Vad har du för syn på LO/andra facken?

Jag undrar vad du har för syn på LO facken eller andra typer av fack?

Jag får en känsla att dom som jobbar på facken är anställda som inte vill jobba riktigt. Dom är typen som vill vara chef men har arbetarbakgrund och därmed passade inte in bland cheferna.

En kille på min avdelning gick över till att få lön från facket. Han var ganska kass på det han gjorde. Istället går han idag bara omkring och tillkallar folk till fackligt möte och bestämmer om vem som ska ha rätten att få göra si och så. Sätter hänglås på skåp osv.

Själv planerar jag på gå ur facket. Jag har dock inte vågat riktigt för att man vet aldrig vad facket kan hitta på för sattyg för icke fackligt anslutna. Ogillar ordet "fackligt ansluten", som det skulle vara ett skydd.

Jag har aldrig haft problem med arbetsgivare. Så jag ser inte vad facken ska vara bra till. Företagen måste följa lagen. Så är det bara.

Vi har också gamla seniorer på facket som bara lever i en förfluten tid. Medelåldern är ca 55 år. Det dom gör är att bara prata administration och budget. Sist jag var inne hos fackkontoret så satt det två äldre herrar och skrev papper efter papper. Jag kikade lite på papperna och det var bara journaler och historik. Dom två herrarna skulle inte ha en chans att överleva om det vore en börskrasch.

Sossesvin och slashasar.
Jag har aldrig varit med i en fackförening, betalar endast avgift till a-kassan där jag har varit medlem i över 20 år.

Det Svenska systemet är att förflytta beslut om arbetsmiljö, löner mm BORT från politiskt inflytande och till en återkommande konflikt på arbetsmarknaden. Vi har ritualiserat den konflikten genom att varje år ha förhandlingar om löner mm.

Det är unik i västvärlden. Dess nackdelar blir uppenbara med folk som skeppas hit och betalas en "fiktiv lön" delar av vilken dom betalar tillbaka - men det problemet hade funnits ändå i viss mån.
Men vinsten är att politiken inte kan ge sig in i din ficka och ta beslut om vad du får och inte får tjäna inom vissa områden - det är ett beslut mellan dig och din chef genom fackförbund och arbetsköpar-förbund. En konflikt som händer varje år.

Svenska fackföreningar utlakas för att det finns en vilja från motståndarsidan att dom besluten ska läggas på politiker, inte oss som medborgare - delvis för att du kan då sätta lägre löner. Nåt som bevisas genom att ta en titt på ALLA andra länder som har samma system.

Du kan hata LO om du vill, eller andra fack, men dom kommer från en av dom historiska punkter i vår gemensamma berättelser som definierar Svenskheten på många sätt. Ett individualistiskt sätt att se på konflikterna och en överenskommelse att fucka med varandra, men inte FÖR mycket, som på många sätt liknar vår överrenskommelse med kungafamiljen. "Ni styr allt, så tillvida att ni lovar att aldrig använda det för då jävlar går vi tillbaka till 1914 och ni får sköta er egen skit".

Så var med. Om du vill. Men gnäll inte om facken förlorar makt och med det, din lön sjunker.

Själv är jag Svensk. Inte Europé. Så självklart är jag med.

Jag är inte längre med i facket då de inte någonsin gjort något för mig. Jag jobbar inte på företag som har kollektivavtal. Och försöker man pusha för det så lär man hamna i frysboxen.

Har själv arbetat fackligt en del genom åren, är varken sosse eller slashas, visst finns det arbetsskygga som söker sig till klubbarna och förbunden för att slippa jobba med det de är anställda till, men maskare finns det överallt.

Svenska modellen är ganska unik och har fungerat bra genom åren. Det jag vänder mig mot är LOs koppling till sossarna. Sossarna har för länge sedan slutat bry sig om svenska arbetare så de skall inte ha ett öra från avgiften man betalar.

Får intrycket att du påverkats av näringslivets propaganda.

Fackanställda och fackrepresentanter gör extremt mycket nytta. De förhandlar upp löner och förhållanden bättre än individer. I fall där anställda har blivit felaktigt behandlade kan de snabbt blanda in advokater.

Det du egentligen bör vara emot det är HR, för de verkar inte för dina intressen.

