Hur är livet i en kriminell verksamhet? Är det som vanlig verksamhet, med styrelser?

Hej!

Frågan kan verka lite skrattretande, men jag har funderat mer och mer på hur vardagen ser ut inom sådana verksamheter. Jag föreställer mig ibland att livet där är väldigt osäkert – både internt och på grund av yttre hot och fiender.

Samtidigt undrar jag om det verkligen är så hårt och orättvist som man ofta tror. Kanske fungerar det mer som en vanlig organisation, med strukturer som styrelser, ordförande och liknande roller. Att man faktiskt strävar efter någon form av rättvisa, och inte enbart utnyttjar varandra genom status, pengar eller makt, utan också visar ödmjukhet mot varandra.

Kanske träffar man ledaren då och då, om han inte befinner sig utomlands eller håller sig undan polisen. Eller så kommunicerar han på andra sätt, till exempel via storbildsskärm eller andra medier, för att tala till medlemmarna.

Det jag är nyfiken på i denna tråd är hur livet ser ut inifrån – hur fungerar det egentligen? Hur ser möten ut? Hur får man arvode? Jag tänker mig att ersättning kan komma både genom uppdrag inom verksamheten och via andra (ibland lagliga) företag som medlemmar är involverade i.

Själv har jag erfarenhet från olika lagliga företag och uppdrag, och när jag ser dokumentärer om kriminella organisationer kan jag inte låta bli att jämföra. Om man bortser från konflikterna, verkar vissa delar kanske inte vara så annorlunda från hur vanliga verksamheter fungerar.

Jag undrar alltså: finns det styrelsemöten eller något liknande? Hur organiseras vardagen? Är det någon här som har kunskap om detta och kan förklara eller dela erfarenheter?

Jag vill förtydliga att jag inte är intresserad av att delta i kriminell verksamhet. Min nyfikenhet handlar endast om att jämföra och försöka förstå skillnader och likheter i hur de organiseras.

Tack på förhand!

Ja, jag jobbar på bordell och är fackman.

Har ingen insyn i hur gängen ser ut nu, men förr var ju kriminella nätverk mer en samling individer med varsin ekonomi. Man gjorde stötar tillsammans och delade saker.

Jag kan tänka mig att riktiga organisationer som är franchises, typ Hells Angels, har stadgar o s v, med riktig kassör o s v, delvis för att deras front ändå är laglig.

Men Jordgubbar och skit lär ju knappast ha en kassör eller revisor som sitter och frågar om Kenta Kofot gav ett kvitto för ett avsågat hagelbrak och det lär nog inte vara så många styrelsemöten heller om huruvida Fikret i Skogås ska skjutas eller inte. ("Styrelsen var ej enig, frågan bordläggs till mötet måndagen 27e").

Däremot finns säkerligen böcker med noteringar vem som gått ut med X gram knark, värdet och förväntad inkomst som ska betalas inom viss tid.

Hells Angels har såklart möten och styrelse och stadgar och sånt för sin klubbverksamhet. Men det är inte så att alla medlemmar sitter tillsammans på möten och beslutar om kriminell verksamhet som i Sons of anarchy. Kriminaliteten inom mc-klubbarna fungerar ungefär som nätverken förr i tiden, individer med varsin ekonomi och affärer där vissa gör saker tillsammans. Alla är inte med på allt heller, vissa kanske inte alls. Oftast är det några enstaka i en klubbavdelning som är väldigt kriminella och som lever helt på men utan att blanda in dom andra. Några kanske är kriminella i sin livsstil men inte direkt yrkeskriminella utan mer bara väldigt stökiga med mycket droger och våld runt sig.

Moderna nätverk som jordgubbens och dom är oftast några enstaka killar som styr allting och sen köper olika tjänster av massor av andra kriminella. Där finns inget medlemskap eller liknande utan handlar enbart om jobb.

Precis, det är som jag trodde alltså.

Det jag skulle vilja se är hur de skulle uttrycka sig på LinkedIn om sina meriter 😅

MC-klubbar är ofta mindre kriminella än man tror, dom flesta medlemmar brukar ofta vara vanliga strulputtar som mest gillar att kröka och festa och vara tuffa outsiders. Missförstå mig inte nu, det betyder inte att de är några mesar utan dom flesta skulle antagligen kunna bli rätt våldsamma och farliga om man bråkar med dom men det betyder inte att de har något större intresse eller kapacitet till att tjäna pengar på kriminalitet eller ens begå allvarligare brott överhuvudtaget.

