Trappa ned från benso på bästa sätt? Hur gick ni själva tillväga?

Tjena!

Jag är en av många som fick först benso utskrivet för använda vid panikattacker och grov ångest när de var riktigt illa för ca 10 år sedan. Börja med oxascand. Fick sen höjd dos. Fick sen stesolid. Wow - Nice nu händer de grejer tänkte jag...allt blev lugnt och jag kunde börja arbeta igen.
Upptäckte att allt fungera i mitt liv. Jag visste såklart de var beroendeframkallande. Läst mycket här på Flashback - börja aldrig med benso men tänkte jag proppar inte i mig sådana mängder som vissa gör. Jag har detta under kontroll.
Nu vet jag vad ni prata om. Men jag tänkte så jävla farligt kan de väl inte vara för jag blir ju helt "normal" på dessa och de är väl vad som saknas i min hjärna för jag ska fungera.

Jag börja sen shoppa på nätet och fastna för Lorazepam. Vilka dundertabletter. Jag har väl någon gång överkonsumerat. Men inga extrema doser att jag sätter i mig karta efter karta osv.

Jag tog ungefär dagligen 2,5-3 mg lorazepam + 1 ibland....allt för orka med vardag, jobb, förhållande. Ja livet generellt. Hållit det mesta dolt för familj och vänner fram tills ca 6 månader sen. Mest för jag orka inte hela tiden säga hur jävla dåligt jag mår egentligen.

Insåg tillsist hur avtrubbad och avstängd jag blivit, mitt missbruk är ett faktum. Jag kunde inte komma på 1 sak som skulle skänka mig glädje bortsett från att då kanske få dö eller ta mer benso helst med morfin eller något. Då fattar man det har gått rätt jävla illa.

Benson funkar inte längre som jag vill om ja inte tar mer. Blandar med alkohol eller annat sure då mår ja fint. Alltså jag har halvvägs genom mitt liv och MÅSTE AV DESSA piller. Jag är väldigt öppen för psykedeliska - där i princip enda gången jag känner mig helt fri och även kan möta min ångest. Skulle kunna tänka mig åka på nån sån retreat även fast det skulle kräva mina sista sparpengar.

Läkarvården i Sverige har varit bedrövlig. Första de gjorde var såklart ta bort mitt recept på stesolid och imovane. Jag sökte privathjälp och förklara min situation och fick mer eller mindre samma bemötande.

Jag har satt mig i denna sitsen själv och försöker nu då trappa ner via "Ashton Manual" där du sänker dosen med 10% 2-3v. Flyttat över till Valium (Diazepam) Det har gått ok. Men samtidigt har jag haft lite återfall när jag tagit nån extra pga skit som hänt.

Jag har även ändrat min kost. Tränar osv. Men ja varje dag är olika. Ibland är jag helt pajj och vet inte vad jag ska ta mig till och blir bara en såsig hög på soffan. Idag är en bra dag - därför jag orka skriva.

Jag har försökt cold turkey par gånger och klarat 6-7 dagar sen är det som tiden står still och utsättningen är så illa jag krampar, svettas och såklart extrem ångest. Det går bara inte.

Har hört talas om Keto diet ska vara bra vid utsättning eller komma av många psykofarma preparat osv.

Jag är mest nyfiken på er som tagit er ur det. Finns det hopp? Blir det bättre? Hur gjorde ni?

Tacksam för svar!

Mvh C

Tjena!

10 år + av regelbunden användning av bensodiazepiner? Isåfall kan jag vara rätt person. Försöker uttrycka mig för dig.

Du ska absolut inte ge dig på cold turkey. Det innebär mer eller mindre hjärnskador varje gång och det kommer endast göra att varje framtida försök till att trappa ut skiten blir svårare och skadligare. Lite samma princip med att öka dos. Antar att vården inte är ett alternativ annars skulle jag rekommendera att förklara för dina nära och kära och be dem stötta dig och styra upp kontakten med någon mottagning specialiserad på beroende. Det lär inte vara optimalt men det är förmodligen det bästa för dig. Och jag förstår dig. Avskyr på många vis vården i detta landet.

Om jag antar att vården inte är ett alternativ för dig; det första du ska göra nu är att säkra tillgång till diazepam och INTE under några omständigheter öka din dos. Sänk den långsamt och stanna vid behov tills du stabiliserat dig. Takten får du själv avgöra men generellt sett ju långsammare och jämnare desto bättre och det finns flera olika tillvägagångssätt för att säkerställa det. Är du bra på att dela piller och har disciplin och inte reagerar för extremt på sänkning av dos så kan det räcka med händerna hela vägen ut. Och om du kan - se till att diazepam du skaffar är från samma batch och såklart äkta läkemedel. Mycket viktigt om du reagerar kraftigt när du reducerar din dos. Diazepam har lång halveringstid men i början för att underlätta en stabilisering kan det vara värt att ta din dos vid exempelvis fyra tillfällen över ett dygn för att undvika symptom mellan doser. Och då kan det även vara fördelaktigt att ta en större dos på kvällen innan läggdags för att säkerställa en bättre sömn. Så länge det är jämnt fördelat och du har koll på den totala dosen så är det du genom att tolka din kropp som får avgöra det.