Fackförbunden har aldrig varit mer utdaterade än vad de är nu.
LAS-ändringen 2022 har satt hela vitsen med LAS ur spel. I det fall en arbetsgivare vill sparka dig, så går det utmärkt att göra det utan att ha något skäl överhuvudtaget.

När arbetstagaren vinner i Arbetsdomstolen (om facket ids engagera sig) då kan arbetsgivaren numera vägra följa domslutet och istället köpa ut den anställde efter en fastställd tariff med månadslöner baserat på anställningstid.

Likadant är du inte längre anställd under den tid tvisten pågår utan får istället söka A-kassa och väl där, då är det 70% efter 101 dagar och därefter 60% efter 201 dagar sedan oktober.


Så facket är nu ännu mer av ett luftslott.
Det facket inte berättar för sina medlemmar är att de tjänar enorma belopp på sina kollektivavtal som ligger och tickar pengar årligen för de företag som är anslutna. Vem tror du facket bryr sig om i slutändan, medlemmen med sina 600 kronor i månaden i fackavgift eller företagets hundratusentals till miljoner kronor årligen för avtalen?

Men det stoppar inte där utan du har även företagen som är med i sin motsvarighet till fackförbund i form av arbetsgivarorganisationerna som i sin tur inhyses under "Svenskt Näringsliv" och som rattas av ordförande Jacob Wallenberg.

Deras debitering gentemot företagen är minst lika dyr som kollektivavtalen är för nyss nämnda.

Så här debiterar Svenskt Näringsliv en årlig summa av sina medlemmar:

"Avgift för enskilda företag samt företag som ingår i koncern med max 249 anställda: 0,077 procent av lönesumman minskad med ett grundavdrag på 500 000 kr

Avgift för enskilda företag samt företag som ingår i koncern med fler än 249 anställda: 0,060 procent av lönesumman + rörelseresultat (rörelseresultatet begränsas till belopp motsvarande lönesumman)

Endast positiva rörelseresultat medräknas

Avgiften fördelas på Föreningen Svenskt Näringsliv och Svenskt Näringsliv Service"

Det blir utan vidare x antal miljoner kronor för ett företag med knappt 249 anställda.


Fackförbunden mjölkar pengar från sitt håll och har en gigantisk armada av anställda som inte har yrkesarbetat på evigheter, utan nu helt och hållet åker runt och kasserar in pengar. Inte helt olikt en tiggare.

Och likadant gör Svenskt Näringsliv ifrån sitt håll.

Fackförbunden är numera en parodi, då de inte har råd att göra sig ovän med varken företag eller motparten Svenskt Näringsliv. Det förhandlas inte sällan "off the record" mellan dessa parter långt innan det att man sätter sig ner i en MBL-förhandling, men det där vet inte arbetstagaren om, varpå skådespelandet får ha sin gång där facket "kämpar" för sin medlem..


Facket är ett pyramidspel där man hela tiden måste få in nya medlemmar som kan försörja alla de heltidsanställda ombudsmän och kanslier som finns till förbannelse.

Det man ska ha klart för sig att arbetsgivare i dag försöker pressa ner löner och villkor för arbetare. Det har de väl försökt göra i alla tider men utan fack finns litet motstånd. Clas Olsson är väl bara det senaste exemplet. Inom Handels gör de mer och mer hyvling, dvs mer och mer deltid. De behöver bara göra en s k omorganisation. Utan starkt fack kommer sån samhällsutveckling gå snabbare. Till slut kanske vi hamnar i situationer där lägst lön får jobbet. Du har inget att säga till om. Man måste se det hela i en större bild än bara sig själv. Jag vet en hel del om hur anställda har det på Tesla. Ingen som inte är desperat efter jobb vill ha det så. Om vi tog bort facken helt så vore enda möjliga påverkan på arbetsgivaren, från arbetstagare gällande arbetsvillkoren, vilda strejker. Vill vi ha det så istället? Ärligt talat tycker jag det värsta fackmedlemmarna är de som sk-ter i facket eller pratar illa om det. Men när det blir nergång för företaget, eller rykten om permitteringar, ja då går de in i facket. Det är väldigt patetiskt.

