Ljuger kvinnor aldrig om våldtäkt?

Det är en restriktiv tolkning av forskningsresultaten Memnok nämnde. Det rörde sig alltså om fall där kvinnorna själva erkände att de ljugit om att ha blivit våldtagna.

Man blir oftast inte friad utan domstolen säger att brott inte kan styrkas. Det är ingen oskyldighetsförklaring utan säger bara att domstolen ansåg bevisen otillräckliga.

Och menar du seriöst att det skulle vara ok att anmälda förövare i över en tredjedel av fallen är oskyldiga?

För en oskyldig person är det rätt ordentligt kränkande att bli indragen i häkte och bli satt i förhör. Samtidigt som man kan komma att få dras med rykten under en lång tid fram över. Dessutom går det åt rätt ordentligt med polisiära resurser vilket skadar hela resten av samhället.

Vilket också är anledningen till att nämnda studier haft som kriterium att kvinnan erkänt att hon ljugit för att det ska räknas som falskanmälan.

Jag är rätt chockad över de här rapporterna eftersom jag alltid utgått från att bortåt 99% av alla våldtäktsanmälningar är korrekta. Man måste ju trots allt vara närmast helt oempatisk och självisk för att falskeligen anmäla någon för ett så grovt brott.

Har fortfarande svårt att tro att det skulle vara så jäkla illa, men jag har inte sett något empiriskt material som visar på motsatsen.

Är inte så juridiskt bevandrad men, jag tycker mig kunna ana en tanke bakom att ha hyfsat väldefinierade brottsrubriceringar och tillhörande straffskalor.

Kan du som "är mycket nöjd" eller någon annan förklara vilka fördelar lagändringen har (eller eventuella nackdelar)?

Tolkar lagändringen som främst normativ. Det är mer "skamligt" bli fälld för våldtäkt än sexuellt utnyttjande som brottet rubricerades förut.
Jag tror T. Bodström i nåt sammanhang uttalat sig så. Detta är intressant eftersom det implicit måste betyda att själva rubriceringen ska anses ha en avskräckande effekt vilket jag ställer mig frågande till.

Det stod inget mer än små notiser. Och det är knappast intressant, och det bevisar ingenting att jag kan hitta på en notis där det står om ett försök till våldtäkts-fall. Hade jag haft en scanner så hade jag fixat fram alla papper och scannat in dem, editerat bort namn och skit och visat dig.

Haha, du begriper alltså inte skillnaden på att bli anklagad för misshandel och på att bli anklagad för våldtäkt. Du har nog inte tänkt efter ordentligt. Det finns inte en man som hellre blir anklagad för våldtäkt än misshandel.

Bara i denna tråd har ett flertal exempel på falska våldtäktsanklagelser i användares närhet kommit fram. Det i sig tyder på att det inte är ett alltför ovanligt fenomen. Det är dessutom ett problem som alla i samhället förlorar på. Om det inte förekom i sådan utsträckning skulle trovärdigheten för de kvinnor som verkligen blir våldtagna öka drastiskt. Anledningen till varför kvinnor som blir våldtagna får intima frågor och anser sig bli bemötta av skepsis av utredare har troligtvis en hel del att göra med att utredarna sett en hel del falska anmälningar genom årets lopp. Då blir det ganska naturligt att utredaren inte sväljer kvinnans historia med hull och hår utan intar en kritisk hållning till hennes historia.

Du har verkligen huvudet i molnen. Det är ingen som helst tvivel att stigmatiseringen av de som är anklagade för våldtäkt är betydligt större än an de som är anklagade för misshandel eller rattonykterhet eller t.o.m. dråp eller mord. Den enda andra anklagalsen som sätter ett större stigma på den anklagade är pedofili.
Det kvittar om det kommer fram att den som lagt anmälan ljög av en eller annan anledning. Personen som är anklagad för våldtäkt kommer att för all framtid framstå som en våldtäktsman, för vem vill inte tro på offret.

Det verkar på dig som att du inte lever helt i verkligheten om du verkligen tror på att alla accepterar ett en frikännande dom som just det, en frikännande dom. Du, liksom jag och många andra, vet att det faktiskt finns de personer som blir frikända för ett brott fastän de har begått brottet. Den frikännande domen har då kommit till stånd enkom på grund av att åklagaren inte har, bortom all tvivel, kunnat bevisa den frikänndes skuld. Så det där med att man är friad för att man är friad är ett argument som är väldigt tunt.

Gör ett litet experiment bland era vänner eller ert jobb. Eller varför inte här på Flashback?
Börja prata om att ni har fått reda på att det har flyttat in en misstänkt våldtäktsman i ert hus. Jag kan nästan garantera ert att ni kommer få mycket mer starka reaktioner på det än om ni sagt att det har flyttat in en misstänkt misshandlare. Men reaktioner kommer vara mindre än den reaktionen som ni kan se eller få uppleva om ni säger att det flyttat in en misstänkt pedofil på er gata.

Sedan om vi kommer till den av mig fetade stilen i ditt citat så bör feminister som Killerbitch och du veta en hel del om hur man skapar en offermentalitet, då hela feminismen bygger på detta.

Skönt att se att du ganska snabb efter det som jag kommenterade i min förra post insåg att det verkligen är mer skamilgt att bli anklagad för våldtäkt än de flesta andra brott, även om man blir friad.