Diet, andra droger - och alla andra möjliga påhitt kommer förmodligen inte göra mycket men det kan vara en moral boost att ge olika ting en chans och det är väldigt viktigt att vara hoppfull. Kan tänka mig att en keto diet på vissa vis kan hjälpa dämpa glutamatstormen som är utsättningen av bensodiazepiner men skulle inte lägga för mycket just där. Det finns möjligtvis en plats för låga doser psykadelika längre fram när du stabiliserats. Eller använder du redan psykadelika under nedtrappning? Det gjorde jag men rekommenderar inte det till någon utan att veta mer. Ditt namn är namnet på en energidryck med koffein? Skulle starkt råda dig att överväga att sänka ditt intag av koffein i takt med att nedtrappningen blir mer intensiv.

Sköt det basala och förbered dig på det värsta. Hehe. Du måste vara fullt ut dedikerad. Det kommer ta lång tid innan nervsystemet läker men det finns mycket du kan göra för att ge dig själv bra förutsättningar. Jag har massor av verktyg och knep och bred erfarenhet kring detta men har inte förmågan eller tiden att lyckas uttrycka det nu. Gör mitt bästa för att hjälpa dig då jag själv har varit i en "liknande sits" och det nästan dödade mig och förstörde mitt liv. Jag var helt ensam och totalt besegrad väldigt jävla många oräkneliga stunder och hade förlorat nästan allt men kom ändå ut på andra sidan fri från bensodiazepiner. Att jag förlorade mitt livs kärlek i allt detta skadade mig på något ofattbart overkligt äckligt vis och vävde ihop allt till en mardröm av självförakt i min vardag med min lilla autistiska och narcissistiska hjärna utan någon som kunde väcka mig. Det sista man behöver när man går igenom helvetet med bensodiazepiner är att hata sig själv. Det behöver inte riktigt vara så illa för dig. Även om det inte kommer vara lätt så är du unik och du ska inte låta min eller andra människors skräckhistorier måla en bild för hur det kommer gå för dig. Ställ rimliga krav och förväntningar på dig själv.

Emotionellt stöd är centralt. En människa som du kan lita på fullt ut och som aldrig sviker dig är livsviktig genom detta och mer än ovärderlig. Har du någon som du kan prata med och som verkligen har eller vill försöka sätta sig in i vad detta innebär för dig? Att balansera detta och inte köra slut på de man älskar kan vara snudd på omöjligt när man är så pass sjuk och inte kan se det själv. Där kan professionell hjälp vara mycket användbart.

Det finns absolut hopp och det blir definitivt bättre! Även om det inte känns så nu. Och du har kanske tur och är en människa som läker snabbt relativt till andra. Det behöver inte nödvändigtvis kännas som hela livet är förstört en orimligt lång tid utan uppenbara framsteg. Förmodligen inte. Det kan vända fort. Hjärnan är fantastisk. Och med det vill jag säga att även om du förbereder dig på det värsta så kan ingen säga hur det kommer gå - då det är helt omöjligt när så otroligt många faktorer spelar in - men om jag får gissa så kommer det gå bra för dig och du kommer kunna titta tillbaka på detta som en del av ditt förflutna och inte med skador som definierar dig och din framtid.

Var inte för hård mot dig själv. Försök att alltid vara snäll mot dig själv och inse att du är sjuk och att du behöver tid för att läka. Du kommer att förändras som människa men allt det värsta och svåraste kommer lätta tillslut och hela detta helvetet behöver inte vara något negativt när allt är över. Det kan på många vis stärka dig.

Klarar inte av att korrektur läsa nu. Helt slut och detta blev jävligt mycket mer än vad jag tänkt mig så hoppas jag tolkade dig någorlunda rätt och att du förstår mig. Att jag inte överväldigande sköt för stort här och.. gjorde en höna av en fjäder så att säga. Kan kanske hjälpa dig mer direkt och specifikt utanför FB vid ett annat tillfälle om du önskar det. Inte aktiv här. Kolla in länken nedan om du inte läst där tidigare men även då kolla en gång till om det finns något som kan hjälpa dig men försök att undvika att projicera för mycket på din situation och försök undvik katastroftänk.

https://www.benzoinfo.com/benzodiazepines/

Beklagar dina besvär, hoppas du hittar styrkan att fortsätta kämpa!
Har ingen erfarenhet av benzo, men av diverse andra missbruk och beteenden. Kan intyga att ketodieten är som balsam för både kropp och själ, inklusive psykiska problem och drogsug. Man blir klarare och lugnare i sinnet, allt blir lite ljusare och den mentala orken förbättras. Rejält.

