Citat:
Ursprungligen postat av
Kattkabel
Nej, det menar jag inte. Jag undrar (genuint) varför du är ärlig med ditt mående och missbruk, om syftet är att må bättre eller bara slippa bördan av att hålla det hemligt?
Nej, varför skulle det vara obekvämt för mig?
Däremot svårt att diskutera när du skriver om psykisk ohälsa men menar att det inte är ett sjukt tillstånd (eller förstår jag dig fel?). Att psykisk ohälsa beror på något annat underliggande innebär inte att det är friskt att må psykiskt dåligt och ha självmordstankar.
Syftet var främst att slippa hemlighetsmakeriet. Förvånande nog har det även lett till att jag börjar må bättre, och det tycker jag framgår väldigt tydligt i TS.
Googla psykisk sjukdom. Jag har ingen psykisk sjukdom, jag har ett funktionshinder. I övrigt är jag fullt frisk. Kommer antagligen få leva med självmordstankar livet ut, och det är helt OK för min del eftersom det bara sker i extremfall (t ex om jag förlorar jobbet eller genomgår en allvarlig kris) och eftersom dessa tankar bara är tankar; jag agerar inte på dem.
Det som provocerar mig är att du utgår ifrån att mitt tillstånd går att bota, samt att jag inte är frisk. Jag är funktionshindrad, och det är ingenting som jag rår för. Du hade väl knappast gått fram till en enarmad perspn och sagt: "Fy sjutton, det är inte friskt att bara ha en arm! När växer den andra ut igen?"
Alla människor är inte perfekta. Jag är inte "perfekt" enligt ditt sätt att se det och kommer aldrig bli. SORRY.
Nu ska jag inte bjäbba med dig mer om definitioner, men nej jag försökte givetvis inte "bli frisk" genom att vara öppen med min ohälsa utan jag försökte som sagt bara lägga korten på bordet.
Tack för peppen hörru! Verkligen. Det värmer 🥰