Minns ett riktigt störigt djävla damp-barn i mellanstadiet, honom kunde de nästan ha i möblerade rum efter att han fick medicin

Så ja, skönt för alla inblandade, det blev nog folk av honom också till slut.

Bortse från barnlösa med för mycket fritid som gapar om knark. De kan titta in på BUP-akuten någon natt och få perspektiv på hur dåligt ett barn kan må.

Medicinera har baksidor, insättning krävande på barn och oro om långsiktiga effekter kommer du få leva med. Du säkert vet riskerna med obehandlad ADHD och lovar att de tankarna kommer hålla dig vaken mer än beslutet om medicin var rätt. Ta emot all hjälp du kan få inklusive medicin.

En medicinering kan starta rätt odramatiskt när upptäcks innan helvetet brakar lös. Det är betydligt värre när saker kokat över och skall göras på en deprimerad hemmasittare med självskadebeteende. Överdriver lite men spannet är stort och sistnämnda gruppen tragiskt stor.

Kan möjligen tänka mig att det kan vara hälsosamt för de allra värsta typ fem procenten av dampskallarna. Allt annat är säljsnack av läkemedelsföretagen. ADHD-medicin har massvis med biverkningar som inte visar sig förrän efter flera år i värsta fall. Nervskador.

Själv ångrar jag att jag började äta adhd-medicin innan jag hade testat att gå och lägga mig tidigt på kvällarna, och slutat med socker/alkohol/koffein.

Ja, de som har mild ADHD ska naturligtvis kanske inte ha läkemedel, utan mildra symtomen på andra sätt. Är ju annat med de som har medelsvår till svår ADHD, som inte kan klara sin vardag alls och som har det svårt själva och där även andra blir mycket påverkade av det. Går det inte att mildra och avleda utan läkemedel när det handlar om svårare ADHD är läkemedelsbehandling befogat.

Att socker och alkohol och koffein ska undvikas verkar inte informeras om till alla med ADHD. Det är väl en personlig betraktelse, men jag upplever att många med ADHD stoppar i sig mängder med socker och koffein i både godis och cola. Och föräldrarna säger ingenting. Verkar som att de är helt ovetandes om att barnen inte ska ha sånt när man bokstavligen ser hur många trycker i sig mängder av det. Kan det ha att göra med att man (vården+läkemedelsföretagen) hellre propagerar för att barnen ska ha mer läkemedel?

Om du inte pysslade med socker/alkohol/koffein i mellanstadiet kanske det är av mindre nytta för TS

Generellt många i tråden som verkar mer intresserade att skriva av sig än svara på ämnet. Tror jag som fullt frisk skall hoppa in Och tycka till i trådar om diabetes och cancer.

Tänker tillbaka lite på egen barndom. Man fick ju aldrig veta vad klasskamrater hade för diagnoser, inte säker på att benämningarna fanns ännu. I allmänhet sa man bara att de hade damp... Inte heller var det väl tal om läkemedel. Blev barnet för störigt och inte klarade av att vara i en vanlig klass blev det ju obsklass/särklass/särskola. Idag ska i princip alla barn gå i vanlig klass och är rätt säker på att de flesta med diagnoser får läkemedel. Tror att barnen idag i vanlig klass och med läkemedel klarar sig bättre i nuet och i framtiden som vuxna än vad barn förr gjorde och hur de klarar vardagen idag som vuxna. De flesta som hade en märkbar "diagnos" som barn har som vuxna varken haft några långvariga och riktiga relationer eller vanliga arbeten. Tror absolut att sånt kan motverkas med både läkemedel och andra metoder för att mildra symtomen och att personerna utvecklas lättare än utan läkemedel och andra metoder.