Sedan jag började med ketodieten för ca sex år sedan har jag slutat med mina tre kanske största missbruk, nämligen alkohol, socker och koffein. Även mina ocd- och workoholic tendenser har lugnat ner sig, utan att jag ens har behövt anstränga mig. Allt det hade nog aldrig hänt utan mitt ändrade sätt att äta. Och jag var 47 bast när jag började. så inte precis purung heller. Både depressionen och ångesten har blivit mycket bättre också. Jag har liksom kunnat börja förlåta mig själv och börjat bli kompis med mig själv efter en livstid av inre konflikter.

Det går såklart inte att jämföra med en bensouttrappning efter många år, men min poäng är att ketodieten är utmärkt att börja med även om man är i dålig form för övrigt.

För den bygger liksom upp dig och hjälper dig att börja läka redan från början, iom att du får i dig bättre näring från dag ett. Och eftersom du äter dig mätt och belåten varje dag, på bättre livsmedel, så känns dieten mer som ett lyxtreat än nån deprimerande svältkost. Vilket är guld värt om man lider i övrigt.

Otroligt bra och verklighetsförankrat inlägg. Så impad över att du klarat dig igenom det du gjort. Har själv inte haft något tyngre bensoberoende, ”bara” opioider men har förstått att det du lyckats med kräver enorm styrka.


TS, det enda jag kanske kan tillägga är två saker, som du kanske redan är införstådd med. Tyvärr har de med vettig ekonomi bättre möjligheter än de utan detsamma. Det jag menar är att man måste förbereda sig på att detta kommer att ta lång tid och nåt som är väldigt svårt att göra utan att familj och arbetsgivare vet om det. Det är blir så sjukt mycket lättare om man kan vara ärlig när man går igenom skiten. Självklart så är det ju toppen om man kan skära ner på åtaganden under kritiska perioder.

Det andra är kanske det viktigaste av de två och är att verkligen känna till ens egna begränsningar. Jag syftar på att sköta medicineringen själv. Jag klarade det aldrig, mina nedtrappningar blev upptrappningar, detta trots att jag skrev ner ALLT jag stoppade i mig. Det var ingen rolig läsning när jag läste dokumentet och såg att jag stegrat doserna snarar än det motsatta. Jag hoppas att du inte är lika sjuk, men det är lätt att lura sig själv.

Ytterligare en grej att komma ihåg att uttrappningar ska kännas, annars gör man fel. Vet att låter ”lutherskt” men jag har kommit fram till det efter åtskilliga försök att sluta med substanser. Det är såklart en avvägning, men går det lätt, så är det påfallande ofta så att man inte gör framsteg.

Trist att du haft så kass erfarenhet med vården. Om du bor i Sthlm och inte redan testat Magnus Huss-mottagningen så kan jag rekommendera som varmt.

Annars skulle jag lyssna på 5gramusik, som verkar ha väldigt bra koll. Ta allt bra stöd du kan få, bra att skriva här.

Stort lycka till, jag tycker utifrån din det du skrivit verkar lovande och skulle nog sätta pengar på att du kommer att klara det här, nu eller senare.

Avgiftnings klinik är det bästa valet sedan en efter plan på det så som 12 stegs programmet.

TS; skaffa ett låååååååångsamt schema (helst diazepam, i nödfall klonazepam) som du ALDRIG avviker från. Alkohol verkar inte finnas i din "problembild" -> ta hellre ett par öl än att avvika från schemat.

Stort lycka till!

Avtändningen från benso var en av de mest fruktansvärda upplevelserna i mitt liv och har haft ett par återfall sen dess. Men varit ren i snart tre år nu.

Jag fick hjälp av bereondecentrum i min stad och blev bara erbjuden kissprov för att jag stod i kö hos psykiatrin och då fick man inte en samtalskontakt där ... (skit dum regel!). Blev erbjuden utskriven alprazolam där personal skulle ge mig en dos om dagen och sedan trappa ned, jag tyckte det lät förnedrande och körde på cold turkey istället.

Kastade alla piller jag hade. Klättrade på väggarna och svettades under ett två veckors helvete. Det som hjälpte mig då var att jag hade en kontaktperson som kollade till mig varje dag och så att jag inte skadade mig själv pga ångest. Var många kalla duschar, glass, TV-tittande och målande den tiden. Gick inte ens ut från min lägenhet eftersom jag såg ut som... att jag var på avgiftning.

