Folk som är "fattiga" och ändå konsumerar som satan - Vart får dom pengarna ifrån?

Herregud. Tror inte jag någonsin har hört något mer oansvarigt från en vuxen person.
Lite som att "Jag hoppar ut för den här klippan för att se vart det leder mig".

Nej, pengar är till för att skapa trygghet. Jag har hellre en miljon på banken (=börsen) som säkerhet (och som samtidigt växer) än att köpa bilar och massa junk. Skönt att veta att man har råd att lägga om taket, byta värmepump eller till och med vara arbetslös en tid.

Jo. Detta vet jag.
Jag tycker att dumma människor ska få reda på att dom har lägre IQ och det finns smartare människor.

Jag tror att många har högre krav idag. Man ska beställa hämtmat från Bolt el Foodora tre ggr i veckan. Det är inte bara fredagsmys med barnen utan tisdags, onsdags och lördagsmys också.
Man tycker att man ska ha råd att resa till Thailand hela familjen. Barnen ska ha en massa prylar. Man ska ha egentid också så då går man till en frisörsalong och pröjsar 2000 för färg och klipp. Man köper inte produkter från Apoteket utan det är hudkrämer för 900 spänn som utlovar en rynkfri framtid. TV-spel måste ju barnen också ha, helst det senaste...
Ja, det är ju inte så konstigt att pengarna inte räcker om man har 35 000 i månaden före skatt.
Det är dags för vissa att rätta mun efter matsäck.

Man kan absolut böla över 250kr trots att man är miljonär men det är enligt mig ynkligt och smaklöst beteende att ge sken av att man inte har 250 spänn att spendera när man har det gott ställt. Då kan man hellre hålla käften och spendera pengarna på annat.
Att gå runt och leka fattiglapp är bara pinsamt.

Fattig som rik, svenskar älskar att prata om hur dyrt allt är och hur lite pengar de har. Men ingen vågar ens berätta vad de har i lön eller vad deras nya hus kostade. Pengar är så extremt känsligt att diskutera att man hellre låtsas vara låginkomsttagare än att betala fem kronor extra för något vid ett enstaka tillfälle.

Självklart, jag med. Jag har tyvärr aldrig haft en möjlighet att tjäna in en så stor summa pengar. Därför tänker jag att småpengar är skitsamma om jag gör av med dem på legitima saker, såsom mat, hyra, el, osv. Medan mina anhöriga stressar upp sig och tjatar på mig om att jag måste sluta konsumera. Men vad menar dem, ska jag äta damm och grus från vägen för att spara den ynka summan jag har? Det är löjligt.

Har man väl fått ihop den summan så är det ju inga problem att handla sen, en frihet till är att får man en idiotisk chef eller dylikt så kan man gå hem på dagen mer eller mindre. Jag tycker såklart ska leva och köpa det man tycker är roligt, men de som hela tiden måste vända på varenda krona i slutet av månaden och oroa sig för räntor, elpris etc, tror jag inte mår så mycket bättre tack vare sina prylar.