44årig supercharmig Toyota Landcruiser, åldrats vackert, men vågar jag köpa den!!??

Ja, som rubriken lyder!

Vilka är dom främsta riskerna?
Jag som inte "skruvar" så värst mycket själv.
Vilken verkstad tar emot en sådan här?
Får dom tag i delar?
Saltar bärgaren sin avgift när han serverade en dylik?
Eller är det en "oförstörbar evighetsmaskin"?

ps tanken är att ha den som rolig "extrabil"

Vad tros? Någon som vill reflektera? mvh

https://www.retrade.eu/sv/aitem/542866/Veteranbil_TOYOTA_LAND-CRUISER_BJ_45_PICKUP_-1981_Svensks%C3%A5ld

Det står ”RETARD” på den för att locka till sig en sån som kan tänkas köpa skrotbilen.

7,5% i auktionsavgift, ovanpå priset.

hehe....

oj bra, tack, det hade jag missat.
Ja, värt ta med i kalkylen!

tror den rostar rätt bra

Plus moms.

Den har ju klarat 44 år!
Till skillnad från många av tex dagens kinavolvos som har gravrost efter ca 6 år enligt initierade källor!

Först och främst så måste man ha någonstans att mecka. Finns det? Samt kunna lite om bilar.

annars går den nog att laga in absurdum.

Nu har den disel. Är det bra?

Det däremot.säger man från auktionsförrättaren stt den ska vara fri ifrån!

Du menar att det går att hålla liv i den länge?
Ja det tror jag det gör.

Såklart är det ett plus att det är en diesel!

Knäckfrågan är väl om japanerna har delar kvar till den, som dom är redo att sälja för ickeastronomiska summor...