1 av 3 unga kvinnor vill bli försörjda

Hur ska vi ha det egentligen? Helt otroligt att vi har lyckats skapa en frizon där man både kan ha kakan och äta den och sen ändå försvara det som jämnställdhet.

"Offended by everything, ashamed of nothing, entitled to everything, and contributing nothing."

https://tv.aftonbladet.se/video/392243/en-av-tre-vill-leva-pa-sin-partner-lite-trevligt

Både andelen moderna feminister som triggar igång på skitsaker och gråter krokodiltårar och andelen "soft girls" är inget annat än grotesk överdrivna medieprodukter. Inkluderat den här medvetslösa rapporteringen av kloaken Aftonbladet

När ska detta sjunka in ? Trender kommer och dör. Modern retarderat mediefeminism har aldrig varit på riktigt . De har aldrig funnits några principer , endast clickbait av kvinnor som gillar att läsa om andra kvinnor som gråter ut i sina spalter angående skitsaker de hittat på är triggande som "feminist" . Allt är påhittat
Inklusive motreaktioner som Andrew Tate m.fl. ALLT är total fejk- Feminism, maskulinism , all jävla drama kring det . Total jävla påhitt.
Även alla kotletthjärnor som följer debatten och identifierar sig personligen med mediefeminism och maskulinism - Är svaga, vilsna principlösa människor som ramlat in i den eviga fällan av tribalism . Er ska man hålla på avstånd.

Idiot-tjejer som sätter sig själva i den situationen är idioter. Det är bara fluffigt och kul sålänge relationen funkar. Så jävla märkligt att det är totalt ute att lyssna till äldre generationer som redan uppfunnit hjulet flera gånger om.

Jag skulle killgissa att andelen unga män som vill bli försörjda är minst lika hög. Nu har jag inte sett videon, eftersom jag inte vill klicka på länken, men jag skulle också vilja bli försörjd av min partner om det gick. Jag behöver inte jobba eller tjäna mer än min partner för att vara trygg i min manlighet.

Vad är det som ska diskuteras?

Självklart vill alla bli försörjda. Även jag. Det som ska diskuteras är som jag skrev.. att vilja ha jämställdhet på precis allt men sen ändå utnyttja "Feminismen" som en ursäkt för att inte få jämnställdheten till 50%

Kolla Ukraina, många ukrainska kvinnor var för feminism och "Jämnställdhet" sen slog kriget till och nu festar dom i Prag och Berlin medans majoriteten i Ukrainas Arme består av män.

Så det som ska diskuteras är väl precis som trådstarten egentligen låter som? Märker jag får mycket mothugg. Absolut vilja bli försörjd av sin partner, men att sen komma och kräva jämnställdhet är en annan sak. Vi män kräver inte samma sorts jämnställdhet och vi hade gärna blivit försörjda av våra kvinnor.

Finns ett talesätt.

"Modern women want the authority of a man, the advantages of a woman, and the accountability of a child"

Män har en biologisk mekanism som fungerar som så att han vill försörja och om han gör det så mår han bra. Om mannen inte försörjer så kommer han drabbas av "depression" som egentligen beror på att han inte har ett syfte. Män är myror. Män arbetar och försörjer och tar omhand, och det kostar mannen ingenting utan tvärtom så gynnar det honom om han känner uppskattning. En vacker cirkel som har tagit oss ända hit, som uppenbarligen kliver några losers på tårna, men som kommer finnas kvar för evigt. Maskulinitet.

Pendeln svänger. Till varje kraft finns alltid en motkraft.

Vi har högerideal i världen vilket påverkar. Det är med andra prd konservativa ideal som är på nodet nu.

*Jämställdhet stavas så.

Jämställdhet är helt självklar, jag och min fru är jämställda eftersom vi är jämbördiga parter i vårt förhållande. Det innebär inte att vi tjänar lika eller delar på varje uppgift enligt millimeterrättvisa, utan att våra respektive åsikter väger lika tungt och att våra beslut är gemensamma.

För mig är vissa frågor viktigare än andra och min fru kanske har andra prioriteringar, så vi väger in olika mycket i olika beslut. Jag har inga behov av att bestämma saker som jag inte bryr mig om, och det är samma för min fru. Om vi har olika åsikt i ett ämne vi båda tycker är mycket viktigt, så resonerar vi och kommer till ett gemensamt beslut.

Vissa saker gör jag helt på egen hand (mina egna hobbies/vänner/inköp/annat) liksom min fru sköter sina. Vissa saker är det bara jag som styr, andra är det min bry som tar hand om. Detta enligt en uppdelning som har fallit sig naturlig över våra år tillsammans.

Jag tjänar mer än min fru, så jag försörjer oss i högre utsträckning än vd min fru gör. Men den obalansen har ingen inverkan på vem som bestämmer vad - vi är två vuxna människor, så vi pratar om hur vi vill göra saker.

Så vad menar du för sorts jämställdhet, som inte kan appliceras om det finns en ekonomisk obalans? Menar du att man måste tjäna på öret lika mycket för att kunna lyssna på varandra?

Vilket dravel! Den ”man” som måste försätta sin partner i en ekonomiskt beroendeställning för att må bra är inte en man utan en liten osäker pojke. Den ”man” som inte kan se ett eget syfte utanför det ekonomiska är ingen man.

Vad är ni för jäkla veka snöflingor egentligen, som måste bygga upp något slags maktstruktur för att inte bli deprimerade? Har ni inget annat egenvärde än er lön?

Du förbiser det faktum att 2 av 3 unga kvinnor 18-29 år vill bli ekonomiskt självständiga. Faktiskt dubbelt så många som de som drömmer om att bli försörjda av sin partner.

Här ägnar du dig åt klassisk informationsspridning eller enkelsidig argumentation. Du framhäver en viss del av en statistik för att stötta ett argument, samtidigt som du medvetet utelämnar den motstående informationen. Det du gör är att skapa en vinklad bild av verkligheten.

I ditt fall fokuserar du på ”1 av 3 kvinnor mellan 18 och 29 år” för att förstärka den antifeministiska idén att traditionella könsroller är eftertraktade, samtidigt som du ignorerar att den dubbelt så stora gruppen (”2 av 3 kvinnor mellan 18 och 29 år” vill vara ekonomiskt självständiga. Du hade fått en mer nyanserad bild om du hade tagit med bägge grupperna i beaktande.