Vad ska facket göra när de har sossar som Magdalena Andersson som slaktar LAS på ett sätt som inte ens Moderater skulle våga? Läs på om LAS 2022 och lägg pengarna på privata försäkringar och bygg buffert istället. Den sista lilla procent som fanns kvar i existensberättigande för förbunden, den dräpte Magda så fint.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022
Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden
Johansson, Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde,
Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Thorwaldsson,
Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson
Föredragande: statsrådet Danielsson


Där är de skyldiga. Att Centerpartiet hjälpte de att få igenom skiten är struntsamma. LO och flera fackförbund höll med om att LAS 2022 är en bra överenskommelse eller i vart fall tillräckligt bra för att ansluta sig till huvudavtalet.

Självklart är det lite ge och ta, inte alla överenskommelser är perfekta. Innan man uttalar sig om facken bör man kunna lite om historien. Har man inte alls hört talats om Saltsjöbadsavtalet 1938, då kan man ingenting. Före detta avtal mellan fack och arbetsgivare, så drabbades Sverige av vilda strejker pga urusla arbetsvillkor. Vid avtalet sålde facken sitt enda vapen-strejker mot att det skedde kollektivavtal. Dvs under tiden avtal gäller råder fredsplikt. Tog vi bort facken är vi tillbaka till före 1938. Det vore arbetsgivarnas våta dröm. Skulle det bli strejker omgående när de pressar tillbaka arbetstagarnas villkor? Inte bara löner utan arbetsmiljö, sämre eller obetald övertid mm. Naturligtvis inte. Arbetsgivarna skulle kunna pressa ner villkoren ganska mycket innan det ens blev tal om strejk. Kanske framförallt i de enklaste jobben där invandrare är desperata över få jobb. Man måste förstå, arbetsgivarna är rent krasst inte intresserade av din personliga utveckling, din privatekonomi osv ..de vill bara ha de nödvändiga arbetsuppgifterna utförda till lägsta möjliga kostnad på arbetsplatserna. Om var och en ska ” förhandla” själv mot arbetsgivaren, då har de lättare åstadkomma detta.

Facket är till för facket och dess ombudsmän och inte för medlemmarna.

Facket är ett sätt att finansiera socialdemokrati och vänstervriden aktivism genom att missbruka fackföreningsavgifter till projekt som inte gynnar medlemmarna.

När det gäller klubbar på lägsta nivå (d v s verkstadsgolvet typ) så finns två sorters individer; dels de som brinner för arbetsplatsens rättigheter, samt de som gör vadsomhelst för att komma därifrån och slippa stå i packmaskinen.

De senare återkommer överallt, är nästan alltid Socialdemokrater, och går över lik för att behålla sitt mandat. Håll utkik efter den som blir "försäkringsansvarig", den försöker ofta ta sig uppåt i hierarkin och nätverka på Avdelningsnivå, involverar sig där i den Socialdemokratiska specialföreningen inom förbundet och bygger ett nätverk för att ta sig uppåt i organisationen.

Precis som med politiska partier kan vilken dumskalle som helst engagera sig, man lär sig på plats och det handlar om rätt kontakter när man tagit sig upp ett pinnhål.

Avdelning och Förbund är ungefär som ett pyramidspel. Precis som i ett pyramidspel så sitter du där med tusen schampoflaskor och får höra att du är en dålig säljare om du inte blir av med dem från "seniora säljare", men skillnaden är att inom facket behöver du aldrig vunnit en enda förhandling för att nå toppen.

Även klubbarna kan vara relativt korrupta. Din avgift går till klubbstyrelsens värdefulla arbete, som förstås måste förläggas på en kursgård eller en Finlandsbåt. De belönas med julbord varje år förstås.

Vi hade en fackordförande som endast syntes i personalutrymmena de gånger företaget bjöd på tårta. En vidrig tjockis som satt och nätverkade sig uppåt, idag en höjdare på Förbundsnivå. Lite för fin för att ha ett overallsjobb liksom.

Dessa människor ser ner på dig för att du fortfarande inte har ambitionen att söka dig vidare, gnäller över futtiga övertidstimmar när det finns viktigare saker facken måste jobba med; krossa patriarkatet, motarbeta kapitallsmen o s v. En gång om året lajvar de arbetare i sin Dressmannkostym och plakat i hand. De äter sin frukost i godan ro när du redan jobbat några timmar i fabriken. Sen går de solidariskt på kontorstid (det är ju trots allt en röd dag, så viss uppoffring är det allt) till Norra Bantorget och lyssnar på tal som är sossefloskler. Vulgära syndikalister och annat måste förstås hållas på en armslängds avstånd.