Citat:
Ursprungligen postat av
HeyItsJimmy
Bryter ut denna frågeställning ur en annan tråd eftersom att jag tycker den är intressant att reflektera kring. Verkar finnas skilda uppfattningar kring detta där många menar att monogami enbart är en följd av kristendomen medan andra påpekar att s.k. ”
pair bonding” är en nedärvd mänsklig parningsstrategi.
Vad har ni för teorier? Är vi i grunden monogama, polygama eller båda?
Länka gärna till intressant forskning på området till stöd för era ståndpunkter om möjligt.

Rent utvecklingsmässigt kanske det inte var så noga i grottan vem som var far till barnet, det kanske t o m fanns en vinst i att dela flera gener i en liten koloni.
Monogami kommer nog främst med jordbruket: hur många barn kan en åkerlapp mätta?
När samhället flyttar in i städer, börjar familjebildning bli alltmer monogam av praktiska skäl, långt innan Kristendomen. Gamla Testamentet är Lagen som speglar människans behov, inte ord givna av Gud, i en tid då man "civiliserats" till stor del.
Det finns många praktiska skäl till en sådan lag, eftersom det också minskar risken för inavel, även om jag är tämligen säker att det var relativt vanligt då helt enkelt p g a brist på gemål i mindre samhällen.
Aboriginer i Australien för kartor över familjeträd för att se att den man slår sig ner med inte är alltför nära.släkting, vilket insinuerar att det är ett rätt tidigt fenomen.
Rent biologiskt är kvinnan mer monogam än mannen givetvis, då mannen kan fortplanta sig med många, medan kvinnan bara bär en omgång barn i taget och därmed behöver omhändertas av mannen, eller det omkringliggande samhället.
Om man då går till Gamla Testamentet och talet om att "ej hava begäran till någon annans hustru" får man anta att man rätt långt innan detta skrevs ner anammat en slags moral av praktiska skäl.