Citat:
Ursprungligen postat av
0xNONE
Varför tror alla "barnfria" att alla föräldrar ångrar att de skaffade barn? Varför tror alla "barnfria" att lycka enbart kan mätas i egentid, utekvällar och konsumtion?
Jag som barnfri tror inte att "alla" föräldrar ångrar sig, men det finns en hel Reddit-sektion som handhar ämnet om breeders som insåg att det inte var så romantiskt trots allt. Tough shit.
Dessutom har jag HÖRT och läst om föräldrar som HELA tiden berättar hur jobbigt det är att vara förälder, allt låter som ett fängelse, man kan inte göra ditt o datt.. "Du vet inte, för du har ju inte barn", bitch fucking please, HELA tiden blir man ju påmind om hur jävligt det är, jag är fully aware...
Hur många barnfria har du träffat som resonerar så, och vem är du att bestämma vad man gör av sin egen tid som icke bunden? Alltid får man ju höra det efterblivna resonemanget om att "man minsann inte vet vad kärlek är innan du har barn själv". Som att jag skulle propagera för att alla som inte har x husdjur, lever ett fullständigt värdelöst liv, och det hade varit så mycket bättre med detta djuret.
Det låter som en jävla psykos hos de indoktrinerade, och varför detta omättliga behov bland breeders att uttrycka sig på slikt sätt? Det är ju en fet trigger, iallafall bland kvinnor, att man som kvinna vill skilja sig från mängden och INTE avla något barn, man kommer ångra sig, och det kan man aldrig veta att man inte vill, o jada jada o fan o hans moster, det är fan inte normalt att vara så besatt av någon annans val, och man bör således söka hjälp för sin sjuka hjärna, vet inte HUR jävla många gånger jag hört tugget från kvinnor som har barn, för har DE fött, så räknar man ju helhjärtat med att ALLA vill... Jävla idioti!