Jag antar att alla inte har full koll på vad teokrati innebär (jag hade själv inte kunskap om detta) så vi inleder med en presentation: A theocracy is a form of government in which the ultimate leader is a supreme deity (or group thereof), who rules either directly as a god in human form or indirectly through earthly servants (typically the clergy) who rule in the deity’s stead.
Theocracy är ett amerikanskt power metal-band (med viss progressiv krydda) som startades upp i delstaten Georgia (belägen i sydöstra USA). Ansvarig för hela projektet var multi-instrumentalisten och sångaren Matt Smith. Bandet var ursprungligen ett enmansprojekt alltså, men det blev ganska snabbt ändring på den fronten. Redan vid andra albumet hade det utvecklats till ett fullskaligt band.
I alla fall, Matt Smith spelade in det självbetitlade debutalbumet på egen hand men han hade en trummaskin till hjälp (vem vet, kanske var Angelo Sasso framme?). Och tydligen blev responsen god för det verkar ha rullat på bra. Theocracy har hitills hunnit med fem studioalbum och det är ju inte värst mycket. Men heller inte minst, kanske helt lagom?
Diskografin som den ser ut hittills:
• "Theocracy" (2003)
• "Mirror Of Souls" (2008)
• "As The World Bleeds" (2011)
• "Ghost Ship" (2016)
• "Mosaic" (2023)
Det är ju tydligt om man läser texter och kollar på låttitlar att det finns en kristen prägel över estetiken. Inget fel med det men vissa kan ju rygga lite tillbaka. Hårdrock inriktad mot kristendomen är ju trots allt i underläge, om vi uttrycker oss så.
Tror jag äger en kopia av debutalbumet som släpptes på Metalages Records men ingen skiva som har gått varm i hemmet om jag säger så. Man får ett lite splittrat intryck av denna debut. Ta första riktiga spåret "Ichthus" (vi räknar bort introt det vill säga) till exempel. En jäkla nice melodi han har fått till där som refrängen bygger på - men det känns lite undermåligt producerat. Sången är väl heller inte världsbäst i sammanhanget men tillräckligt bra ändå. Välarrangerad låt sångmässigt men visst hade den kunnat vara vassare. Så jag förstår att bandet ville göra om delar av verket och återlansera produktionen vilket blev verklighet år 2013 på Ulterium Records.
På den självbetitlade debuten finns hela tre låtar som klockar in på över 10 minuter ("The Serpent's Kiss", "The Healing Hand" och "Twist Of Fate"). Ett djärvt drag som visar på talang och ambitioner. Jag menar, det finns ju band som hållit på längre än så som inte vågat ta det steget.
Någon här som eventuellt har lyssnat igenom hela Theocracy-diskografin och kan säga hur bandet har utvecklats med åren? Stör ni er på det kristna budskapet?
Theocracy är ett amerikanskt power metal-band (med viss progressiv krydda) som startades upp i delstaten Georgia (belägen i sydöstra USA). Ansvarig för hela projektet var multi-instrumentalisten och sångaren Matt Smith. Bandet var ursprungligen ett enmansprojekt alltså, men det blev ganska snabbt ändring på den fronten. Redan vid andra albumet hade det utvecklats till ett fullskaligt band.
I alla fall, Matt Smith spelade in det självbetitlade debutalbumet på egen hand men han hade en trummaskin till hjälp (vem vet, kanske var Angelo Sasso framme?). Och tydligen blev responsen god för det verkar ha rullat på bra. Theocracy har hitills hunnit med fem studioalbum och det är ju inte värst mycket. Men heller inte minst, kanske helt lagom?
Diskografin som den ser ut hittills:
• "Theocracy" (2003)
• "Mirror Of Souls" (2008)
• "As The World Bleeds" (2011)
• "Ghost Ship" (2016)
• "Mosaic" (2023)
Det är ju tydligt om man läser texter och kollar på låttitlar att det finns en kristen prägel över estetiken. Inget fel med det men vissa kan ju rygga lite tillbaka. Hårdrock inriktad mot kristendomen är ju trots allt i underläge, om vi uttrycker oss så.
Tror jag äger en kopia av debutalbumet som släpptes på Metalages Records men ingen skiva som har gått varm i hemmet om jag säger så. Man får ett lite splittrat intryck av denna debut. Ta första riktiga spåret "Ichthus" (vi räknar bort introt det vill säga) till exempel. En jäkla nice melodi han har fått till där som refrängen bygger på - men det känns lite undermåligt producerat. Sången är väl heller inte världsbäst i sammanhanget men tillräckligt bra ändå. Välarrangerad låt sångmässigt men visst hade den kunnat vara vassare. Så jag förstår att bandet ville göra om delar av verket och återlansera produktionen vilket blev verklighet år 2013 på Ulterium Records.
På den självbetitlade debuten finns hela tre låtar som klockar in på över 10 minuter ("The Serpent's Kiss", "The Healing Hand" och "Twist Of Fate"). Ett djärvt drag som visar på talang och ambitioner. Jag menar, det finns ju band som hållit på längre än så som inte vågat ta det steget.
Någon här som eventuellt har lyssnat igenom hela Theocracy-diskografin och kan säga hur bandet har utvecklats med åren? Stör ni er på det kristna budskapet?