Men ja, bästa tipset är att ha någon nödkontakt och kontaktperson du kan kontakta när som helst. Hitta på saker som uppehållet tankarna.

Ashton-Manualen med långsam nedtrappning som du redan är inne på verkar funka bäst för majoriteten. Och sen läs noga allt som 5gramusik skrev och särskilt detta;


Ska själv spara ner allt han skrev tills dagen kommer! Tack för inlägget herr 5gramusik.

/Edit läste igenom hela inlägget nu och tackar herr 5gram för att du delade med dig, mååånga kloka råd där. Det svåraste om man skall gå utanför vården lär väl vara att se till så det diazepam (bensedin förmodligen) man får tag på är någorlunda jämt doserat.

Hej! Stort tack ditt fina meddelande! Och att du tog dig tid att svara - precis som alla andra! (haha angående mitt namn var det för jag ville göra nytt konto här. En sån burk stod intill mig - jag dricker sällan energi dryck då det stressar upp + förr i tiden när jag missbruka "fungerade på det" så var det bästa kombon. Benso och sen en monster...då kunde jag bli lugn av benson och pigg av energidrycken! Men dom dagarna är nu över

Dina råd är toppen och jag uppskattar det. Jag har nu stått still lite i en limbo pga livssituation. Men kan väl säga att jag gått ner från 60mg diazepam till ca 30 (ibland tar jag nån mer)
Jag vet att det blir svårare och svårare dessto längre ner man kommer och jag behöver nu börja dela tabletter. Sen tillsist smulor. Även medveten om resan är lång - vilket är frustrerande. Men jag tänker jag har många år kvar på denna jorden och all tid i världen. Om det tar mig 1-2 år då får de göra det.

Jag kämpar på! Å jag har helt enkelt glömt logga in här och skriva tillbaka. Så ursäkta för sent svar!

För övriga med samma problem. Det finns hjälp. Familj & vänner i min närhet vet om mina problem vilket såklart varit en befrielse. Många blev såklart shockade "Men du har ju verkat må så bra" Ja där har man väl benson i ett nötskal. Man fungerar toppen tills det slutar funka.

Återigen stort tack <3 Jag blir väldigt känslosam numera haha. Så sitter här med en glädjetår i ögat bara att du/ni tagit er tid att svara. Det stärker mig mer än ni tror att fortsätta denna resa.

Förhoppningsvis kanske även andra med liknande problem kan få hopp! + även när de påbörjar benso - tror det är lösningen. Det är de tyvärr inte. Jag gick i flera år och tänkte "jag kan sluta detta närsomhelst" Nu när jag tittar tillbaka inser jag min naiva bild. Men man förstår det inte förens man inser man är en missbrukare.

Vi är alla missbrukare på något vis. Av våra telefoner, spel, mat osv. Men benso och ja massa andra droger är brutala. Jag har varit både på NA och AA. Inser då jag är inte ensam. Samtidigt tänker jag tack gode gud jag inte har större alkoholproblem. För det är ju tillgängligt 24//7 (iofs är alla droger de med om du nu är totalt beroende)

Nu svamlar jag på här. Men dags njuta lite i solen <3 tack och önskar er alla det bästa!

yes jag går på ett låååångsamt schema! för långsamt i mitt huvud. Men något som funkar! <3

Det får ta den tid de tar <3 Tack <3

Väldigt intressant! Ja jag har mer eller mindre lagt om min diet till Ketos. Men behöver följa den mer strikt. Jag ska inte skylla på sommaren - men har fuskat mer. Ska ta tag i dieten mer nu för den har verkligen hjälpt mig. Finns otroligt mycket om det på Youtube där de visar studier - folk på SSRI / benso osv...där de lagt om sin diet till Ketos eller ja vad de nu än är (vi är alla olika människor och alla funkar såklart inte på 1 och samma kost)

Tack för du tog dig tid att svara <3 Nu käka jag väl lite godis för några dagar sedan. Men bortsett från det så vet jag suget osv försvinner relativt snabbt när man går in i ketos. Det blir nästan kul gå igenom butiken förbi allt godis och sådant - och tänka "fyfan det där behöver jag inte alls"

Önskar en trevlig helg och ja tack återigen! <3

Ditt inlägg gjorde mig riktigt glad! Hoppfulla ord av visdom med massor av kärlek. Fan vackert.

Håller med. Känner igen mig i allt och har inget att tillägga mer än att tacka så mycket för ditt svar och säga att jag är helt övertygad om att du kommer klara detta med bravur och komma ut på andra sidan som en mycket starkare människa.

Fan ta benso. Och alkohol. Brutalt är bara förnamnet. Men vi är starkare än vi tror och våra hjärnor är mer än anpassningsbara. Det blir bättre!

TACK! Allt det bästa till dig främling! 💚