Men det finns också dom som verkligen är kriminella och som lever gangsterliv 24/7. Vissa som försörjning och vissa för att de helt enkelt inte kan låta bli att hamna i problem.

Men dom nya nätverkerna är helt annorlunda, till skillnad från mc-klubbarna där så gott som alla i viss mån alltid varit stökiga så är många av de nya nätverkskriminella rätt lugna människor som inte var några farliga killar i plugget men som nu valt den kriminella banan för att tjäna mycket pengar.

T ex som jag läste i en tråd nyss att Gottsundanätverket har en ny ledare så är inte det som det kan låta att gängen har utsett en ny ledare eller att det skett någon maktstrid och någon vann och tog över kronan. Utan det är mer som att lokala matbutiken gick i konkurs och nu har det öppnat en ny butik där som tagit över marknadsandelarna som låg öppna. Och kanske anställt några av de gamla medarbetarna att göra ungefär samma sak som de gjorde tidigare.
Oftast handlar nyetableringar på det sättet inte om någon strid utan om att någon som satt på någon resurs t ex en bra kontakt att importera narkotika eller vapen eller som hade mycket pengar att investera gick in och tog en marknad som var tom.

Sen finns det även nätverk som t ex syrianerna i Södertälje och vissa kurdiska nätverk där man är mer av nätverk på riktigt. Där ett stort antal människor på den kriminella skalan byter tjänster med varandra utan någon direkt hierarki eller gänglojalitet mellan sig.

Ja, det finns alltid en inre krets - och någon som alla måste lyda. En hierarki som upprätthålls med dödshot som bestraffning och mycket skattefria pengar som belöning. En tystnadskultur blir självklar. Nepotism och överseende med psykologiska fel som drogberoende och sexberoende. (Jag har bara sett det indirekt, men nära, för en hel del år sen). Det gäller att framstå som förtroendeingivande. Dom är räddare för chefen än för polisen eller åklagaren.

I sammanhang där det finns släkt inblandat är säkerligen hierarkierna mer tydliga och kanske t o m uttalade.

Tänk såhär:
Vi befinner oss i samhälle 1.
I ett parallellsamhälle 2 befinner sig grov organiserad verksamhet.

Man kan tänka ungefär ”Vi ser inte på samma sol, och vi ser inte samma måne”

I samhälle 1 röstar vi för demokrati, vi röstar för heltidsarbete med skattebetalningar och vi lever efter en norm. ”Såhär ska livet se ut” ser mer eller mindre likadant ut för alla.
Vad som är självklart för oss såsom polisanmälningar eller vård på sjukhus är något man aldrig får vända sig till i paralellsamhälle - under väldigt få omständigheter vill du att det ”vanliga” samhället ens vet om ditt namn.

Att vi ibland drabbas av eller får en smak av kriminalitet kan jämföras lite med att se en utomjording - vi vill inte veta av dem för det är läskigt och obekvämt precis som de inte vill veta av oss.

Svensson tänker ”jag anger denna till polisen” precis lite som en kriminell tänker ”ge dig inte in i leken om du inte är förberedd på att blanda våra världar”
Mer eller mindre alltid är det Svensson som lägger sig i en kriminell verksamhet och därefter får smaka på sin medicin för det.
Nästan aldrig visar sig en kriminell i vårt samhälle om inte vi gjort intrång där först.

De kriminella är inte onda, de låter oss vara så länge vi låter de vara och det kan jag garantera.
De tar dock väldigt lite skit och kommer du här och visar upp din värld så svarar dem med varningsmedel för att få dig att BACKA. KRYP TILLBAKA. DU SKA INTE KROSSA OSS. Och framför allt ”be careful what you wish for”

Deras samhälle FUNKAR. Precis som vårt.

Ledarna arbetar ofta 24 timmar om dygnet. En ”styrelse” finns oftast vilken består av organisatörer och ledare som i sin tur anlitar folk till andra och lägre roller. (Ofta nära vänner)
Precis som i våra företag.
De har ofta arbetsscheman. T.ex måndag-lördag 00:00-21:00 och arbetar i skift med sina kollegor. Har ofta hierarki i sina verksamheter precis som oss. Väljer sina anställda med större omsorg än vad vi gör.

