Krisklockan ringer: AI och hotet om ekonomisk depression

Nja, men nu gick det käpprätt åt skogen med tänkeriet här.

NK är på en medeltida levnadsstandard och har inte haft tillväxt på 65 år. Och offentlig sektor sköter allt. Dom kan inte leverera något. Det enda dom kan är att stjäla bitcoin och importera varor som kapitalister utvecklat.

Det som karakteriserar Indien och Kina är billig arbetskraft för enkla jobb. Det hjälper inte här.
Ett datacenter består mest av köpta varor på den globala marknaden. Kina/indien har ingen fördel.
Någon kapitalist där kan naturligtvis utveckla något. Speciellt i det liberalare kina. Men kunderna där har svårt att betala kostnaderna.
(Indien bidrar ju på så vis att Nvidias chip och drivrutiner utvecklas av indier i Indien. En del jobb görs ju i Kalif också).

Men kort sagt blir inte AI-produkter billigare tack vara Indien/Kina.


Vet inte vad du tänker på då? Att det inte räcker med att Open AI har en tidningsprenumeration för att träna sina LLM'er på den. Tja, dom får väl betala några dollar extra då.

EU försöker däremot i sann socialistisk anda hindra utveckling av AI i EU genom regleringar.
Som Ericssons VD uttryckte det. Vi får flytta vår AI-verksamhet till USA.
EU-socialisterna är duktiga på att hindra tillväxt. Men så står EU still jämfört med USA också.


Det är riktigt att privatkapitalistiska profitjägare tar av sitt kapital och investerar i förbättrade produkter för beräkning. Och på lång sikt sänker detta priset.
Men dom vill också få betalt. Dvs tillbaka investeringarna och avkastning på investeringarna. Annars avstannar den verksamheten.

Du och andra kunder måste öppna era plånböcker och betala för den bättre beräkningskapaciteten.

Genom att ni är många då de säljs på en global marknad, har det inte kostat så mycket för var och en av er.

Men tack vare Trump och andra anti-globalister minskar nu den globala marknaden och ni blir färre som skall betala. Dvs det blir mer på var och en av er. Priserosionen kommer gå långsammare.

Nationalism och andi-globalism har ett pris i lägre tillväxt. Många verkar inte fatta det. Hjälper inte att man förklarar.

Nog säkrast att inte räkna med så mycket lägre priser på beräkningskraft.

Ser dock en annan sak i tidningen.

Men det är Indien som är den enskilt viktigaste och största marknaden i jakten på personal.

”Det är framför allt mycket duktiga ingenjörer vi hittar i Indien. Det har lett till en spännande dynamik här i Ludvika där det har poppat upp nya indiska restauranger och vi har fått ett cricketlag som är bland Sveriges bästa och som vi sponsrar”, berättar Tobias Hansson.

https://www.di.se/nyheter/sveriges-m...ekhet-marknad/

Gäller Hitachi som har "högkonjunktur" och anställer netta ca 1000 pers per år.

Man kunde ju tänka sig att det skulle kunna vara en del ingenjörer i Europa som var intresserade. Men så verkar det inte vara i någon nämnvärd omfattning.

https://www.di.se/nyheter/nobelprisa...-i-en-ai-hajp/
Artikel om ekonomiprofessorn och Nobelpristagaren Daron Acemoğlu, som har studerat AI-utvecklingens makroekonomiska effekter.

”Vi är definitivt mitt i en AI-hajp. Många företag vet inte vad de ska göra med teknologin, men känner sig ändå tvungna att investera. Det skapar intäkter, vilket i sin tur lockar ännu fler investeringar”, säger Daron Acemoğlu,

Ganska stor skillnad mot det vanliga pratat om att AI skall göra alla arbetslösa nästa månad.

Daron Accemoğlu publicerade i fjol en uppmärksammad studie av de makroekonomiska aspekterna av AI, i vilken han slog fast att den breda utrullningen kommer att öka BNP med omkring 1,1–1,6 procent under det kommande decenniet.

Dvs AI kommer bidra med upp till 0.15% BNP ökning per år.
Det är så lite att man inte kan avgöra det genom att bara betrakta.

Lite grovt kan man säga att om han har rätt så märker vi inte AI-påverkan under de kommande 10 åren. Så lite är det. Och med påverkan menas då ekonomin i samhället. Vår levnadsstandard.
Däremot kan annat påverkas. T ex youtube-innehållet.

Till skillnad från många andra experters bedömningar slog han också fast att endast cirka 5 procent av arbetskraften kommer att påverkas – vilket innebär en betydligt lägre produktivitetsvinst än tidigare teknologiska revolutioner.

Och med påverkas skall man läsa att folk kan tvingas byta arbetsuppgifter. Just översättare lär efterfrågas mindre av. Dom får hitta andra uppgifter att arbeta med.

Men 5% av alla arbetande på 5 år är inte så mycket. Det är nog vad som händer ändå.

AI-rapporten från Citi slår också fast att prognosen för de samlade globala AI-investeringarna är dubbelt så hög som för de amerikanska techjättarna. För åren 2025–2029 väntas investeringssumman landa på motsvarande 52.200 miljarder kronor.

Det är ungefär 10 ggr sveriges BNP. Lär bli svårt att få intäkter så att de som investerar får tillbaka investerat belopp.
Man ska också ha klart för sig att mycket av investeringarna är obsoleta efter 5 år. Nvidia chippen som köps idag är inte mycket värda om 5 år.

Slår man ut 52200 mdr på 500 miljoner människor som skall betala så blir det 2000 i månaden per person i 5 år. Och det är i mesta laget.