Den nya lagändringen innebär att våldtäkt även kan utdömas när en person nyttjas sexuellt när han/hon befinner sig i vanmakt eller i sk hjälplöst tillstånd, beroende på alkohol, droger, sömn, fysisk eller psykisk sjukdom. I lagtexten tas ingen hänsyn till om offret försatt sig i hjälplöst tillstånd själv eller om någon annan person försatt honom/henne i hjälplöst tillstånd, möjligtvis straffskalan kan variera vid en fällande dom.

Med den nya lagen likställs sexuellt nyttjande av en person som befinner sig i vanmakt med ”klassisk” våldtäkt där förövaren brukar fysiskt eller psykiskt våld. Vilket jag tycker är bra. Att någon är medvetslös, även fast den personen satt sig i den sitsen själv, ses inte längre som förmildrande omständigheter. Utan sexuellt nyttjande av en sådan person likställs med våldtäkt. För att exemplifiera ett mindre stigmatiserat exempel än våldtäkt väljer jag att även jämföra det med personrån. Att någon är medvetslös(i vanmakt) gör inte att det är tillåtet att råna den personen, att någon befinner sig i hjälplöst tillstånd gör det inte tillåtet att nyttja den personen sexuellt. Det finns säkert de som tycker att de har rätt att nyttja en medvetslös(i vanmakt) person sexuellt, fast inom rättsväsendet likställs det med våldtäkt. Det spelar alltså ingen roll om en person är fysiskt starkare och använder det, hotar eller att offret är i hjälplöst tillstånd. Alla tillstånden kan i dagsläget defineras som våldtäkt.

Tidigare inriktade sig oftast försvaret vid faktorer som att offret ex. varit redlöst berusad, för att få ett mildare straff för sin klient. Exempelvis för att få en ”klassisk” våldtäkt som innehåller hot och våld att bli sexuellt utnyttjande eller att få en ”klassisk” grov våldtäkt att bli våldtäkt pga offrets vanmakt. Skulden lades alltså på offret och denna person gjordes skyldig för att han/hon befunnit sig i vanmakt som ex. somnat eller tuppat av pga droger eller alkohol etc. Det finns även exempel där försvaret exempelvis inriktat sig på offrets klädsel, som en förlängning av detta synsätt.

Nackdelen skulle vara om rättsväsendet börjar använda begreppet hjälplöst tillstånd i fall där offret inte varit i hjälplöst tillstånd ex. om en person är bevisat överförfriskad men ändå varit kontaktbar fysiskt och psykiskt. Har inte fått några indikationer om att det är på det sättet. I de fall jag har läst om ska personen i det närmaste vara okontaktbar/medvetslös för att det ska räknas som hjälplöst tillstånd och bli en fällande dom. Ex. om en person kan ta sig ut ur en lägenhet av egen kraft och ingen brukar fysiskt våld/hot för att hålla kvar honom/henne, så räknas det inte som att personen befunnit sig i hjälplöst tillstånd, eftersom han/hon har kunnat ta sig ut ur lägenheten(krupit eller vinglat) för egen maskin.

Men. Det har inte varit tillåtet tidigare heller. Det enda som hänt är att istället för att kalla det för vad det är, sexuellt utnyttjande, så kallar man det för våldtäkt. Vad är finns det för övriga skillnadre, förutom det märkliga namnbytet?

I min ungdom så var jag på fest i Stockholms skärgård på en egendom. En kille och en tjej fattar tycke för varandra och går ut till båthuset för att ha sex. Det var bara så att den tjejen hade en pojkvän på festen som började leta efter henne efter ett tag.

Pojkvännen upptäcker dem båda och blir rasande. Tjejen börjar skrika om våldtäkt. Tumult uppstår, polis tillkallas och kavaljeren får tillbringa en tid i häktet. Han släpps ut några dagar senare då den "våldtagna" tjejen har börjat sjunga som en kanariefågel till sin väninna. Att det hela varit fråga om otrohet.

Väninnan får samvetskval och biktar sig för polisen. Slampan miste allt efter det. Vänner, pojkvän, rykte samt det faktum att hon blev åtalad för falsk vittnesbörd, mened.

För övrigt var kavaljeren son till en av Sveriges främsta kvinnliga jurister. Hon anmälde sonen som saknad då han inte kom hem framåt morgonkvisten och fick till besked att han var häktad för våldtäkt. Polisen gick ganska hårt åt honom då han burades in. Han fick pyngel, helt enkelt.

Att det i dagens rättsväsende kan ses som allvarligare(våldtäkt) att nyttja en person i vanmakt, än det gjorde tidigare(endast sexuellt utnyttjande), vilket innebär andra straffskalor.

Straffskalan är exakt densamma såvitt jag har förstått det. Det enda som har hänt är att begreppet "våldtäkt" numera kan innebära allt från att ha krossat en kvinnas skalle och bitit av ett öra för att få sex till att ha haft sex med en tjej som är jättetrött. En devalvering av uttrycket helt enkelt. Tidigare visste du; våldtäkt = gärningsmannen brukade våld eller hot alternativt drogade sitt offer. Nu kan en man i rättslig mening våldta en kvinna av misstag.

I praktiken spelar det egentligen ingen roll, men jag är oerhört förvånad över att politikerna fattade detta oerhört populistiska beslut samt att feministsamfundet såg denna icke-förändring som en stor framgång. Det enda det egentligen har inneburit är att uttrycket våldtäkt omfattar mindre allvarliga brott.