När en ledare åker fast faller inte företaget isär, precis som på ICA när chefen får sparken så kommer snart en ersättare.
Blir Ica-teamet försvagat när chefen får sparken? Tillfälligt. Det ska skvallras och det ska tjafsas men så fort nya chefen är på plats lugnar saker ner sig och återgår till stabilitet.

T.ex (ja, jag har jobbat med svenska grovt kriminella)
Jag blir rekryterad av Hasse. Hasse ordnar en krypterad arbetstelefon och diverse inloggningar jag behöver. Vi kommer överens om lön (för en knarklangare ca 120 tusen i månaden) alternativt en % av försäljningen.
Hasse ser till att jag får kontakt med Krille eftersom Krille är min närmsta kollega och står för paketering t.ex eller upphämtning av produkter och leverans av dessa till mig och därefter är det jag som möter marknaden som säljare.
Får jag slut på droger när jag är på stan så ringer jag Krille, som åker till Martin som står för förvaring och hämtar mina produkter för att sen leverera de till mig så att jag kan leverera till gatan.
I organiserad brottslighet undviker man ibland varandras namn och tilltalar varandra vid yrke, ”paketeraren” ”chefen” eller ”leverantören” för att minimera risken att någon åker dit. Ofta vet man inte ens de andras namn.
OFTAST finns en telefonist så att jag och mina kollegor aldrig har direktkontakt.
Knarklangaren har väldigt sällan kontakt med någon, utan hör av sig till en ”telefonist” som sköter kontakt med andra delar i verksamheten och med kunder.

Allt är extremt strukturerat och genomtänkt.

Tillit är allt i den här världen. Man vänder inte varandra ryggen. Känner jag Krille eller Martin så finns det en otrolig ömsesidig respekt. Oftast är det ju bästa vänner eller på annat sätt bekanta med varandra som startar eller styr en kriminell verksamhet.

Angående hotbilder och risken att bli skjuten:
”har valt det här jobbet precis som en polis inte kan gnälla över sitt klientel eller att sina kollegor bär vapen.
Det är stressigt ibland, speciellt om man blivit osams med någon.
Perioder helt utan sömn på grund av stress eller rädsla - men jag anser uppenbarligen att det är värt det.
Oftast är det lugnt så länge man är smart i hur man beter sig.”

Ytterst få kriminella mördar. Vi ska ha 17500 personer kopplade till organiserad brottslighet varav kanske 10-20 pers faktiskt är kapabla mördare i hela vårt land, om ens det.

Nu syftar jag absolut inte på verksamheter som rekryterar barn -
Utan på svenska kriminella verksamheter med ”moral” i jämförelse med vad vi läser i tidningarna idag.

De värsta mördare idag är inte kriminella, utan psykiskt störda. (T.ex styckmorden Sverige varit med om)

Kul med insikt i hur det fungerar, däremot så tror jag du lowballar ganska ordentligt när du säger att det finns 10-20 personer inom kriminella nätverk i hela Sverige som är kapable till mord, jag tror siffran är långt över det, snarare 10x, alltså 100-200 personer som är kapabla till mord.

Det sitter just nu 224 personer i fängelse för mord, antalet gängrelaterade mord senaste 5 åren är nog hälften av det och hälften av dom är ouppklarade. Det betyder att det går runt ca 50 icke dömda mördare ibland oss, det finns säkert 3 eller 4 dubbla det som är kapabla till det men som inte har begått mord ÄNNU.

Absolut, den kan du få.
Jag känner själv en mördare som går fri som i allra högsta grad borde vara inlåst på livstid eller eliminerad på andra sätt. Det sköna får man väl se i att han är körd bara man googlar på namnet så han har ingen hemlighet så att säga.

Jag måste dock få slå ett slag för att de allra flesta yrkeskriminella eller proffsiga kriminella är sjukt smarta och vettiga.
Jag känner en man som har ett syskon som gjort sig skyldig till två fall av tortyr, mannen i fråga är gammal nu och har gått i pension men var ledare i något jag skulle kalla en svensk maffia och han förklarade hur hela deras genomkriminella familj fullständigt frös ut syskonet pga ”förstörde för hela familjen”. De flesta kriminella tycker mord är svaghet, och det tycker jag är häftigt.

Grönforsarna tar bsra in de med rätt blodsband. Där går de efter ålder.