Citat:
Ursprungligen postat av
JohanSverkersson
...
Har hon rätt? Om det inte går tat rösta sig ur det, och inte går att slåss mot invadörerna, vad kan vita då göra?
Ja. Inbördeskrig och "återvandring" är fantasier och snuttefiltar.
"vita" är ett amerikanskt begrepp. Massinvandring till USA och allt annat som försvagar USA är bra eftersom USA är roten till det onda.
"vita" är också ett otympligt begrepp av andra skäl eftersom effektiva strategier för europeer varierar var man befinner sig. Forna öststater har till exempel inte levt under USA och är därför i mycket starkare situation, demografiskt och kulturellt. De är också grannar till Ryssland vilket gör att USA inte kan göra mot dem vad USA har gjort mot oss nord och västeuropeer. Dessutom är möjliga strategier extremt annorlunda beroende på nord-syd. Så "vita" är ett korrupt och innehållslöst begrepp.
Vad vi svenskar kan göra beror på vad du har för grundvärderingar. Här i Sverige är politik helt meningslöst. Demografin har redan sprungit ifrån oss, vi har ej en kultur som kan tillåter brett stöd för de hemskheter som vore nödvändiga för att ändra demografin och svensken i gemen bryr sig överhuvudtaget inte om ära, öde, folk, existens. Svensken i gemen bryr sig om status, konsumtion, upplevelse. Svensken i gemen är såna som nerdnerd ovan, världsmedborgare som tror på jämställdhet och som tycker att livets mening är njutning. Låt såna fridfullt glida in i en identitetslös rotlös globalistisk massa. De har valt att lämna oss och det får vi acceptera. "svensk" är ett meningslöst begrepp för dem. Det är ingenting vi kan förändra i vart fall.
Så vad kan göras? Börja med att definiera vad du vill. Personligen vill jag att den svenska etniciteten skall överleva och vi skandinaver blir fler och starkare och att vår existens som etnicitet / fenotyp /
människor som är som jag blir tryggare i ett djuptidsperspektiv.
Acceptera att politik / våld / inbördeskrig / återvandring är omöjligt. Det tåget har gått, den dörren är stängd.
En stor fördel vi har är att det är dyrt att överleva såhär långt norrut. Och att de flesta människor trivs bättre längre söderut. Och att det alltid kommer finnas stora områden här där folk överhuvudtaget inte vill bo. Bara att vilja vara här och att vara genetiskt anpassad för att vara här är en enorm konkurrensfördel. Rent teoretiskt, löste vi våra låga födslotal och om vi blev lika intoleranta som många av våra nya landsmän så skulle vi ha mycket goda chanser. Fördelen med det här att det inte kräver att vi tvingar någon annan, det är bara nationalistiska / identitära svenskars egna värderingar och egna beteende som behöver ändras och det kan vi göra själva.
Kom ihåg att historien är lång. Och att biologi har oändligt tillväxtpotential. Och att oavsett vad man gör så finns det inga garantier.
En annan datapunkt är att de som har makten har det för att det är väldigt väldigt väldigt viktigt för dem att ha makten. Och att de är förutbestämda att alltid angripa och krossa alla tänkbara utmanare om makten. De kanske hatar oss svenskar allra mest nu. Men mycket av det hatet beror på att vi är ett potentiellt hot mot deras makt. Historien är lång och det dyker alltid upp nya utmanare om makten. Det är ytterligare en fördel med att helt ge upp kampen om makt. Det minskar över tid härskarnas hat mot oss svenskar. Härskarna kommer tendera till att hata de som utgör störst hot mot härskarnas makt. Även om de i viss mån kommer fortsätta att hata oss svenskar av sentimentala skäl så kommer maktekvationen de lever i obönhörligen att flytta hatet bort från oss mot nya utmanare. Att ge upp politisk ambition låter oss också koncentrera oss på vad som är viktigt. Ge till Caesar vad Caesar tillhör.
Den troligaste framtiden är att härskarnas teknokratiska initiativ lyckas, att de skapar ett totalt kontrollsamhälle (det har de redan gjort) och att de kan leverera tillräckligt med levnadsstandard för att pacificera flertalet och att de har tillräcklig kontroll för att krossa alla utmanare. Och att de kommer utplåna all identitet och alla etniciteter de styr över. Eftersom de skulle kunna vara samlingspunkter för motstånd.
Men det finns ingen garanti för det. Och deras teknosamhälle har stora svagheter. Det är dysgeniskt, över tid gör härskarna alla de styr över kulturellt och genetiskt svagare. Över tid strävar de efter att göra alla bidragsberoende och hjälplösa och sjukliga, där allas immunsystem flyttats till storföretagens laboratorium och alla är beroende av sprutor för att överleva. Härskarnas instinkt är oändlig centrering av makt, oändlig ökad makt över de styrda. Vilket maler sönder själva grundbeståndsdelarna för deras makt. Bara genom att forma gemenskaper som försöker förstöras långsammare än andra grupper vinner man relativ konkurrensfördel.
Men allt börjar med att förkasta politisk makt som strategi. Att sträva efter frivilliga sammanslutningar istället för alla ska med. Definiera vad vi skulle använt politisk makt till om vi kunnat och gör sedan exakt detta frivilligt. Vilket ändå är både starkare och robustare. 99% av makthunger är alltid driften att parasitera på andra,
money for nothing and the chicks for free så att säga, en drift som är förklädd till idealism av olika slag. En idealism som aldrig överlever att en politisk rörelse faktiskt får makt på riktigt.
